Vi på jorden leva här: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
(15 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Vi på jorden leva här''' (''Mitten wir im Leben sind'') är en psalm av [[Martin Luther]] från 1524, där första versen anges ha ursprung i den latinska växelsången ''Media vita in morte sumus'' från 1200-talet. Texten översattes till svenska av [[Olaus Petri]] 1529 eller [[Laurentius Petri Nericius]], hans bror. Psalmen var en [[begravningspsalm]], som prästen kunde använda för avlidna som på något vis felat i livet men ändå ansågs vara berättigade till en "Christelig begrafning" <ref name="Psalmeopoeographia, 1736">Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, 1736, s. 114</ref>. Texten bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] 1819 och flyttades då från kategorin [[begravningspsalm]]er till en psalm att sjungas på [[botdagen]]. | '''Vi på jorden leva här''' (''[[Mitten wir im Leben sind]]'') är en psalm av [[Martin Luther]] från 1524, där första versen anges ha ursprung i den latinska växelsången ''[[Media vita in morte sumus]]'' från 1200-talet. Texten översattes till svenska av [[Olaus Petri]] 1529 eller [[Laurentius Petri Nericius]], hans bror. Psalmen var en [[begravningspsalm]], som prästen kunde använda för avlidna som på något vis felat i livet men ändå ansågs vara berättigade till en "Christelig begrafning" <ref name="Psalmeopoeographia, 1736">Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, 1736, s. 114</ref>. Texten bearbetades av [[Johan Olof Wallin]] 1819 och flyttades då från kategorin [[begravningspsalm]]er till en psalm att sjungas på [[botdagen]]. | ||
Psalmen inleds 1695 med orden: <br> | Psalmen inleds [[1695 års psalmbok|1695]] med orden: <br> | ||
''Wij som lefwe i werlden här'' <br> | ''Wij som lefwe i werlden här'' <br> | ||
''Äre dödsens fångar'' <br> | ''Äre dödsens fångar'' <br> | ||
Rad 7: | Rad 7: | ||
''Then wij efterlånge'' | ''Then wij efterlånge'' | ||
Melodin är enligt [[ | == Melodi == | ||
Melodin är enligt [[koralbok till Nya psalmer (1921)]] av medeltida ursprung hämtad från [[Geystliche gesangk Buchleyn]] från 1524 och då omarbetad av [[Martin Luther]] och [[Johann Walter]]. | |||
==Publicerad i== | == Lars Högmarcks kommentar == | ||
*[[Swenske Songer eller wisor 1536]] med | ''Om någor afliden person hålles, för vissa omstendigheters skul, misstenckd, såsom then ther lefwat och dödt i ogudachtighet, men doch ei blifwit öfwertygad, mindre dömd, at mista en Christelig begrafning, så kan presten wid thes jordande bruka thenna Psalmen, på thet han ei må befahra at någor skulle förargas och GUDS ord missbrukas; hwilket elliest skie thorde, om en annan psalm sjunges, ther uti then aflednas sanna Christendom, och är nådda salighet merendels omröres.'' | ||
*[[1572 års psalmbok]] med | |||
*[[Göteborgspsalmboken 1650]] under rubriken "Om Döden och Domen" | == Publicerad i == | ||
*[[1695 års psalmbok]] som nr 398 med titelraden "Wij som lefwe i werlden här | ** Tyska originalet | ||
*[[1819 års psalmbok]] | * [[Geystliche gesangk Buchleyn]] nr 45 i sättning för 2 tenorer och nr 46 för 2 basar | ||
*[[1937 års psalmbok]] | |||
* Luthersk psalmbok som nr 810 "Mitt i livet äro vi fångna under döden" | ** Svenska | ||
* [[Swenske Songer eller wisor (1536)]] med första raden ''Wij som liffue på werlden här'', på sid 47. | |||
* [[1572 års psalmbok]] med första raden ''WI som leffue på werlden här'' under rubriken "Media vita". | |||
* [[Manuale Lapponicum (1648)]] med titeln ''Wij som lefwe på Wärlden här'' | |||
* [[Göteborgspsalmboken 1650]] under rubriken "Om Döden och Domen", med första raden ''Wij som lefwe på Werlden här'', som nr 139, sid 250. | |||
* [[1695 års psalmbok]] under rubriken "Begrafnings-Psalmer", som nr 398 med titelraden "Wij som lefwe i werlden här". | |||
* [[1819 års psalmbok]] under rubriken "Guds enhet och treenighet", som nr 26 med titeln ''Vi på jorden lefve här'', bearbetad av [[Johan Olof Wallin]], 1816. | |||
