Gammalkyrklighet: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (3 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Gammalkyrklighet''' är ett samlingsbegrepp för de riktningar inom [[Svenska kyrkan]] som har sina rötter i äldre [[luthersk]]-[[pietistisk]] [[väckelse]] från 1700- och 1800-talen. Gammalkyrkligheten lägger stor vikt vid | '''Gammalkyrklighet''' är ett samlingsbegrepp för de riktningar inom [[Svenska kyrkan]] som har sina rötter i äldre [[luthersk]]-[[pietistisk]] [[väckelse]] från 1700- och 1800-talen. Gammalkyrkligheten lägger stor vikt vid luthersk tro och [[Svenska kyrkans bekännelseskrifter]]. Den karaktäriseras av ett strängt fasthållande vid kyrkans ordningar och ämbete, samt den lutherska kallelsetanken. [[Präst]]en har en viktig roll i [[församling]]en som förkunnare, själavårdare och lärare. | ||
{{TOChöger}} | {{TOChöger}} | ||
== Teologi == | == Teologi == | ||
Den gammalkyrkliga teologin präglas av allvar och respekt för Guds ord och för tron. Gammalkyrkligheten vänder sig mot vad man uppfattar som försök att banalisera tron och göra den ytlig. Prästen håller sig till de texter som föreläggs i [[kyrkoordning]]en och är inte fri att välja text eller tema för gudstjänsten. En gammalkyrklig [[predikan]] ska vara kraftfull och inriktas på allvarlig själavård.<ref>[https://www.kyrkanstidning.se/teologi/hog-lag-progressiv-alla-har-en-egen-stil Kyrkans tidning 23 mars 2022: ''Hög, låg, progressiv - alla har en egen predikostil'']</ref> | Den gammalkyrkliga teologin präglas av allvar och respekt för Guds ord och för tron. Gammalkyrkligheten vänder sig mot vad man uppfattar som försök att banalisera tron och göra den ytlig. Prästen håller sig till de texter som föreläggs i [[kyrkoordning]]en och är inte fri att välja text eller tema för gudstjänsten. En gammalkyrklig [[predikan]] ska vara kraftfull och inriktas på allvarlig [[själavård]].<ref>[https://www.kyrkanstidning.se/teologi/hog-lag-progressiv-alla-har-en-egen-stil Kyrkans tidning 23 mars 2022: ''Hög, låg, progressiv - alla har en egen predikostil'']</ref> | ||
== Viktiga personer == | == Viktiga personer == | ||
* [[Henric Schartau]] | * [[Henric Schartau]] | ||
* [[Peter | * [[Peter Lorenz Sellergren]] | ||
== Se även == | == Se även == | ||
* [[Högkyrklighet]] | |||
* [[Lågkyrklighet]] | |||
* [[Göteborgs Stifts-Tidning]] | * [[Göteborgs Stifts-Tidning]] | ||
* [[Lutherstiftelsen]] | * [[Lutherstiftelsen]] | ||
Nuvarande version från 8 oktober 2023 kl. 14.44
Gammalkyrklighet är ett samlingsbegrepp för de riktningar inom Svenska kyrkan som har sina rötter i äldre luthersk-pietistisk väckelse från 1700- och 1800-talen. Gammalkyrkligheten lägger stor vikt vid luthersk tro och Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Den karaktäriseras av ett strängt fasthållande vid kyrkans ordningar och ämbete, samt den lutherska kallelsetanken. Prästen har en viktig roll i församlingen som förkunnare, själavårdare och lärare.
Teologi
Den gammalkyrkliga teologin präglas av allvar och respekt för Guds ord och för tron. Gammalkyrkligheten vänder sig mot vad man uppfattar som försök att banalisera tron och göra den ytlig. Prästen håller sig till de texter som föreläggs i kyrkoordningen och är inte fri att välja text eller tema för gudstjänsten. En gammalkyrklig predikan ska vara kraftfull och inriktas på allvarlig själavård.[1]