Andreaskors: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Till följd av sin likhet med förkortningen av [[Kristi]] namn, den grekiska bokstaven [[Chi|Χ]] (för Χριστός, ''Christos''), har andreaskorset i den kristna världen alltid varit ett viktigt symboliskt tecken. Ett andreaskors som har taggiga grenar kallas ett [[burgundiskt kors]]. | Till följd av sin likhet med förkortningen av [[Kristi]] namn, den grekiska bokstaven [[Chi|Χ]] (för Χριστός, ''Christos''), har andreaskorset i den kristna världen alltid varit ett viktigt symboliskt tecken. Ett andreaskors som har taggiga grenar kallas ett [[burgundiskt kors]]. | ||
== Bilder == | |||
<gallery> | |||
Fil:Flag of Scotland.svg.png|mini|left|Skottlands flagga | |||
Fil:Luggude vapen.svg.png|mini|right|Luggude häradsvapen | |||
Fil:Naval Ensign of Russia.svg.png|mini|left|Rysslands örlogsflagga | |||
Fil:Flag of Nova Scotia.svg.png|mini|right|Nova Scotias flagga | |||
</gallery> | |||
== Källor == | == Källor == | ||
Versionen från 5 april 2022 kl. 05.50
Ett andreaskors, krysskors, X-kors eller snedkors är ett kors med diagonalt ställda balkar, så att det formar ett X. Det är uppkallat efter aposteln Andreas, som enligt legenden led martyrdöden på ett sådant kors och som av de bildande konsterna vanligen framställs med ett sådant vid sin sida. Bengt Anderberg skriver att aposteln Andreas blev korsfäst i staden Patras. Han ansåg sig inte värdig att bli korsfäst som Jesus och valde därför att det X-formade korset.[1]
Till följd av sin likhet med förkortningen av Kristi namn, den grekiska bokstaven Χ (för Χριστός, Christos), har andreaskorset i den kristna världen alltid varit ett viktigt symboliskt tecken. Ett andreaskors som har taggiga grenar kallas ett burgundiskt kors.
Bilder
Skottlands flagga
Luggude häradsvapen
- Naval Ensign of Russia.svg.png
Rysslands örlogsflagga
Nova Scotias flagga
Källor
- Andreaskors i Nordisk familjebok (första upplagan, 1876)
- ↑ Anderberg, Bengt (1991). Under molnen. sid. 297