Lehnberg, Magnus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 25: | Rad 25: | ||
Har sin gravplats på kyrkogården vid [[Vreta klosters kyrka]]. På gravstenen står inristat:<br> | Har sin gravplats på kyrkogården vid [[Vreta klosters kyrka]]. På gravstenen står inristat:<br> | ||
''<<...I honom förlorade religionens läror''<br> | |||
''och stora mäns minnen''<br> | |||
''den vältaligaste tolk''<br> | |||
''som varit hos oss född.''<br> | |||
''Samtiden upvaknade och blev hans läriunge.''<br> | ''Samtiden upvaknade och blev hans läriunge.''<br> | ||
''Tider som kommen afunnes''<br> | |||
''I läsen''<br> | |||
''Wi hörde honom>>'' | |||
Det torde dock vara tveksamt om han någonsin lästs av eftervärlden i någon större omfattning. Med den inbrytande romantiken förändrades smaken redan kort efter hans död. | Det torde dock vara tveksamt om han någonsin lästs av eftervärlden i någon större omfattning. Med den inbrytande romantiken förändrades smaken redan kort efter hans död. | ||
Nuvarande version från 16 augusti 2021 kl. 07.48
| Biskop Lehnberg, Magnus | |
 Magnus Lehnberg | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Linköpings stift, biskop |
| Period | 1805–1808 |
| Företrädare | Jacob Axelsson Lindblom |
| Efterträdare | Carl von Rosenstein |
| Akademisk titel | Teologie doktor 1800 |
| Född | 22 maj 1758 |
| Död | 9 december 1808 |
Magnus Lehnberg, född den 22 maj 1758 i Södra Vi, Kalmar län, Småland, död den 9 december 1808, var en svensk teolog. Ledamot av Svenska Akademien 1789–1808, stol 5. Biskop i Linköpings stift 1805-1808.
Magnus Lehnberg var son till hovrättskommissarien Olof Lehnberg och dennes hustru Anna Elisabet Watzell.
Komministersadjunkt i Storkyrkan i Stockholm 1785. Kyrkoherde i Kungsholms församling 1789. Överhovpredikant hos änkedrottningen Sofia Magdalena 1792. Teologie doktor 1800. Kyrkoherde i Jakobs och Johannes församlingar, Stockholm 1802. Biskop i Linköping och kyrkoherde i Vreta klosters församling 1805–1808.Preses i Samfundet Pro Fide et Christiansimo 1803.
Gift 1792 med Charlotta Sofia Apelblad.
Som präst väckte Lehnberg uppmärksamhet genom sina tal och vann Svenska Akademiens stora pris i vältalighet 1787 för ett tal över Birger Jarl och 1788 för ett tal över Car Carlsson Gyllenhielm. Lehnbergs predikningar utgavs i tre band 1809-12.[1]
Har sin gravplats på kyrkogården vid Vreta klosters kyrka. På gravstenen står inristat:
<<...I honom förlorade religionens läror
och stora mäns minnen
den vältaligaste tolk
som varit hos oss född.
Samtiden upvaknade och blev hans läriunge.
Tider som kommen afunnes
I läsen
Wi hörde honom>>
Det torde dock vara tveksamt om han någonsin lästs av eftervärlden i någon större omfattning. Med den inbrytande romantiken förändrades smaken redan kort efter hans död.
Se även
Källor
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 1155
Externa länkar
- Skriptfel: Modulen "Wikidata2" finns inte. Magnus Lehnberg (1758-1808) hos Litteraturbanken
- Mall:Svenska Akademiens ledamotsregister
| Företrädare: Jacob Axelsson Lindblom |
Kyrkoherde i Vreta klosters pastorat 1806–1808 |
Efterträdare: Carl von Rosenstein |