Överums brukskyrka

Överums brukskyrka ligger i Överums församling i Västervik kommun.

Överums kyrka, oktober 2014

Överums vackra vita kyrka är en brukskyrka tillkommen 1872, på initiativ av brukets disponent, greve Adolphe Stackelberg. Överums kyrka är den enda som uppförts som brukskyrka i Kalmar län. Den är numera en treskeppig hallkyrka med torn.

Historia

Redan på mitten av 1700-talet fanns en gudstjänstlokal vid den s.k masugnsbacken. Från ca 1825 användes en byggnad vid torget på bruket. Överums bruk fick en egen brukspredikant 1862. Den förste predikanten var Peter Larsson Fjellstedt. Den lilla kyrkan kom att kallas "Doktor Fjellstedts kyrka". Greve Stackelberg spelade en framträdande roll i väckelserörelsen och många kända förkunnare besökte Överum. När väckelsen drog fram över bygden blev den gamla kyrkan för liten. Beslut om en ny kyrka fattades i januari 1871. Stackelberg stod för betydande del av kostnaderna och brukets arbetare lade ner många frivilliga timmar på bygget i början av 1870-talet. Det berättas att när grundstenarna var lagda, vandrade greve Stackelberg runt på dem och bad högt för alla som skulle komma att fira gudstjänst i kyrkan. Den nya kyrkan invigdes den 18 augusti 1872 av biskop Ebbe Gustaf Bring men vid invigningen hade Stackelberg avlidit.

Den gamla kyrkan flyttades på rullar ca 20 m söderut för att bereda plats för den nya kyrkan. Denna byggnad har använts till skola, läkarbostad och från 1962 som församlingshem.

I samband med bildandet av Överums församling 1931 skänkte bruket kyrkan, kyrkogården och prästbostaden till församlingen. I samband med en större renovering 1932 byggdes en sakristia.

Överum hörde förr i tiden till fem olika församlingar.

Ursprungliga kyrkan

Byggnaden uppfördes av slaggsten och tegel som en enkel rektangulär byggnad utan den traditionella kyrkans torn och sakristia. Murarna var putsade och avfärgade i ljus kulör likt brukets omgivande byggnader. Kring takfoten utfördes en kraftigt profilerad takfotsinklädnad. Troligen lades taket, ett sadeltak, med plåt. Fönstren gjordes smala och nygotiskt spetsbågiga. Mot öster smyckades kyrkan med ett rosettfönster. Ingångar fanns i väster, norr och i öster. Utvändigt fanns kring portalerna en nygotiskt inspirerad omfattning markerad i putsen. En sådan finns ännu vid den norra ingången.

Invändigt bar kyrkan prägel av väckelserörelsen. I koret placerades en altarpredikstol med baldakin. Den centrala placeringen skulle markera predikans betydelse i gudstjänsten. Längs kyrkorummets västra vägg och längs hela södra och norra långhusväggarna löpte läktare. Läktarbarriären bestod då som nu av ett genombrutet ribbverk i trä utformat med spetsbågar och fyrpassmönster. På korväggen fanns flera spetsbågiga fönsteröppningar och ovan det ett rosettfönster med färgat glas. I både kyrkorum och kor placerades öppna bänkar med höga gavlar avslutade med en trepassform av gjutjärn. I kyrkorummets västra del fanns två trappor för uppgång till läktaren. Många av detaljerna i kyrkan tillverkades sannolikt på bruket såsom exempelvis dekorativa gjutjärnsornament.

Renoveringar

• 1889 tillkom klocktornet och vapenhuset i vitkalkat, reveterat trä. Det fick en mycket smal och hög spira samt nygotiska, spetsbågiga ljudöppningar. Mot väster isattes ett rosettfönster och en klocka installerades.
• 1913 Första renoveringen. Målning invändigt och installation av järnkamin.
• 1932 genomgick kyrkan en stor renovering och ombyggnad. En femsidig sakristia byggdes till åt öster med ingång från söder och elektricitet och uppvärmning installerades. I koret togs den speciella altarpredikstolen bort och ersattes av ett altarbord. På väggen norr om absiden sattes en nytillverkad enkel predikstol upp med uppgång från sakristian.
• 1940 skänktes en altartavla målad på 1500-talet.
• 1966 genomfördes nästa stora restaurering, både exteriört och interiört. Kyrkan fick då sin nuvarande ljusa interiör och bänkarna återfick de gjutna klöverbladslika gjutjärnskrönen från bruket.
• 1968 byggdes ett nytt helmekaniskt orgelverk i befintligt orgelhus.
• 1978 renoverades taket.
• 2000 utvändig renovering

Inventarier

Altartavlan, föreställande ”Jesu upphöjande på korset”, anses härröra från den holländska målaren Bernhard van Orley eller dennes krets. Den är skänkt av bruksdisponenten Carl Sundblad och hans maka 1940.

Dopfunten är tillverkad 1956 av Hjalmar Jansson. Träkupan som skålen vilar i är tillverkad av olivträ från några av de mest kända orterna i Jesu liv, nämligen Betlehem, Nasaret och Cross Valley i Jerusalem.

Lite kuriosa kan vara att en kollektskål i trä är gjord av material från den gamla orgeln.

Kyrkogården

Kyrkogården ligger på en höjd strax utanför samhället.Den anlandes 1872, till en början för brukets anställda. 1922 utvidgades kyrkogården mot öster och fick sin dominerande struktur med de tre kullarna, Sandbergs, Haslucks och Rambergs, var och en med sina monument. Gravkapellet ritades av arkitekt Erik Fant och uppfördes 1942-43.

Ytterligare fakta om Överums kyrka och kyrkogården finns i kyrkobeskrivningen, som finns i kyrkan och på expeditionen.

Orgel

• 1884 bygger Åkerman & Lund, Stockholm en orgel med 6 stämmor.
• 1937 bygger E.A. Setterquist & Son, Örebro en orgel med 12 stämmor fördelat på två manualer och pedal.
• 1968 bygger A. Mårtenssons Orgelfabrik AB, Lund en mekanisk orgel.

Disposition:

Huvudverk I	Svällverk II	Pedal	Koppel
Rörflöjt 8'	Gedackt 8'	Subbas 16'	I/P
Principal 4'	Koppelflöjt 4'	Gedackt 8'	II/P
Waldflöjt 2'	Principal 2'	Italiensk Principal 4'	II/I
Mixtur 3 ch	Sivflöjt 1'
	Rauschterzian 2 ch
	Tremulant

Se även

• Överums kyrka på kyrkokartan.se
• Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: . Libris 4108784 

Källor

• Texten delvis hämtad från Svenska kyrkans hemsida.
• Bebyggelseregistret