Papper: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
(3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Paper usage.jpg|thumb|Användning av papper.]]
'''Papper''' är ett tunt fibermaterial, som tillverkas genom avvattning av en [[suspension]] av växtfibrer på en nätduk, så kallad vira eller [[viraduk]]. Suspensionen av fibrerna går under benämningen [[mäld]] och fibrerna brukar allmänt benämnas som massa eller [[pappersmassa]]. Växtfibrerna innehållande [[cellulosa]] kan vara mer eller mindre kemiskt och/eller mekaniskt behandlade inför papperstillverkning.
Fibrerna, som vid avvattningen blir kvar på viran, binds samman av [[vätebindning]]ar, som utvecklas i samband med pressning och torkning, och bildar papperet. Pappersfibrerna har en längd av cirka 3 mm från [[Barrväxter|barrved]] och ungefär 1 mm från [[Lövträ|lövved]] och från många icke-vedartade växter såsom gräs (inklusive [[bambu]]), [[halm]], [[Bladvass|vass]], och dylikt. Fibrer från vissa växter kan vara längre såsom från [[Bomullssläktet|bomullsväxter]], [[hampa]], eller [[abacá]]växten (och lämpa sig för speciella pappersslag såsom sedelpapper eller tepåspapper).
'''Arkivpapper''' är ett av [[Sveriges Tekniska Forskningsinstitut]] godkänt papper med en garanterad åldersbeständighet om minst 100 år.
== Historik ==
:''Huvudartikel: [[Papperets historia]]''
Produktion av papper, tillverkat genom avvattning av en fibersupension, utvecklades först i [[Kina]] runt år 100&nbsp;e.Kr. av [[Cai Lun]]. Arkeologiska fynd har dock visat att det tillverkades papper i Kina redan 250 år innan Cai Lun var aktiv fast med en lite annorlunda process där pappersmassan hälls över en fast yta i formen.<ref>{{webbref |url=http://www.kaogu.cn/en/News/Academic_activities/2017/0123/56950.html |titel=Chinese paper-making older than previously thought |hämtdatum=19 februari 2017 |format= | verk =  |utgivare=The Institute of Archaeology, Chinese Academy of Social Sciences | språk = engelska }}</ref>
Dessförinnan och under ytterligare mer än 1000 år tillverkades i flera olika kulturer produkter för skrivändamål från till exempel [[pappersmullbärsträd]]et (''Broussonetia papyrifera''), [[Brännässla|nässelbast]], [[papyrus]]växten, [[gräs]] och andra växter med sådana egenskaper som gjorde dem lämpliga till att skapa en arkstruktur. Vidare användes för skrivändamål [[läder]] ([[pergament]]) och även [[Lertavla|lertavlor]] och stentavlor, såsom till exempel [[Runsten|runstenar]].
:''Huvudartikel: [[pappersmassa]]''
=== Råvaran för papperstillverkning ===
Papper tillverkas i [[massa- och pappersindustri]]n från cellulosahaltiga fibrer i form av pappersmassa. Den helt dominerande råvaran för pappersmassatillverkning är [[trä|ved]], men även ej vedartade växter såsom [[halm]], [[Lin (växt)|lin]], [[hampa]] och [[bomull]] kan användas. Även syntetiska fibrer såsom [[polyeten]] och [[polypropen]] kan i vissa fall utnyttjas i papper för att erhålla speciella egenskaper. Tidigare gjordes papper också av [[lump|textillump]]
Det finns dock flera olika metoder för tillverkning av pappersmassa:
* [[Mekanisk pappersmassframställning|Mekaniska tillverkningsmetoder]] har använts sedan 1840-talet. Fibrerna separeras här mekaniskt från varandra med hjälp av kvarnar ([[raffinör]]er) eller med slipstenar. Papperet blir svagare än vid tillverkning från kemisk massa då cellulosahalten är lägre genom att vedens alla komponenter, speciellt [[lignin]], är kvar, men de mekaniska metoderna ger ett högt massautbyte, oftast över 85–90%. Ligninet i papperet ger sämre bindning mellan fibrerna och papperet gulnar av belysning.
* Kemiska tillverkningsmetoder med massautbyten på ca 45–55%.
** [[Sulfitprocessen]] var från slutet av 1800-talet till 1940-talet den dominerande metoden för framställning av pappersmassa. [[Flis|vedflis]] kokas i lösningar av svaveldioxid ([[svaveldioxid]] löst i [[Bas (kemi)|alkali]] tills [[pH]]-värdet blir ca 7 eller lägre), och processen ger en förhållandevis ljus massa, men inte lika stark som från sulfatprocessen.
** [[Sulfatprocessen]] har dominerat sedan 1940-talet och ger starkare papper än andra metoder. Processen innebär att vedflis kokas i [[vitlut]], en starkt alkalisk lösning av [[natriumsulfid]] och [[natriumhydroxid]].
* [[Returpapper]] används även för tillverkning av [[returfiber]]massa, som används för papper och kartong med delvis lägre kvalitetskrav.
=== Handtillverkat papper ===
=== Handtillverkat papper ===


