Aurora lucis rutilat: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 13: Rad 13:
:("Dawn purples the heavens, the aether rebounds with praise, triumphantly the world jubilates, frightful [[Avernus]] trembles.")
:("Dawn purples the heavens, the aether rebounds with praise, triumphantly the world jubilates, frightful [[Avernus]] trembles.")


== [[Romerska Breviariet (1908) ==
== [[Romerska Breviariet (1908)]] ==
Den ursprungliga texten återställdes i [[Romerska Breviariet (1908)|reformen av det romerska breviariet]] av påven Pius X (1908/13). <ref name=PiusV/>
Den ursprungliga texten återställdes i [[Romerska Breviariet (1908)|reformen av det romerska breviariet]] av påven Pius X (1908/13). <ref name=PiusV/>



Nuvarande version från 19 augusti 2023 kl. 17.24

Aurora lucis rutilat, Latin för "Gryning rodnar med ljus" är inledningen till en påskpsalm i den latinska riten. Den stammar från den frankiska koraltraditionen, (7-8-hundratalet, en av Murbach-psalmerna) och finns nedskriven i Benediktinerordens New Hymnal, 8-9-hundratalet. [1] Med numreringen introducerad av Gneuss (1968) har den nr 41 i Old Hymnal och nr 72 i New Hymnal.[2]

Hymnen har 12 strofer med 4 rader vardera i originalet. Den gamla högtyska interlinjära versionen i Bodleian Junius 25 börjar Tagarod leohtes lohazit.

Påven Urban VIII gjorde flera ändringar för sin utgåva av Romerska Breviariet (1629), bl annat ersatte han "rutilat" med "purpurat" i första strofen. [3]

Aurora lucis rutilat, caelum laudibus intonat, mundus exultans iubilat, gemens infernus ululat.
("Dawn reddens with light, the heavens resound with praise, exulting the world jubilates, groaning hell shrieks.")

ändras till:

Aurora coelum purpurat, aether resultat laudibus, mundus triumphans jubilat, horrens Avernus intremit.
("Dawn purples the heavens, the aether rebounds with praise, triumphantly the world jubilates, frightful Avernus trembles.")

Romerska Breviariet (1908)

Den ursprungliga texten återställdes i reformen av det romerska breviariet av påven Pius X (1908/13). [4]

I det romerska breviariet från 1908 har psalmen reviderats och delats upp i tre psalmer, bestående av stroferna 1–4, 5–8 och 9–11. Den första delen utgör psalmen för Lauds från andra söndagen i påsktiden till Kristi himmelsfärd och börjar i den reviderade formen, Aurora caelum purpurat. Den andra delen (Tristes erant apostoli) är införlivad i Apostlarnas och evangelisternas gemensamma för påsktid vid första och andra vespers och matiner. Det sjungs i frygiskt läge, i en melodi som finns i Vesperale Romanum. [8] Den tredje delen (Claro paschali gaudio) införlivades i Lauds i apostlarnas gemensamma under påsktiden. [9]

Engelska översättningar

Det finns ett antal engelska översättningar i bruk, både av psalmen som helhet och de tre delade psalmerna. [9] Sångbara engelska översättningar börjar omväxlande: "The dawn was redd'ning [purpling] o'er the sky" (Edward Caswall 1849),[4] "With sparkling rays morn decks the sky" (J.A. Johnston 1852), "Light's very morn its beams displays" (J.D. Chambers 1857), "Light's glittering morn bedecks the sky" (J. M. Neale 1852).[5]


Text

J. M. Neale (1852)
1. Aurora lucis rutilat, caelum laudibus intonat,
  mundus exultans iubilat, gemens infernus ululat,
2. Cum rex ille fortissimus, mortis confractis viribus,
  pede conculcans tartara solvit catena miseros!
3. Ille, qui clausus lapide custoditur sub milite,
  triumphans pompa nobile victor surgit de funere.
4. Solutis iam gemitibus et inferni doloribus,
  "Quia surrexit Dominus!" resplendens clamat angelus.
Light's glittering morn bedecks the sky, heaven thunders forth its victor cry,
the glad earth shouts its triumph high, and groaning hell makes wild reply:
While he, the King of glorious might, treads down death's strength in death's despite,
and trampling hell by victor's right, brings forth his sleeping Saints to light.
Fast barred beneath the stone of late in watch and ward where soldiers wait,
now shining in triumphant state, He rises Victor from death's gate.
Hell's pains are loosed, and tears are fled; captivity is captive led;
the Angel, crowned with light, hath said, 'The Lord is risen from the dead.'
5. Tristes erant apostoli de nece sui Domini,
 quem poena mortis crudeli servi damnarant impii.
6. Sermone blando angelus praedixit mulieribus,
 "In Galilaea Dominus videndus est quantocius"
7. Illae dum pergunt concite apostolis hoc dicere,
 videntes eum vivere osculant pedes Domini.
8. Quo agnito discipuli in Galilaeam propere
 pergunt videre faciem desideratam Domini.
The Apostles' hearts were full of pain for their dear Lord so lately slain:
that Lord his servants' wicked train with bitter scorn had dared arraign.
With gentle voice the Angel gave the women tidings at the grave;
'Forthwith your Master shall ye see: He goes before to Galilee.'
And while with fear and joy they pressed to tell these tidings to the rest,
their Lord, their living Lord, they meet, and see his form, and kiss his feet.
The Eleven, when they hear, with speed to Galilee forthwith proceed:
that there they may behold once more the Lord's dear face, as oft before.
9. Claro paschali gaudio sol mundo nitet radio,
 cum Christum iam apostoli visu cernunt corporeo.
10. Ostensa sibi vulnera in Christi carne fulgida,
 resurrexisse Dominum voce fatentur publica.
11. Rex Christe clementissime, tu corda nostra posside,
 ut tibi laudes debitas reddamus omni tempore!
In this our bright and Paschal day the sun shines out with purer ray,
when Christ, to earthly sight made plain, the glad Apostles see again.
The wounds, the riven wounds he shows in that his flesh with light that glows,
in loud accord both far and nigh the Lord's arising testify.
O Christ, the King who lovest to bless, do thou our hearts and souls possess;
to thee our praise that we may pay, to whom our laud is due for aye.
12. Deo patri sit gloria eiusque soli filio
 cum spiritu paraclito et nunc et in perpetuum.

Källor

  1. Inge B. Milfull, The Hymns of the Anglo-Saxon Church: A Study and Edition of the 'Durham Hymnal' (1996), 473f.
  2. Helmut Gneuss, Hymnar und Hymnen im englischen Mittelalter (1968).
  3. The Ecclesiastic and Theologian 11 (1851) p. 233.
  4. 4,0 4,1 The Roman breviary : reformed by order of the Holy oecumenical council of Trent : published by order of Pope St. Pius V (1908), p. 406.
  5. John Julian, A Dictionary of Hymnology: Setting Forth the Origin and History of Christian Hymns of All Ages and Nations (1892), p. 94.
  • Stéphane Milovitch, Quotidianamente da prima del 1336: La processione che celebra la Morte e Risurrezione del Signore nella basilica del Santo Sepolcro di Gerusalemme (2014), 322ff.