Serubbabel: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|höger|Serubbabel visar en planritning över Jerusalem för [[Kyros II.]] '''Serubbabel''' var en man av kung Davids släkt, som spe...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:VanLooZerubabbelCyrus.jpg|mini|höger|Serubbabel visar en planritning över Jerusalem för [[Kyros II]].]] | [[Fil:VanLooZerubabbelCyrus.jpg|mini|höger|Serubbabel visar en planritning över Jerusalem för [[Kyros II]].]] | ||
'''Serubbabel''' var en man av [[kung David]]s släkt, som spelade en viss roll i [[Jerusalem]] efter judarnas hemkomst från [[Babyloniska fångenskapen|Babel]]. Huruvida han verkligen varit ledare för dem som först återvände därifrån är ovisst, eftersom den förteckning på de återkomna som finns i [[Esra]] 2 och [[Nehemja]] 7 av flera forskare betraktas som åsyftande en senare tid. | '''Serubbabel''' var en man av [[kung David]]s släkt, som spelade en viss roll i [[Jerusalem]] efter judarnas hemkomst från [[Babyloniska fångenskapen|Babel]]. Huruvida han verkligen varit ledare för dem som först återvände därifrån är ovisst, eftersom den förteckning på de återkomna som finns i [[Esras bok|Esra]] kap 2 och [[Nehemjas bok|Nehemja]] kap 7 av flera forskare betraktas som åsyftande en senare tid. | ||
Serubbabels roll vid återvändandet från den [[babyloniska fångenskapen]] är starkt betonad i den judiska skriften [[Tredje Esra]], en [[apokryferna|apokryfisk skrift]] som ingår i den grekiska översättningen [[Septuaginta]] från andra århundradet f.Kr. | Serubbabels roll vid återvändandet från den [[babyloniska fångenskapen]] är starkt betonad i den judiska skriften [[Tredje Esra]], en [[apokryferna|apokryfisk skrift]] som ingår i den grekiska översättningen [[Septuaginta]] från andra århundradet f.Kr. | ||
På profeterna [[Haggaj]]s och [[Sakarja]]s tid (520 f.Kr.) stod i varje fall Serubbabel med översteprästen Josua i spetsen för judarna i Jerusalem. Serubbabel var då [[Persiska riket|persisk]] ståthållare över den judiska kolonin ( | På profeterna [[Haggaj]]s och [[Sakarja]]s tid (520 f.Kr.) stod i varje fall Serubbabel med översteprästen Josua i spetsen för judarna i Jerusalem. Serubbabel var då [[Persiska riket|persisk]] ståthållare över den judiska kolonin ([[Hag]] 1:1) och såväl Haggaj som Sakarjas utpekade honom rent av som den blivande [[Messias]] ([[Hag]] 2:21–24, [[Sak]] 6:9 ff.). Hur länge Serubbabel innehade sin ställning som judarnas världsliga överhuvud vet man inte, då han efter denna tid försvinner ur historien. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* {{Ugglan|url=http://runeberg.org/nfce/0111.html|artikel=Serubbabel}} | * {{Ugglan|url=http://runeberg.org/nfce/0111.html|artikel=Serubbabel}} | ||
* Artikeln Serubbabel i ''[[Svenskt bibliskt uppslagsverk]]'', 1962 | * Artikeln Serubbabel i ''[[Svenskt bibliskt uppslagsverk]]'', 1962 | ||
{{Personer i GT}} | |||
[[Kategori:Biografier]] | [[Kategori:Biografier]] | ||
[[Kategori:Personer i GT]] | |||
Versionen från 11 maj 2024 kl. 07.14
Serubbabel var en man av kung Davids släkt, som spelade en viss roll i Jerusalem efter judarnas hemkomst från Babel. Huruvida han verkligen varit ledare för dem som först återvände därifrån är ovisst, eftersom den förteckning på de återkomna som finns i Esra kap 2 och Nehemja kap 7 av flera forskare betraktas som åsyftande en senare tid.
Serubbabels roll vid återvändandet från den babyloniska fångenskapen är starkt betonad i den judiska skriften Tredje Esra, en apokryfisk skrift som ingår i den grekiska översättningen Septuaginta från andra århundradet f.Kr.
På profeterna Haggajs och Sakarjas tid (520 f.Kr.) stod i varje fall Serubbabel med översteprästen Josua i spetsen för judarna i Jerusalem. Serubbabel var då persisk ståthållare över den judiska kolonin (Hag 1:1) och såväl Haggaj som Sakarjas utpekade honom rent av som den blivande Messias (Hag 2:21–24, Sak 6:9 ff.). Hur länge Serubbabel innehade sin ställning som judarnas världsliga överhuvud vet man inte, då han efter denna tid försvinner ur historien.
Källor
- . http://runeberg.org/nfce/0111.html
- Artikeln Serubbabel i Svenskt bibliskt uppslagsverk, 1962
| |||||