Fram till ca mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. Idag är emellertid handtillverkat papper närmast en kuriositet, men tillverkas för speciella ändamål, speciellt kanske för konstnärsverksamhet. I Sverige har [[Lessebo|Lessebo pappersbruk]] fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan). I många länder tillverkas handgjort papper vid enstaka bruk, men traditionen är svår att upprätthålla på grund av de förhållandevis höga tillverkningskostnaderna.
Fram till ca mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. Idag är emellertid handtillverkat papper närmast en kuriositet, men tillverkas för speciella ändamål, speciellt kanske för konstnärsverksamhet. I Sverige har Lessebo pappersbruk fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan). I många länder tillverkas handgjort papper vid enstaka bruk, men traditionen är svår att upprätthålla på grund av de förhållandevis höga tillverkningskostnaderna.


Formning för hand omfattar följande steg:
Formning för hand omfattar följande steg:
Rad 48: Rad 19:
Det handformade papperet får ofta ha kvar sina råa kanter, delvis för att det ska synas att det är handgjort. I det handformade papperet sitter ofta vattenmärket (bildat genom massans förtjockning eller förtunning av nedpressade eller upphöjda delar i arkformen) på samma ställe i alla ark.<ref>[[Nordisk Familjebok]] (1904-1926)</ref>
Det handformade papperet får ofta ha kvar sina råa kanter, delvis för att det ska synas att det är handgjort. I det handformade papperet sitter ofta vattenmärket (bildat genom massans förtjockning eller förtunning av nedpressade eller upphöjda delar i arkformen) på samma ställe i alla ark.<ref>[[Nordisk Familjebok]] (1904-1926)</ref>


=== Maskinell papperstillverkning ===
Se för övrigt
:''Huvudartikel: [[Pappersmaskin]]''
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Papper Wikipedia]
 
Så gott som allt papper idag tillverkas med [[pappersmaskin]]er. Papperstillverkningen går till så att en [[suspension]] av pappersmassa pumpas ut genom en så kallad inloppslåda på en ändlös nätduk, en så kallad vira eller viraduk, som idag normalt tillverkas från plast- eller syntetisk tråd. Tidigare förekom metallviror, tillverkade från till exempel av bronstråd eller rostfri tråd. Inloppslådans funktion är att sprida suspensionen av fibrerna i vatten (mälden) så jämnt som möjligt över hela virapartiet (över hela maskinbredden) för att uppnå så jämn kvalitet ([[ytvikt]]) som möjligt över hela pappersbanan. Pappersmassan avvattnas över virapartiet och formas till en pappersbana som därefter passerar ett pressparti med presscylindrar för ytterligare mekanisk avvattning och därefter till ett torkparti med torkcylindrar.
 
Pappret bestryks sedan eventuellt med pigment och glättas, varefter pappersbanan rullas upp på stora rullar. Moderna maskiner har pappersbanor med bredder ända upp till tio meter och maskinernas längder blir omfattande.
 
Beroende på fibermängd (koncentration) i suspensionen och på mängden mäld per kvadratmeter vira kan olika tjocklek på papperet skapas. Ett annat vanligare mått relaterat till tjocklek är den så kallade [[ytvikt]]en angiven i gram per kvadratmeter (g/m²).
 
== Pappersslag ==
 
Papper används inom tre huvudområden:
 
* för skriv- och tryckändmål,
* som förpackningsmaterial oftast vid högre ytvikter (då ofta kallat kartong),
* samt för hygienändamål vid lägre ytvikter (då ofta kallat tissue eller [[mjukpapper]]).
 
Härutöver förekommer ett stort antal olika specialanvändningsområden för papper.
 
