Virestads kyrka: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) | |||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
== Kyrkobyggnaden == | == Kyrkobyggnaden == | ||
Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre [[Medeltiden|medeltida]] kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799-1800 efter ritningar av [[Per Wilhelm Palmroth]] vid [[Överintendentsämbetet]]. Först år [[1830]] invigdes kyrkan av [[biskop]] [[Esaias Tegnér]]. Kyrkan som är uppförd i [[nyklassicistisk stil]] består av ett [[Långhus (kyrka)|långhus]] som avslutas med en rak [[kor]]vägg och en bakomliggande [[sakristia]] i öster. Tornet beläget i väster är försett med en tornhuv med [[balustrad]] samt en mindre [[lanternin]]. I tornhuven finns [[tornur]] som tillkom [[1810]]. Huvudingången går genom tornets bottenvåning. Sakristian har en separat ingång från söder. Yttertaket är belagt med kopparplåt, men var ursprungligen rödtjärade spån. En omfattande inre renovering genomfördes under större delen av | Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre [[Medeltiden|medeltida]] kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799-1800 efter ritningar av [[Per Wilhelm Palmroth]] vid [[Överintendentsämbetet]]. Först år [[1830]] invigdes kyrkan av [[biskop]] [[Esaias Tegnér]]. Kyrkan som är uppförd i [[nyklassicistisk stil]] består av ett [[Långhus (kyrka)|långhus]] som avslutas med en rak [[kor]]vägg och en bakomliggande [[sakristia]] i öster. Tornet beläget i väster är försett med en tornhuv med [[balustrad]] samt en mindre [[lanternin]]. I tornhuven finns [[tornur]] som tillkom [[1810]]. Huvudingången går genom tornets bottenvåning. Sakristian har en separat ingång från söder. Yttertaket är belagt med kopparplåt, men var ursprungligen rödtjärade spån. En omfattande inre renovering genomfördes under större delen av 1994. | ||
== Inventarier == | == Inventarier == | ||
[[File:Bengt Nordenberg - Portrait of Pehr Hörberg.jpg|thumb|[[Bengt Nordenberg]]: ''Porträtt av [[Per Hörberg]] i predikstolen i Virestad kyrka'', 1860]] | [[File:Bengt Nordenberg - Portrait of Pehr Hörberg.jpg|thumb|[[Bengt Nordenberg]]: ''Porträtt av [[Per Hörberg]] i predikstolen i Virestad kyrka'', 1860]] | ||
* Gamla predikstolen från 1600-talet används idag som ambo och står i korets norra del, nedanför den nyare predikstolen. | |||
* Gamla predikstolen från | * Nuvarande [[predikstol]] är från 1871 och tillkom samtidigt med nuvarande [[altarring]]. | ||
* [[ | * [[Nattvardskärl]] från 1806. | ||
* En så kallad [[Lentulustavla]] föreställer [[Kristus]] och är troligen från början av | * En så kallad [[Lentulustavla]] föreställer [[Kristus]] och är troligen från början av 1700-talet. | ||
=== Altartavlan === | === Altartavlan === | ||
* [[Altartavla]] av [[Pehr Hörberg]] målad | * [[Altartavla]] av [[Pehr Hörberg]] målad år 1800. Motiv: "Jesus lär var dag i templet". | ||
Till ytan är tavlan 6 meter x 7 meter och den räknas till Nordens största. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre medeltida kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799–1800 och invigdes år 1800, men inte förrän 1830 invigdes kyrkan av biskopen. | |||
