Frigel, Pehr: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
(13 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Pehr Frigel.jpg|minityr|vänster|Pehr Frigel]]
[[Fil:Pehr Frigel.jpg|minityr|right|Pehr Frigel]]
[[Fil:UD Frigel Per Z Sv Inaugurations Musique.jpg|miniatyr|Första notsidan till Pehr Frigels (1750-1842) partitur i autograf till "INAUGURATIONS-MUSIQUE, upförd vid öpnandet af Ett Nytt Tidehvarf uti Sällskapet UTILE DULCI Den 2: Martii MDCCLXXXIV) med libretto av [[Johan Henric Kellgren]] (1751-1795).]]
[[Fil:UD Frigel Per Z Sv Inaugurations Musique.jpg|miniatyr|Första notsidan till Pehr Frigels (1750-1842) partitur i autograf till "INAUGURATIONS-MUSIQUE, upförd vid öpnandet af Ett Nytt Tidehvarf uti Sällskapet UTILE DULCI Den 2: Martii MDCCLXXXIV) med libretto av [[Johan Henric Kellgren]] (1751-1795).]]


Rad 8: Rad 8:


== Yrkesliv ==
== Yrkesliv ==
Frigel var medlem i sällskapet Utile Dulci som violinist<ref name="KMA matrikel, 1972">{{bokref|titel=Kungl. Musikaliska akademien. Matrikel 1771-1995|år=2. uppl. 1972|url=http://libris.kb.se/bib/7749167}}</ref> och fick flera av sina kompositioner spelade där. År 1780 efterträdde han [[Johan Gustaf Psilanderhielm]] som "muscalisk directeur" för sällskapet.<ref name="SBL" /> År 1778 blev han ledamot av [[Kungliga Musikaliska Akademien]].<ref name="Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944">Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944</ref>
Frigel var medlem i sällskapet Utile Dulci som violinist<ref name="KMA matrikel, 1972"/> och fick flera av sina kompositioner spelade där. År 1780 efterträdde han [[Johan Gustaf Psilanderhielm]] som "muscalisk directeur" för sällskapet.<ref name="SBL" /> År 1778 blev han ledamot av [[Kungliga Musikaliska Akademien]].<ref name=SvMK/>


Frigel var Musikaliska Akademiens sekreterare och bibliotekarie 1797–1841, samt inspektör för undervisningen vid undervisningsverket (föregångaren till [[Kungliga Musikkonservatoriet]]) 1811–1834. År 1814 upptog han tjänsten som lärare i musikteori, vilken hade varit obesatt sedan [[Johan Wikmanson]]s död 1800. Frigel fick en avgörande betydelse för akademiens framtid, som organisatör och initiativtagare till dess viktigaste beslut, samt nya stadgar 1814.  
Frigel var Musikaliska Akademiens sekreterare och bibliotekarie 1797–1841, samt inspektör för undervisningen vid undervisningsverket (föregångaren till [[Kungliga Musikkonservatoriet]]) 1811–1834. År 1814 upptog han tjänsten som lärare i musikteori, vilken hade varit obesatt sedan [[Johan Wikmanson]]s död 1800. Frigel fick en avgörande betydelse för akademiens framtid, som organisatör och initiativtagare till dess viktigaste beslut, samt nya stadgar 1814.  


Från 1812 och några år framåt bidrog Frigel med (osignerade) rapporter om musiklivet i Stockholm till den internationellt betydelsefulla ''Allgemeine musikalische Zeitung''. <ref name="SBL" /> Han fick [[professors namn]] 1814.<ref name="Svensk uppslagsbok, Malmö 1932">Svensk uppslagsbok, Malmö 1932</ref>  
Från 1812 och några år framåt bidrog Frigel med (osignerade) rapporter om musiklivet i Stockholm till den internationellt betydelsefulla ''Allgemeine musikalische Zeitung''. <ref name="SBL" /> Han fick [[professors namn]] 1814.<ref name=SvUb />


