Lindh, Johan Pehr: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Johan Pehr Lindh övertog Örebrotryckeriet efter faderns död 1784 men sålde det redan 1798 till sin yngre bror, [[Nils Magnus Lindh]]. Han hade redan 1791 köpt ett tryckeri i Stockholm och startat en bokförlagsaffär där. Han köpte också [[Lars Salvius]]' förlag och utgav från 1792 [[almanackor]] med kontrakt från [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. Han förlade också Vetenskapsakademiens och [[Vitterhetsakademien|Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]]s publikationer. Dessutom förlade han flera av dåtidens främsta författares verk, bland andra [[Johan Henric Kellgren|Kellgren]], [[Bengt Lidner|Lidner]], [[Johan Gabriel Oxenstierna|Oxenstierna]] och [[Gudmund Jöran Adlerbeth|Adlerbeth]]. Mest pengar tjänade han dock på utgivning av religiös litteratur och [[rövarroman]]er.<ref>{{runeberg.org|smok|4|0715.html Lindh, Johan Per}}</ref> | Johan Pehr Lindh övertog Örebrotryckeriet efter faderns död 1784 men sålde det redan 1798 till sin yngre bror, [[Nils Magnus Lindh]]. Han hade redan 1791 köpt ett tryckeri i Stockholm och startat en bokförlagsaffär där. Han köpte också [[Lars Salvius]]' förlag och utgav från 1792 [[almanackor]] med kontrakt från [[Kungliga Vetenskapsakademien]]. Han förlade också Vetenskapsakademiens och [[Vitterhetsakademien|Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]]s publikationer. Dessutom förlade han flera av dåtidens främsta författares verk, bland andra [[Johan Henric Kellgren|Kellgren]], [[Bengt Lidner|Lidner]], [[Johan Gabriel Oxenstierna|Oxenstierna]] och [[Gudmund Jöran Adlerbeth|Adlerbeth]]. Mest pengar tjänade han dock på utgivning av religiös litteratur och [[rövarroman]]er.<ref>{{runeberg.org|smok|4|0715.html Lindh, Johan Per}}</ref> | ||
År 1805 fick han privilegium på utgivning av "[[Örebro Tidning]]". År 1807 publicerade han den stora lagsamlingen. År 1817 inrättade han i Stockholm ett större [[stilgjuteri]] och införskaffade [[matriser]] till stilsorten [[antikva]] ([[Didot (typsnitt)|Didots]] version). Efter Johan Per Lindhs död 1820 köptes boktryckeriet, stilgjuteriet, bokaffären och delar av förlaget för 100 000 [[riksdaler]] riksgälds av [[P. A. Norstedt & Söner|P. A. Norstedt]], även han bördig från Örebro. | |||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Versionen från 27 januari 2022 kl. 05.43
Johan Pehr Lindh, (vanligen kallad Petter), född den 21 augusti 1757 i Örebro, död den 30 april 1820 i Stockholm, var en svensk boktryckare. Han var son till Johan Lindh.
Johan Pehr Lindh övertog Örebrotryckeriet efter faderns död 1784 men sålde det redan 1798 till sin yngre bror, Nils Magnus Lindh. Han hade redan 1791 köpt ett tryckeri i Stockholm och startat en bokförlagsaffär där. Han köpte också Lars Salvius' förlag och utgav från 1792 almanackor med kontrakt från Kungliga Vetenskapsakademien. Han förlade också Vetenskapsakademiens och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens publikationer. Dessutom förlade han flera av dåtidens främsta författares verk, bland andra Kellgren, Lidner, Oxenstierna och Adlerbeth. Mest pengar tjänade han dock på utgivning av religiös litteratur och rövarromaner.[1]
År 1805 fick han privilegium på utgivning av "Örebro Tidning". År 1807 publicerade han den stora lagsamlingen. År 1817 inrättade han i Stockholm ett större stilgjuteri och införskaffade matriser till stilsorten antikva (Didots version). Efter Johan Per Lindhs död 1820 köptes boktryckeriet, stilgjuteriet, bokaffären och delar av förlaget för 100 000 riksdaler riksgälds av P. A. Norstedt, även han bördig från Örebro.
Publikationer
- Den Swenska Psalm-Boken 1695 års utgåva, tryckt 1802 i Stockholm.
Se även
- Sven Rinman: J Peter (Pehr) Lindh i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)
Källor
- Lindh, 2. Johan Per i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ↑ Lindh, Johan Per i Svenska män och kvinnor (1948)