Anders Jacob Cnattingius: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Anders Jacob Danielsson Cnattingius''', född 13 februari 1792 i Askeryds församling, Jönköpings län,<ref>{{runeberg.org|sbh|a0189.html Cnattingius, And...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Anders Jacob Danielsson Cnattingius''', född | '''Anders Jacob Danielsson Cnattingius''', född 13 februari 1792 i [[Askeryds församling]], Jönköpings län,<ref>{{runeberg.org|sbh|a0189.html Cnattingius, Anders Jakob Danielsson}}</ref> död 13 maj 1864 i [[Kättilstads församling]], Östergötlands län,<ref>Kättilstads församlings husförhörslängd 1861–1865, s. 179</ref><ref>{{SBL|14901|namn=Anders Jakob D Cnattingius}}</ref> var en svensk präst, riksdagsman och läroboksförfattare. | ||
Cnattingius blev | Cnattingius blev student vid uppsala universitet 1810 och [[prästvigning|prästvigdes]] 1816. Han innehade 1817–1824 [[präst]]tjänst i Stockholm samt utnämndes 1828 till [[kunglig hovpredikant]] och 1832 till [[kyrkoherde]] i Flisby av [[Linköpings stift]], varifrån han 1850 förflyttades till Kettilstad i samma [[stift]]. Cnattingius var jämte [[Carl Fredric Dahlgren]] stiftare av [[Manhemsförbundet]] (1815). | ||
Cnattingius arbetade nitiskt för folkundervisningens höjande i Sverige. 1822 inkallades han till direktionsledamot och sekreterare i sällskapet för växelundervisningens befrämjande, och 1826 fick han plats i kommittén för överseendet av rikets allmänna undervisningsverk. 1825 var han ledamot av en norsk kommitté för växelundervisningens införande, och s.å. organiserade han i Norge, på kronprinsens befallning, en normalskola för växelundervisning. Som ledamot av [[prästeståndet]] under flera riksdagar ägnade han i synnerhet undervisningsfrågorna ett livligt intresse. | Cnattingius arbetade nitiskt för folkundervisningens höjande i Sverige. 1822 inkallades han till direktionsledamot och sekreterare i sällskapet för växelundervisningens befrämjande, och 1826 fick han plats i kommittén för överseendet av rikets allmänna undervisningsverk. 1825 var han ledamot av en norsk kommitté för växelundervisningens införande, och s.å. organiserade han i Norge, på kronprinsens befallning, en normalskola för växelundervisning. Som ledamot av [[prästeståndet]] under flera riksdagar ägnade han i synnerhet undervisningsfrågorna ett livligt intresse. | ||
Också var hans litterära verksamhet huvudsakligen riktad på åstadkommande av goda läroböcker: ''Lärobok i historien och geografien för begynnare'' (1825), ''Läsebok i folkskolor'' (1832), ''Biblisk historia för barn'' (1843), ''Biblisk läsebok för ungdom'' (1843) med flera. Åt förbättrandet av Sveriges [[1686 års kyrkolag|kyrkolag]] ägnade Cnattingius både som riksdagsman och skriftställare en oavlåtlig uppmärksamhet. I sina yngre år utgav han i svensk översättning "[[Snorre Sturlasons Edda|Snorre Sturlesons Edda]] samt Skalda" (1818) och biträdde [[J.G. Richert]] vid översättningen av "Kungasagor av [[Snorre Sturlason]]" (1816–1829). | Också var hans litterära verksamhet huvudsakligen riktad på åstadkommande av goda läroböcker: ''Lärobok i historien och geografien för begynnare'' (1825), ''Läsebok i folkskolor'' (1832), ''Biblisk historia för barn'' (1843), ''Biblisk läsebok för ungdom'' (1843) med flera. Åt förbättrandet av Sveriges [[1686 års kyrkolag|kyrkolag]] ägnade Cnattingius både som riksdagsman och skriftställare en oavlåtlig uppmärksamhet. I sina yngre år utgav han i svensk översättning "[[Snorre Sturlasons Edda|Snorre Sturlesons Edda]] samt Skalda" (1818) och biträdde [[J.G. Richert]] vid översättningen av "Kungasagor av [[Snorre Sturlason]]" (1816–1829). | ||
Han skrev förordet till 2:a upplagan av [[Walda Berättelser utur den Heliga Skrift]] | |||
== Referenser == | == Referenser == | ||
Nuvarande version från 24 juli 2021 kl. 19.47
Anders Jacob Danielsson Cnattingius, född 13 februari 1792 i Askeryds församling, Jönköpings län,[1] död 13 maj 1864 i Kättilstads församling, Östergötlands län,[2][3] var en svensk präst, riksdagsman och läroboksförfattare.
Cnattingius blev student vid uppsala universitet 1810 och prästvigdes 1816. Han innehade 1817–1824 prästtjänst i Stockholm samt utnämndes 1828 till kunglig hovpredikant och 1832 till kyrkoherde i Flisby av Linköpings stift, varifrån han 1850 förflyttades till Kettilstad i samma stift. Cnattingius var jämte Carl Fredric Dahlgren stiftare av Manhemsförbundet (1815).
Cnattingius arbetade nitiskt för folkundervisningens höjande i Sverige. 1822 inkallades han till direktionsledamot och sekreterare i sällskapet för växelundervisningens befrämjande, och 1826 fick han plats i kommittén för överseendet av rikets allmänna undervisningsverk. 1825 var han ledamot av en norsk kommitté för växelundervisningens införande, och s.å. organiserade han i Norge, på kronprinsens befallning, en normalskola för växelundervisning. Som ledamot av prästeståndet under flera riksdagar ägnade han i synnerhet undervisningsfrågorna ett livligt intresse.
Också var hans litterära verksamhet huvudsakligen riktad på åstadkommande av goda läroböcker: Lärobok i historien och geografien för begynnare (1825), Läsebok i folkskolor (1832), Biblisk historia för barn (1843), Biblisk läsebok för ungdom (1843) med flera. Åt förbättrandet av Sveriges kyrkolag ägnade Cnattingius både som riksdagsman och skriftställare en oavlåtlig uppmärksamhet. I sina yngre år utgav han i svensk översättning "Snorre Sturlesons Edda samt Skalda" (1818) och biträdde J.G. Richert vid översättningen av "Kungasagor av Snorre Sturlason" (1816–1829).
Han skrev förordet till 2:a upplagan av Walda Berättelser utur den Heliga Skrift
Referenser
- Cnattingius, Anders Jakob Danielsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Noter
- ↑ Cnattingius, Anders Jakob Danielsson i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ↑ Kättilstads församlings husförhörslängd 1861–1865, s. 179
- ↑ Anders Jakob D Cnattingius i Svenskt biografiskt lexikon