År 1809 och 1810 kallades han till riksdagen för att hjälpa till vid arbetet med en ny koralbok, och 1811–1818 var han ledamot av psalmbokskommittén.<ref name="Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944"/> Han bidrog själv med förslag till flera koralsättningar, varav några framfördes av Akademiens elevkör vid hans jordfästning.<ref name="SBL" />
År 1809 och 1810 kallades han till riksdagen för att hjälpa till vid arbetet med en ny koralbok, och 1811–1818 var han ledamot av psalmbokskommittén.<ref name=SvMK /> Han bidrog själv med förslag till flera koralsättningar, varav några framfördes av Akademiens elevkör vid hans jordfästning.<ref name="SBL" /> Uppdraget att sammanställa koralboken till 1819 års psalmbok gick i stället till [[J.C.F. Haeffner]].


== Kompositioner ==
== Kompositioner ==
Rad 21: Rad 21:
* Några arior till [[Carl Stenborg]]s ''Eremiten''
* Några arior till [[Carl Stenborg]]s ''Eremiten''
* En symfoni
* En symfoni
* Kantater, sånger och en del andra verk.<ref name=SvMK/>. En utförlig lista över Frigels kompositioner finns i ''Svenskt biografiskt lexikon'', Stockholm 1964-1966.
* Kantater, sånger och en del andra verk.<ref name=SvMK/>. En utförlig lista över Frigels kompositioner finns i SBL <ref name=SBL/>.


== Kontakter ==
== Kontakter ==
Rad 30: Rad 30:
* Partitur till [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-429643 Inaugurations-Musique] av Pehr Frigel på [http://www.alvin-portal.org/ Alvin-portalen].
* Partitur till [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-429643 Inaugurations-Musique] av Pehr Frigel på [http://www.alvin-portal.org/ Alvin-portalen].


*{{bokref
* Bengt Ahlbeck: Musikutbildning och examination vid Kungl. Musikaliska akademien under "Pehr Frigel-epoken", 1796-1842, 1994
|efternamn=Ahlbeck
* Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995, 2., rev. och utök. uppl., 1996
|förnamn=Bengt
* Mattias Lundberg: The first hundred years of music librarianship at the Swedish Royal Academy of Music: 1771-1871, 2010, Fontes artis musicae, vol 2010 (57:3), sid=236-249
|författarlänk=Bengt Ahlbeck
* Svenska män och kvinnor (SMoK)
|titel=Musikutbildning och examination vid Kungl. Musikaliska akademien under "Pehr Frigel-epoken", 1796-1842
* Sohlmans musiklexikon, 2 uppl. (Sohlex)
|år=1994
* Kungl. Musikaliska akademiens handlingar (dess årsskrift)(KMAH) 1866 samt ovanstående litteratur.
|utgivare=Centrum för musikpedagogisk forskning (MPC)
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=2052542
}}
*{{bokref
|efternamn=Nyström
|förnamn=Pia
|medförfattare=Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie
|titel=Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995
|utgåva=2., rev. och utök. uppl.
|serie=Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84
|år=1996
|utgivare=Musikaliska akad.
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-85428-99-X
|libris=7749167
}}
*{{tidskriftsref
|författare=[[Mattias Lundberg|Lundberg, Mattias]]
|rubrik=The first hundred years of music librarianship at the Swedish Royal Academy of Music: 1771-1871
|år=2010
|tidskrift=Fontes artis musicae
|volym=2010 (57:3),
|sid=236-249
|id=ISSN 0015-6191
|issn=ISSN 0015-6191
|libris=12033404
}}
 