* [[1937 års psalmbok]] under rubriken "Botdagen"som nr 153, med rubriken ''Vi på jorden leva här'' med komentaren: Wittenberg 1524 v 1 är en antifon från 1200-talet. - [[Martin Luther|Luther]] 1524 ''[[Mitten wir im Leben sind|Mytten wir ym leben synd]]'', [[Olaus Petri]] (1529), J.O. Wallin 1816. Två alternativa melodier.. | |||
* [[Luthersk psalmbok (1991)]] som nr 810 "Mitt i livet äro vi fångna under döden" | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
Rad 22: | Rad 31: | ||
*Hos [[Projekt Runeberg]] finns [http://runeberg.org/swisornw/0024.html texten] ur Swenske Songer eller wisor 1536 | *Hos [[Projekt Runeberg]] finns [http://runeberg.org/swisornw/0024.html texten] ur Swenske Songer eller wisor 1536 | ||
==Källor== | == Källor == | ||
* Then Swenska Psalmeboken förbätrat och medh flere Songer förmerat och Kalendarium, sid LXXIII, 1572, Amund Laurentzson, Stockholm, Libris 13554587 | |||
<references/> | <references/> | ||
Rad 30: | Rad 41: | ||
[[Kategori:Tyska psalmer]] | [[Kategori:Tyska psalmer]] | ||
[[Kategori:Verk av Martin Luther]] | [[Kategori:Verk av Martin Luther]] | ||
Nuvarande version från 22 juli 2022 kl. 08.20
Vi på jorden leva här (Mitten wir im Leben sind) är en psalm av Martin Luther från 1524, där första versen anges ha ursprung i den latinska växelsången Media vita in morte sumus från 1200-talet. Texten översattes till svenska av Olaus Petri 1529 eller Laurentius Petri Nericius, hans bror. Psalmen var en begravningspsalm, som prästen kunde använda för avlidna som på något vis felat i livet men ändå ansågs vara berättigade till en "Christelig begrafning" [1]. Texten bearbetades av Johan Olof Wallin 1819 och flyttades då från kategorin begravningspsalmer till en psalm att sjungas på botdagen.
Psalmen inleds 1695 med orden:
Wij som lefwe i werlden här
Äre dödsens fångar
Hwem få wij som hielpen är
Then wij efterlånge
Melodi
Melodin är enligt koralbok till Nya psalmer (1921) av medeltida ursprung hämtad från Geystliche gesangk Buchleyn från 1524 och då omarbetad av Martin Luther och Johann Walter.
Lars Högmarcks kommentar
Om någor afliden person hålles, för vissa omstendigheters skul, misstenckd, såsom then ther lefwat och dödt i ogudachtighet, men doch ei blifwit öfwertygad, mindre dömd, at mista en Christelig begrafning, så kan presten wid thes jordande bruka thenna Psalmen, på thet han ei må befahra at någor skulle förargas och GUDS ord missbrukas; hwilket elliest skie thorde, om en annan psalm sjunges, ther uti then aflednas sanna Christendom, och är nådda salighet merendels omröres.
Publicerad i
- Tyska originalet
- Geystliche gesangk Buchleyn nr 45 i sättning för 2 tenorer och nr 46 för 2 basar
- Svenska
- Swenske Songer eller wisor (1536) med första raden Wij som liffue på werlden här, på sid 47.
- 1572 års psalmbok med första raden WI som leffue på werlden här under rubriken "Media vita".
- Manuale Lapponicum (1648) med titeln Wij som lefwe på Wärlden här
- Göteborgspsalmboken 1650 under rubriken "Om Döden och Domen", med första raden Wij som lefwe på Werlden här, som nr 139, sid 250.
- 1695 års psalmbok under rubriken "Begrafnings-Psalmer", som nr 398 med titelraden "Wij som lefwe i werlden här".
- 1819 års psalmbok under rubriken "Guds enhet och treenighet", som nr 26 med titeln Vi på jorden lefve här, bearbetad av Johan Olof Wallin, 1816.
- 1937 års psalmbok under rubriken "Botdagen"som nr 153, med rubriken Vi på jorden leva här med komentaren: Wittenberg 1524 v 1 är en antifon från 1200-talet. - Luther 1524 Mytten wir ym leben synd, Olaus Petri (1529), J.O. Wallin 1816. Två alternativa melodier..
- Luthersk psalmbok (1991) som nr 810 "Mitt i livet äro vi fångna under döden"
Externa länkar
- Hos Sibelius-Akademin återfinns noterna enligt 1695 års melodi till Wij som lefwe i werlden här. Där framgår att förebilden är: Media vita in morte sumus / Mitten wir im Leben sind
- Hos Projekt Runeberg finns texten ur Swenske Songer eller wisor 1536
Källor
- Then Swenska Psalmeboken förbätrat och medh flere Songer förmerat och Kalendarium, sid LXXIII, 1572, Amund Laurentzson, Stockholm, Libris 13554587
- ↑ Högmarck, Lars, Psalmopoeographia, 1736, s. 114
|