I motivet på altartavlan i Virestads kyrka sitter Jesus och till vänster om honom sitter översteprästen på sin tron och där bredvid sitter en grupp fariséer. Närmast Jesus finns en grupp barn och till höger några sjuka. Längst ner till höger i förgrunden ser vi änkan som offrar sin sista skärv. Bakgrunden med sina valv och läktare förstärker djupet av tavlan. På nära håll ser man att figurerna är målade med breda penseldrag. För att nå fram till folket i kyrkbänkarna är mimik och kroppsställning hos figurerna ibland övertydliga och teatraliska.<ref name="akfeo.se"/> | |||
Bland åhörarna på läktaren till höger finns målaren själv iklädd sin svarta kalott. På hans högra sida står brodern, organisten Bengt Hörberg, och på hans vänstra sida Peter Jönsson. Bakom dem står Pehr Hörbergs föräldrar, Åke Hörberg och Bengta Gusadotter Öhman. När Pehr Hörberg målade altartavlan bodde han hos Peter Jönsson i Välje. Han var också altartavlans donator. Duken målades i fyra stycken uppspända på ladugårdsväggen. Duken hade vävts av en kvinna i Virestad med lin som odlats i bygden. Dörren till kyrkans sakristia är sinnrikt infälld i altarmålningen. När prästen öppnar dörren och träder in i handlingen uppstår en suggestiv växelverkan mellan Jerusalems tempel och Virestads kyrkorum, mellan biblisk tid och nutid, mellan fantasi och verklighet.<ref name="akfeo.se"/> | |||
Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop [[Esaias Tegnér]]. När Esaias Tegnér invigde den nya kyrkan hyllade han också altartavlans skapare. "''Jag lyckönskar Er, att så ofta I viljen, kunna betrakta en sådan tavla; ty den är en målad uppenbarelse, den är en bibel i färger, den är tecknat, efter konstnärens vana, i raska och levande drag, icke noggrann i småsaker, men kraftig och hjärtgripande i det hela.''" Denna altartavla har fascinerat eftervärlden.<ref name="akfeo.se"/> | |||
== Orglar == | == Orglar == | ||
Nuvarande version från 24 maj 2024 kl. 08.49
Virestads kyrka är en kyrkobyggnad i Virestad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Virestad-Härlunda församling. Kyrkan ligger en knapp kilometer öster om Virestadsjön.
Kyrkobyggnaden
Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre medeltida kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799-1800 efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet. Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett långhus som avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande sakristia i öster. Tornet beläget i väster är försett med en tornhuv med balustrad samt en mindre lanternin. I tornhuven finns tornur som tillkom 1810. Huvudingången går genom tornets bottenvåning. Sakristian har en separat ingång från söder. Yttertaket är belagt med kopparplåt, men var ursprungligen rödtjärade spån. En omfattande inre renovering genomfördes under större delen av 1994.
Inventarier
- Gamla predikstolen från 1600-talet används idag som ambo och står i korets norra del, nedanför den nyare predikstolen.
- Nuvarande predikstol är från 1871 och tillkom samtidigt med nuvarande altarring.
- Nattvardskärl från 1806.
- En så kallad Lentulustavla föreställer Kristus och är troligen från början av 1700-talet.
Altartavlan
- Altartavla av Pehr Hörberg målad år 1800. Motiv: "Jesus lär var dag i templet".
Till ytan är tavlan 6 meter x 7 meter och den räknas till Nordens största. Vid platsen för den nuvarande kyrkan fanns tidigare en äldre medeltida kyrka. Delar av denna ingår i den nya stenkyrka som byggdes 1799–1800 och invigdes år 1800, men inte förrän 1830 invigdes kyrkan av biskopen.