* Handlingar: [[Antikvarisk-topografiska arkivet]], [[Riksantikvarieämbetet]] (ATA), [[Göteborgs universitetsbibliotek]] (GUB), [[Kungliga biblioteket]] (KB), [[Lunds universitetsbibliotek]] (LUB), f.d. Musikmuseet (MM) (dessa handlingar finns numera i [[Musik- och teaterbiblioteket]]), [[Riksantikvarieämbetet]] (RA), Statens musikbibliotek (SMB) (tidigare Musikaliska akademiens bibliotek, numera [[Musik- och teaterbiblioteket]]), [[Stiftelsen musikkulturens främjande]] (SMF), [[Uppsala universitetsbibliotek]] (UUB).<ref name="KMA matrikel, 1972"/>
* Litteratur: Svenska män och kvinnor (SMoK), Sohlmans musiklexikon, 2 uppl. (Sohlex), Kungl. Musikaliska akademiens handlingar (dess årsskrift)(KMAH) 1866 samt ovanstående litteratur.<ref name="KMA matrikel, 1972"/>
* {{SBL|14497 |författare=[[C-G Stellan Mörner]]|år=1964-1966|namn=Pehr Frigel}}
* {{SBL|14497 |författare=[[C-G Stellan Mörner]]|år=1964-1966|namn=Pehr Frigel}}


== Källor ==
== Källor ==
*{{bokref
* Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1971
|efternamn=Hilleström
<references>
|förnamn=Gustaf
|författarlänk=Gustaf Hilleström
|titel=Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1971
|serie=Publikationer / utgivna av Kungl. Musikaliska akademien, 99-0168608-3 ; 10
|år=1971
|utgivare=Nordiska musikförlaget
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=8198410
}}
 
<ref name=SvMK> Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944 </ref>
<ref name=SvMK> Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944 </ref>
<references/>
<ref name=SvUb> Svensk uppslagsbok, Malmö 1932 </ref>
<ref name="KMA matrikel, 1972"> {{bokref|titel=Kungl. Musikaliska akademien. Matrikel 1771-1995|år=2. uppl. 1972|url=http://libris.kb.se/bib/7749167}} </ref>
</references>


{{STANDARDSORTERING:Frigel, Pehr}}
{{STANDARDSORTERING:Frigel, Pehr}}

Nuvarande version från 26 januari 2022 kl. 07.18

Pehr Frigel
Första notsidan till Pehr Frigels (1750-1842) partitur i autograf till "INAUGURATIONS-MUSIQUE, upförd vid öpnandet af Ett Nytt Tidehvarf uti Sällskapet UTILE DULCI Den 2: Martii MDCCLXXXIV) med libretto av Johan Henric Kellgren (1751-1795).

Pehr Frigel, ursprungligen Frigelius, född den 2 september 1750 i Kalmar, död den 24 november 1842 i Stockholm, var en svensk musiklärare och tonsättare. Han var son till Petrus Frigelius och gift med Margareta Charlotta Bauman samt far till konstnären Christina Andrietta Frigel (1795-1882)[1].

Utbildning

Redan i sin hemstad Kalmar utvecklade Pehr Frigel goda musikaliska grunder i orgel-, klaver- och violinspel under director musices och organisten Hans Björkman. Han studerade historia och grekiska i Uppsala mellan 1770 och 1776, och blev efter avlagd examen informator hos Johan Liljencrantz. Liljencrantz uppskattade Frigel och hjälpte honom in på den statliga ämbetsmannabanan. Under denna tid studerade Frigel filosofi och teologi för överhovpredikanten Gabriel Rosén. Väl i Stockholm blev Frigel medlem av sällskapet Utile Dulci (troligen 1777). Han kom i kontakt med hovkapellmästarna Francesco Antonio Uttini, Johann Gottlieb Naumann och Joseph Martin Kraus. Den senare undervisade Frigel i komposition och kom att få stort inflytande på Frigels musikaliska stil.[2]

Yrkesliv

Frigel var medlem i sällskapet Utile Dulci som violinist[3] och fick flera av sina kompositioner spelade där. År 1780 efterträdde han Johan Gustaf Psilanderhielm som "muscalisk directeur" för sällskapet.[2] År 1778 blev han ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.[4]

Frigel var Musikaliska Akademiens sekreterare och bibliotekarie 1797–1841, samt inspektör för undervisningen vid undervisningsverket (föregångaren till Kungliga Musikkonservatoriet) 1811–1834. År 1814 upptog han tjänsten som lärare i musikteori, vilken hade varit obesatt sedan Johan Wikmansons död 1800. Frigel fick en avgörande betydelse för akademiens framtid, som organisatör och initiativtagare till dess viktigaste beslut, samt nya stadgar 1814.