Skriv- och tryckpapper brukar indelas i:
 
* Tidningspapper
* Obestrukna trähaltiga (med mekanisk massa) skriv- och tryckpapper
* Bestrukna trähaltiga skriv- och tryckpapper
* Obestrukna träfria (med blekt kemisk massa) skriv- och tryckpapper
* Bestrukna träfria skriv- och tryckpapper
 
Förpackningsmaterial brukar indelas i
 
* [[Säckpapper]] och annat kraftpapper
* Liner och fluting för [[Wellpapp|wellprodukter]]
* Vätskekartong
* [[Kartong]]
 
==Miljöpåverkan==
Konsumtionen av papper har kraftigt ökat i modern tid. Något mer än hälften av papperet tillverkas från [[pappersmassa]], som producerats från färskt ved, och resten från [[Returpapper|återvunnet papper]].<ref>[http://www.ecology.com/2011/09/10/paper-chase/ Ecology.com] {{Wayback|url=http://www.ecology.com/2011/09/10/paper-chase/ |date=20170322200910 }}, Paper Chase(2011) Sam Martin. Läst 5 april 2017.</ref>
 
I samband med papperstillverkning påverkas miljön av olika fasta avfall och utsläpp till recipient (till vatten) och till atmosfären (till luft). De fasta avfallen kan i stor utsträckning förbrännas. Utsläppen med avlopp till vatten inkluderar speciellt suspenderade ämnen (såsom fibrer och fasta ämnen från bestrykningssmetar) samt syreförbrukande ämnen (mätta som [[COD]] eller [[BOD]]) i förhållandevis små halter (jämfört med massatillverkningsstegen). Utsläppen till luft beror helt på om pappersbruket är integrerat med massatillverkning eller inte. Vid integrerad tillverkning är luftutsläppen normalt relaterade till massatillverkningen och pappersbruket erhåller värme (ånga) från massabrukssidan. Vid ointegrerad papperstillverkning uppstår luftutsläpp speciellt som rökgaser från ångpanna och då beroende på använda bränslen för pannan. Utsläppsparametrar inkluderar t.ex. partikulärt material (damm), [[svaveldioxid]], [[kväveoxider]] (och naturligtvis [[koldioxid]]).
 
Avloppen behandlas normalt i flera steg innan de släpps till recipient. Behandlingen omfattar dels mekanisk [[Reningsverk|rening]] genom sedimentation, dels biologisk rening genom luftningssteg. Rökgaser renas normalt med [[Rökgasrening|elektrofilter]] för avlägsnande av partiklar och med alkalisk skrubber för avlägsnande av svaveldioxid.
 
== Se även ==
* [[Pappersformat]]
* [[Tryckteknik]]
* [[Papperspigment]]
 
== Källor ==
 
* Artikeln [http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Paper&oldid=167000181 Paper] från [http://en.wikipedia.org engelskspråkiga Wikipedia]
 
<references/>
 
[[Kategori:Papper| ]]

Nuvarande version från 6 augusti 2021 kl. 15.38

Handtillverkat papper

Fram till ca mitten av 1800-talet tillverkades huvuddelen av allt papper för hand. Idag är emellertid handtillverkat papper närmast en kuriositet, men tillverkas för speciella ändamål, speciellt kanske för konstnärsverksamhet. I Sverige har Lessebo pappersbruk fortsatt att tillverka handgjort papper med bekanta vattenmärken (som till exempel bikupan). I många länder tillverkas handgjort papper vid enstaka bruk, men traditionen är svår att upprätthålla på grund av de förhållandevis höga tillverkningskostnaderna.

Formning för hand omfattar följande steg:

  • Formaren uppfångar ur kypen en avpassad mängd av den 50-70 °C varma, utspädda massan på den med en lös däckelramen kantad arkform, ofta med metallduk eller med annat karakteristiskt viramönster. Han skakar arkformen horisontellt, under det att vattnet rinner av, så att en jämntjock fiberyta (arket) erhålles.
  • Formaren avlämnar formen till guskaren som trycker av arket mot en yllefilt. En på detta sätt bildad stapel av papper med filtmellanlägg pressas och tas isär.
  • Därefter pressas papperet separat.

Därefter följer:

  • torkning,
  • limning genom neddoppning i tunt lim (såvida massan inte redan blivit limmad),
  • limtorkning,
  • sortering och
  • appretering, glättning mellan valsar, packpressning med mera.

Det handformade papperet får ofta ha kvar sina råa kanter, delvis för att det ska synas att det är handgjort. I det handformade papperet sitter ofta vattenmärket (bildat genom massans förtjockning eller förtunning av nedpressade eller upphöjda delar i arkformen) på samma ställe i alla ark.[1]

Se för övrigt Wikipedia

  1. ↑ Nordisk Familjebok (1904-1926)
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Papper&oldid=6744"