Grefingska tryckeriet: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| (10 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Grefingska tryckeriet''' uppstod när [[Lorentz Grefing]] döpte om det [[Schneiderska tryckeriet]] 1739. Grefing var tidigare [[konstförvant]] hos [[B.G. Schneider]] | '''Grefingska tryckeriet''' uppstod när [[Lorentz Grefing]] döpte om det [[Schneiderska tryckeriet]] 1739. Grefing var tidigare [[konstförvant]] hos [[B.G. Schneider]]som dog 1738. Grefing övertog det tryckeriet genom att gifta sig med Schneiders änka, [[Rachel Speck]] den 15 juni, 1739. | ||
Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. | Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. | ||
1741 bjöd han över [[Peter Momma]] och kunde därigenom bli [[Svenska Akademien]]s boktryckare, ett kontrakt an fick betala 1800 daler årligen för. Då han | 1741 bjöd han över [[Peter Momma]] och kunde därigenom bli [[Svenska Akademien]]s boktryckare, ett kontrakt an fick betala 1800 daler årligen för. | ||
Då han 1747 ansökte om nedsättning, förlorade han kontraktet till [[Lars Salvius]], som gav bättre bud och hade importerat nya antikva- och kursivstilar från Holland. Första gången handlingarna alltigenom var satta med antikva, 1743, bar titelbladet Grefings tryckbeteckning. Hans antikva var en tysk variant av det typsnitt som kallas Janson och som ursprungligen skurits i Amsterdam c:a 1680 av ungraren Miklos Kis. Grefing hörde till de boktryckare som kanslikollegium 1749 beviljade licens för import av stil från Leipzig, dvs Breitkopf. Nya importlicenser 1757 torde däremot gälla det av tysken [[J.G. Pötzsch]] 1755 övertagna och snart mycket konkurrenskraftiga stilgjuteriet i Köpenhamn. | |||
Grefing hade dessutom en stor förlagsverksamhet. I förlagskatalogen 1753, upptog Grefings förlagsartiklar åtta sidor, vilket placerar honom som den tredje i storleksordning bland rikets förläggare. | |||
Grefing var ledande motståndare till [[Henrik Fougt]] när denne ansökte om tillstånd att trycka noter med sin nya metod. (Se vidare [[Lorentz Grefing]] och [[Fougts boktryckeri]] | |||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den första ABC-boken i antikva 1758 och | Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den | ||
* [[Erik Ekholm]]: första ABC-boken i antikva 1758 och | |||
* [[Cajsa Warg]]s ''Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber'', 1:a utg, 1755 | |||
* R G Modée ''Utdrag utur alla ifrån den 7 december 1718 utkomne publique handlingar'', som småningom skulle stiga till 15 band (1742—1829). | |||
* Davenant ''Afhandling angående sätt och utvägar hvarigenom ett folk kan winna uti handelswägen'', 1756, med titelbladen med kopparstuckna vinjetter i rokokostil. | |||
* Mestadels dock religiösa skrifter | |||
* [[Johann Arndt]]s skrifter, [[Paradis Lustgård]], 1762, flera utgåvor | |||
* Biblar, 1747, 1757, 1762 | |||
* Psalmböcker, bl a [[Deutsches Stockholmisches Gesangbuch (1743)]] | |||
* [[Stockholms konsistorii psalmboksförslag (1765-67)|Then svenska prof-psalmboken (1765)]]. | |||
* skönlitteratur. | |||
* Barclaij ''Argenis'', roman i svensk översättning av J Malmberg ,1740. | |||
Då [[Henrik Fougt]] på 1760-talet vinna privilegium på sin metod att trycka noter hörde Grefing till en av de starkaste motståndarna och lyckades stoppa dennes försök att etablera sig i Stockholm och tvingade honom att i stället etablera sig i England. Några månader efter Grefings död dog dock även hans änka, och genom testamente tillföll då tryckeriet Peter Momma, som i sin tur överlät det på sin svärson Henrik Fougt, som därigenom kunde etablera ett tryckeri i Stockholm. | |||
== Se vidare == | |||
* [[Tryckerier i Sverige]] | |||
* [[Fougts tryckeri]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
[https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13172 Sv Biografiskt Lexikon] | |||
[[Kategori:Tryckerier]] | [[Kategori:Tryckerier]] | ||
Nuvarande version från 26 augusti 2021 kl. 10.07
Grefingska tryckeriet uppstod när Lorentz Grefing döpte om det Schneiderska tryckeriet 1739. Grefing var tidigare konstförvant hos B.G. Schneidersom dog 1738. Grefing övertog det tryckeriet genom att gifta sig med Schneiders änka, Rachel Speck den 15 juni, 1739.
Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. 1741 bjöd han över Peter Momma och kunde därigenom bli Svenska Akademiens boktryckare, ett kontrakt an fick betala 1800 daler årligen för.
Då han 1747 ansökte om nedsättning, förlorade han kontraktet till Lars Salvius, som gav bättre bud och hade importerat nya antikva- och kursivstilar från Holland. Första gången handlingarna alltigenom var satta med antikva, 1743, bar titelbladet Grefings tryckbeteckning. Hans antikva var en tysk variant av det typsnitt som kallas Janson och som ursprungligen skurits i Amsterdam c:a 1680 av ungraren Miklos Kis. Grefing hörde till de boktryckare som kanslikollegium 1749 beviljade licens för import av stil från Leipzig, dvs Breitkopf. Nya importlicenser 1757 torde däremot gälla det av tysken J.G. Pötzsch 1755 övertagna och snart mycket konkurrenskraftiga stilgjuteriet i Köpenhamn.
Grefing hade dessutom en stor förlagsverksamhet. I förlagskatalogen 1753, upptog Grefings förlagsartiklar åtta sidor, vilket placerar honom som den tredje i storleksordning bland rikets förläggare.
Grefing var ledande motståndare till Henrik Fougt när denne ansökte om tillstånd att trycka noter med sin nya metod. (Se vidare Lorentz Grefing och Fougts boktryckeri
Publikationer
Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den
- Erik Ekholm: första ABC-boken i antikva 1758 och
- Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber, 1:a utg, 1755
- R G Modée Utdrag utur alla ifrån den 7 december 1718 utkomne publique handlingar, som småningom skulle stiga till 15 band (1742—1829).
- Davenant Afhandling angående sätt och utvägar hvarigenom ett folk kan winna uti handelswägen, 1756, med titelbladen med kopparstuckna vinjetter i rokokostil.
- Mestadels dock religiösa skrifter
- Johann Arndts skrifter, Paradis Lustgård, 1762, flera utgåvor
- Biblar, 1747, 1757, 1762
- Psalmböcker, bl a Deutsches Stockholmisches Gesangbuch (1743)
- Then svenska prof-psalmboken (1765).
- skönlitteratur.
- Barclaij Argenis, roman i svensk översättning av J Malmberg ,1740.
Då Henrik Fougt på 1760-talet vinna privilegium på sin metod att trycka noter hörde Grefing till en av de starkaste motståndarna och lyckades stoppa dennes försök att etablera sig i Stockholm och tvingade honom att i stället etablera sig i England. Några månader efter Grefings död dog dock även hans änka, och genom testamente tillföll då tryckeriet Peter Momma, som i sin tur överlät det på sin svärson Henrik Fougt, som därigenom kunde etablera ett tryckeri i Stockholm.