I motivet på altartavlan i Virestads kyrka sitter Jesus och till vänster om honom sitter översteprästen på sin tron och där bredvid sitter en grupp fariséer. Närmast Jesus finns en grupp barn och till höger några sjuka. Längst ner till höger i förgrunden ser vi änkan som offrar sin sista skärv. Bakgrunden med sina valv och läktare förstärker djupet av tavlan. På nära håll ser man att figurerna är målade med breda penseldrag. För att nå fram till folket i kyrkbänkarna är mimik och kroppsställning hos figurerna ibland övertydliga och teatraliska.[1]
Bland åhörarna på läktaren till höger finns målaren själv iklädd sin svarta kalott. På hans högra sida står brodern, organisten Bengt Hörberg, och på hans vänstra sida Peter Jönsson. Bakom dem står Pehr Hörbergs föräldrar, Åke Hörberg och Bengta Gusadotter Öhman. När Pehr Hörberg målade altartavlan bodde han hos Peter Jönsson i Välje. Han var också altartavlans donator. Duken målades i fyra stycken uppspända på ladugårdsväggen. Duken hade vävts av en kvinna i Virestad med lin som odlats i bygden. Dörren till kyrkans sakristia är sinnrikt infälld i altarmålningen. När prästen öppnar dörren och träder in i handlingen uppstår en suggestiv växelverkan mellan Jerusalems tempel och Virestads kyrkorum, mellan biblisk tid och nutid, mellan fantasi och verklighet.[1]
Först år 1830 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. När Esaias Tegnér invigde den nya kyrkan hyllade han också altartavlans skapare. "Jag lyckönskar Er, att så ofta I viljen, kunna betrakta en sådan tavla; ty den är en målad uppenbarelse, den är en bibel i färger, den är tecknat, efter konstnärens vana, i raska och levande drag, icke noggrann i småsaker, men kraftig och hjärtgripande i det hela." Denna altartavla har fascinerat eftervärlden.[1]
Orglar
Huvudorgel
- 1690/1700 byggde Hans Henrich Cahman ett 8-stämmig orgelpositiv i kyrkan.[2] Från 11 december 1856 var orgeln till salu för nedsatt pris 400 R:dr Riksgälds. December 1859 var annons fortfarande inne.[3] Sedan såldes orgeln till Uråsa kyrka. Sedan 1894 är orgelpositivet uppsatt i kyrksalen i Smålands museum, Växjö.
| Manual |
| Gedackt 8' |
| Principal 4' |
| Oktava 2' |
| Mixtur III |
| Tertian II |
| Kvinta 2' |
| Scharf II |
| Trumpet 8' |
- 1857 byggde Johan Nikolaus Söderling en 18-stämmig piporgel med två manualer och pedal.
- 1944 byggde Mårtenssons orgelfabrik en rörpneumatisk orgel med 25 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Orgeln har fria och fasta kombinationer.
Disposition:
| Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel | |
| Borduna 16' | Rörflöjt 8' | Subbas 16 | II/I | |
| Principal 8' | Salicional 8' | Violon 8' | 4' II/I | |
| Gedackt 8' | Fugara 8' | Kvinta 5 1/3' | 4' I/I | |
| Viola di Gamba 8' | Principal 4' | Oktava 4' | 16' II/I | |
| Oktava 4' | Täckflöjt 4' | Basun 16' | I/P | |
| Rörflöjt 4' | Nasat 2 2/3' | II/P | ||
| Kvinta 2 2/3' | Waldflöjt 2' | |||
| Oktava 2' | Ters 1 3/5' | |||
| Mixtur V ch. | Kvintcymbel III ch. | |||
| Trumpet 8' | Krumhorn 8' | |||
| Crescendosvällare | Registersvällare |
Diskografi
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orgel.
Kororgel
- 1977 inköps ett mekaniskt 5-stämmigt positiv med bihangspedal från A. Mårtenssons orgelfabrik, Lund.
Disposition:
| Manual | Pedal |
| Gedackt 8' | bihängd |
| Principal 4' | |
| Rörpommer 4’ | |
| Waldflöjt 2' | |
| Nasat 1 1/3', B/D |
Se även
- Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Jerusalems tempel i en småländska sockenkyrka : altartavlan i Virestads kyrka”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 190-191. Libris 13475437. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
Källor
- Våra kyrkor, sidan 300, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Kyrkobyggnader i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kronobergs län.1998 Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- Tore Johansson (red.): Inventarium över svenska orglar 1988:II, Växjö stift, Förlag Svenska orglar, Tostared, Mall:ISSN
- Tidskriften Orgelforum 2005, nr 4
- Nationalencyklopedin
- Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 4108784
- Mall:BBR-länk
- Älmhults kommun informerar
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Referensfel: Ogiltig
<ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnetakfeo.se - ↑ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på Svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. sid. 287. Libris 2413220
- ↑ ”Uti Wirestads Kyrka är en i godt stånd warande åtta-stämmig orgel till salu”. Nya Wexjöbladet, annons 2:a kolumn. https://tidningar.kb.se/2800653/1859-12-24/edition/147403/part/1/page/4/?q=orgel%20Lundahl&from=1859-01-01&to=1859-12-31.Skriptfel: Modulen "Webbtest" finns inte.