Jonae Helsingius, Petrus: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 18: | Rad 18: | ||
Hans föräldrar och födelseår är okända, men tillnamnet antyder att han kom från [[Hälsingland]]. År 1562 var han bland de studerande i [[Rostock]]<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/200012024 registrering av Petrus Jonae Helsingus] i Rostocker Matrikelportal</ref> <ref>Se också den [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/400061480 befordran till magistern av Petrus Jonae Helsingus] i Rostocker Matrikelportal</ref>, 1565 i Greifswald, 1567 magister i Rostock. Han återvände kort därefter till Sverige och anges 1570 ha varit lektor och senast 1571 professor vid universitetet i Uppsala. <ref>[https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7206]</ref> | Hans föräldrar och födelseår är okända, men tillnamnet antyder att han kom från [[Hälsingland]]. År 1562 var han bland de studerande i [[Rostock]]<ref>Se [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/200012024 registrering av Petrus Jonae Helsingus] i Rostocker Matrikelportal</ref> <ref>Se också den [http://purl.uni-rostock.de/matrikel/400061480 befordran till magistern av Petrus Jonae Helsingus] i Rostocker Matrikelportal</ref>, 1565 i Greifswald, 1567 magister i Rostock. Han återvände kort därefter till Sverige och anges 1570 ha varit lektor och senast 1571 professor vid universitetet i Uppsala. <ref>[https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7206]</ref> | ||
Under det kort därefter inträffade [[liturgiska | Under det kort därefter inträffade [[Johan III:S liturgiska strid|liturgiska oväsendet]] uppträdde Petrus som den lutherska lärans verksamme och nitiske försvarare, dels genom predikningar och dels i disputationer med [[Kloster-Lasse]], Fecht och andra jesuiter. Medan kung Johan III i februari 1577 genomdrev liturgiens antagande på riksdagen och kyrkomötet i Stockholm, var de motsträviga Uppsalaprofessorerna förvisade till Svartsjö slott. På grund av en kungen misshaglig berättelse rörande Kloster-Lasse miste Petrus Jonæ och hans kolleger sina inkomster, skildes från all ämbetsutövning samt fick sin personliga frihet inskränkt. | ||
Efter någon tid lade sig Johans vrede, men då universitetet till följd av pesten stängdes sommaren 1580, flyttade Petrus till kyrkoherdebostället i [[Funbo socken]]. 1581 kallades Petrus Jonæ åter till Stockholm, till samtal med kungen. Då varken hotelser eller löften inverkade på hans övertygelse, kastades han i fängelse och han skulle enligt kungens beslut förvisas till en avlägsen ort vid ryska gränsen, då han på hösten samma år fick tillfälle att fly undan. Han skyndade till Nyköping och ställde sig under hertig [[Karl IX|Karl]]s beskydd. Men då han ej ens där ansåg sig säker, begav han sig över gränsen in i Bohuslän och därifrån till Lübeck. | Efter någon tid lade sig Johans vrede, men då universitetet till följd av pesten stängdes sommaren 1580, flyttade Petrus till kyrkoherdebostället i [[Funbo socken]]. 1581 kallades Petrus Jonæ åter till Stockholm, till samtal med kungen. Då varken hotelser eller löften inverkade på hans övertygelse, kastades han i fängelse och han skulle enligt kungens beslut förvisas till en avlägsen ort vid ryska gränsen, då han på hösten samma år fick tillfälle att fly undan. Han skyndade till Nyköping och ställde sig under hertig [[Karl IX|Karl]]s beskydd. Men då han ej ens där ansåg sig säker, begav han sig över gränsen in i Bohuslän och därifrån till Lübeck. | ||
Versionen från 29 januari 2022 kl. 17.04
| Biskop Jonae Helsingius, Petrus | |
 Petrus Jonæ Helsingus | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Strängnäs stift, biskop |
| Period | 1586–1607 |
| Företrädare | Nicolaus Olai Helsingius |
| Efterträdare | Petrus Kenicius |
| Död | 4 december 1607 Strängnäs |
Petrus Jonæ Helsingus, född 1538[1] i Hälsingland, död 4 december 1607 i Strängnäs, var biskop i Strängnäs stift 1586-1607.
Biografi
Hans föräldrar och födelseår är okända, men tillnamnet antyder att han kom från Hälsingland. År 1562 var han bland de studerande i Rostock[2] [3], 1565 i Greifswald, 1567 magister i Rostock. Han återvände kort därefter till Sverige och anges 1570 ha varit lektor och senast 1571 professor vid universitetet i Uppsala. [4]
Under det kort därefter inträffade liturgiska oväsendet uppträdde Petrus som den lutherska lärans verksamme och nitiske försvarare, dels genom predikningar och dels i disputationer med Kloster-Lasse, Fecht och andra jesuiter. Medan kung Johan III i februari 1577 genomdrev liturgiens antagande på riksdagen och kyrkomötet i Stockholm, var de motsträviga Uppsalaprofessorerna förvisade till Svartsjö slott. På grund av en kungen misshaglig berättelse rörande Kloster-Lasse miste Petrus Jonæ och hans kolleger sina inkomster, skildes från all ämbetsutövning samt fick sin personliga frihet inskränkt.
Efter någon tid lade sig Johans vrede, men då universitetet till följd av pesten stängdes sommaren 1580, flyttade Petrus till kyrkoherdebostället i Funbo socken. 1581 kallades Petrus Jonæ åter till Stockholm, till samtal med kungen. Då varken hotelser eller löften inverkade på hans övertygelse, kastades han i fängelse och han skulle enligt kungens beslut förvisas till en avlägsen ort vid ryska gränsen, då han på hösten samma år fick tillfälle att fly undan. Han skyndade till Nyköping och ställde sig under hertig Karls beskydd. Men då han ej ens där ansåg sig säker, begav han sig över gränsen in i Bohuslän och därifrån till Lübeck.
Återkommen till Karls hertigdöme, utnämndes han 1585 till kyrkoherde i Nyköping. Då biskopsstolen i Strängnäs blev ledig samma år, lät hertig Karl, kungen till trots, välja den, kungen misshaglige, Petrus Jonæ till biskop. Kungen förkastade hans val och hotade hertigdömets invånare med fredlöshet, om de höll kvar sitt val, men hertigen, hans präster och folk slöt sig omkring Petrus, och från den stunden började, med avseende på reformationen, bladet att vända sig. I maj 1586 samlades hertigdömets präster i Örebro och antog en lokal kyrkostadga, kallad Örebro artiklar. Det avgörande steget togs sedan vid prästmötet i Strängnäs (maj 1587), då stiftet enade sig att förkasta Johan III:s katolskinspirerade liturgi.
Vid Uppsala möte 1593 var Petrus Jonæ en bland de fyra närvarande biskoparna och en bland de kraftigaste försvararna av den kyrkobestämmelse, åt vilken man då gav en stadgad form. Han styrde sedan sitt stift lugnt, men med ordning och allvar, fram till sin död. Han avled i Strängnäs.
I sitt första äktenskap var han gift med Benchta Håkansdotter och i sitt andra äktenskap var han gift med Sigrid Olofsdotter.
Se även
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Jonæ (Helsingus), Petrus Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgivet 1906.
- Strängnäs stift genom sekler - en stiftshistorisk översikt, Strängnäs stiftshistoriska sällskap 2001, Skriptfel: Modulen "ISBN" finns inte.
- ↑ [1]
- ↑ Se registrering av Petrus Jonae Helsingus i Rostocker Matrikelportal
- ↑ Se också den befordran till magistern av Petrus Jonae Helsingus i Rostocker Matrikelportal
- ↑ [2]