Homiletik: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Homiletik''' är läran om [[predikan]]. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av [[retorik]] och psykologi. | '''Homiletik''' är läran om [[predikan]]. Bildat av grekiskans ''homili'a'' = samtal, ursprungligen de förmaningsord som avslutade gemensammma uppbyggliga samtal i den [[urkristna]] [[församling]]en. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av [[retorik]] och psykologi. Beteckningen ''homilet'' kan antingen avse en [[predikant]] eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet.<ref>Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: ''Nya kyrkokalendern'', Verbum Förlag AB, 1983</ref> | ||
== | Mn kan skilja på homiletisk (analytisk), rent texturläggande predika å ena sidan, samt tematisk (sytetisk) prdikan å den andra som grupperar stoffet kring ett bestämt tema (ämne). | ||
== | |||
== Se även == | |||
[[Homiletiskt lexikon]] | |||
== Källor == | |||
* Svensk Uppslagsbok 1939, band 13, sp 269 | |||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Teologi]] | [[Kategori:Teologi]] | ||
Nuvarande version från 16 april 2023 kl. 07.11
Homiletik är läran om predikan. Bildat av grekiskans homili'a = samtal, ursprungligen de förmaningsord som avslutade gemensammma uppbyggliga samtal i den urkristna församlingen. I kristet språkbruk är homiletik läran om predikokonst, och har som ämnesområde influerats av retorik och psykologi. Beteckningen homilet kan antingen avse en predikant eller en forskare/lärare i homiletik. Uttrycket homiletik som läran om predikan uppstod på 1600-talet.[1]
Mn kan skilja på homiletisk (analytisk), rent texturläggande predika å ena sidan, samt tematisk (sytetisk) prdikan å den andra som grupperar stoffet kring ett bestämt tema (ämne).
Se även
Källor
- Svensk Uppslagsbok 1939, band 13, sp 269
- ↑ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983