Från 1812 och några år framåt bidrog Frigel med (osignerade) rapporter om musiklivet i Stockholm till den internationellt betydelsefulla Allgemeine musikalische Zeitung. [2] Han fick professors namn 1814.[5]

År 1809 och 1810 kallades han till riksdagen för att hjälpa till vid arbetet med en ny koralbok, och 1811–1818 var han ledamot av psalmbokskommittén.[4] Han bidrog själv med förslag till flera koralsättningar, varav några framfördes av Akademiens elevkör vid hans jordfästning.[2] Uppdraget att sammanställa koralboken till 1819 års psalmbok gick i stället till J.C.F. Haeffner.

Kompositioner

  • Oratoriet Försonaren på Oljoberget eller Christi himmelsfärd (uppfört 1815 och 1820), med text av Samuel Ödmann. Oratoriet var mycket uppskattat av samtiden. Kronprinsen Karl Johan avtackade 1815 tonsättaren personligen med en dosa av guld.[2] Verket är omfångsrikt med 24 satser och speltid på ca 1 tim. 45 min. Det är skrivet för fem sångsolister (SSATB), blandad kör (SATB, en sats med dubbelkör SATBSATB) och symfoniorkester (2 fl., 2 ob., 2 kl., 2 (3) fg., 2 trp., 4 hn., 3 trb., pk., stråkar och basso continuo (orgel)) Det finns numera i en modern tryckt utgåva (Edition Gran Tonante, 2009) och framfördes 2004 i Kalmar domkyrka.
  • Operan Zoroaster
  • Några arior till Carl Stenborgs Eremiten
  • En symfoni
  • Kantater, sånger och en del andra verk.[4]. En utförlig lista över Frigels kompositioner finns i SBL [2].

Kontakter

Frigel hade många kontakter, både bland svenska och utländska kulturpersonligheter. Akademien har bevarat en stor samling av brev till och från honom. Dessa brev finns nu i Musik- och teaterbiblioteket, tidigare Musikaliska akademiens bibliotek. Enstaka brev från Frigel finns också bevarade på Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek.

Se även

  • Bengt Ahlbeck: Musikutbildning och examination vid Kungl. Musikaliska akademien under "Pehr Frigel-epoken", 1796-1842, 1994
  • Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995, 2., rev. och utök. uppl., 1996
  • Mattias Lundberg: The first hundred years of music librarianship at the Swedish Royal Academy of Music: 1771-1871, 2010, Fontes artis musicae, vol 2010 (57:3), sid=236-249
  • Svenska män och kvinnor (SMoK)
  • Sohlmans musiklexikon, 2 uppl. (Sohlex)
  • Kungl. Musikaliska akademiens handlingar (dess årsskrift)(KMAH) 1866 samt ovanstående litteratur.
  • C-G Stellan Mörner: Pehr Frigel i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)

Källor

  • Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1971
  1. ↑ Svenskt konstnärslexikon del IV sid 247 Allhems Förlag, Malmö
  2. ↑ 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 Mörner, C-G Stellan: Pehr Frigel i Svenskt biografiskt lexikon
  3. ↑ Kungl. Musikaliska akademien. Matrikel 1771-1995. 2. uppl. 1972. http://libris.kb.se/bib/7749167 
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 Svenska män och kvinnor, Stockholm 1944
  5. ↑ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Frigel,_Pehr&oldid=12420"