Guidning i Psalmboksmuseet: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Krokens historia]]
Gården [[Krokens historia]]


Sidan är inte färdig än
Sidan är inte färdig än
Rad 5: Rad 5:
Handout [Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg]
Handout [Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg]


Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria. Museet har ca 1700 psalmböcker från 32 olika samfund samt ett par hundra biblar, både "av konungen godkända" och fristående utgivningar.
Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria. Museet har ca 1800 psalmböcker och en stor mängd koralböcker från 32 olika samfund samt ett par hundra biblar, både "av konungen godkända" och fristående utgivningar.


Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.
Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.


[[Martin Luther]] var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som är den Svenska Kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören vid altaret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.
[[Martin Luther]] var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som är den Svenska Kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören i koret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.


= Psalmböcker =
= Psalmböcker =
== Luther Olaus Petri ==
== Luther Olaus Petri ==
Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker på tyska. <br>
Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker på tyska. <br>
Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette ''Suenska visor eller sånger'' och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986.
Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette ''Suenska visor eller sånger'' och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986. Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet [[Någre gudhelige wijsor]]


== Flera olika lokala ==
== Flera olika lokala ==
1526
Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526.
1536
1536
1582
1582
Rad 50: Rad 50:


== Svenska kyrkan ==
== Svenska kyrkan ==
Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526.


== Frikyrkliga och samfundslösa ==
== Frikyrkliga och samfundslösa ==

Versionen från 3 september 2022 kl. 16.08

Gården Krokens historia

Sidan är inte färdig än

Handout [Psalmboks- och Bibelmuseet på Kroken, ett litet kom-ihåg]

Välkomna till Sveriges enda Psalmboks- och Bibel-museum. Såväl besök som guidning är kostnadsfria. Museet har ca 1800 psalmböcker och en stor mängd koralböcker från 32 olika samfund samt ett par hundra biblar, både "av konungen godkända" och fristående utgivningar.

Jag guidar om svensk kulturhistoria från 1500-talet och framåt, inte religion i sig.

Martin Luther var en av grundarna av den evangeliskt-lutherska tro som är den Svenska Kyrkans tro. Några av hans grundstenar är att församlingen skulle vara med och sjunga, inte bara kören i koret som oftast sjöng på latin, obegripligt för de flesta. Han menade också att var och en skulle bilda sig en egen uppfattning om bibeln. Till dessa ändamål behövdes både bibel och psalmer på det egna språket, i hans fall tyska.

Psalmböcker

Luther Olaus Petri

Luther började tidigt översätta latinska psalmer och författa nya psalmer. Han komponerade egna melodier, eller bearbetade folkmelodier, till psalmerna. Redan 1524 utkommer en liten bok med psalmer på tyska och de närmaste åren ges det ut ett flertal nya psalm- och sångböcker på tyska.
Redan ett par år efter Luthers första psalmbok utges den första psalmboken på svenska. Det var år 1526, den hette Suenska visor eller sånger och finns omtalad bl.a. i brev från Gustav Vasa, men inget exemplar finns kvar idag. Enligt forskaren Sverker Ek innehöll den åtta psalmer, varav alla åtta finns i 1695 års psalmbok och tre i vår nuvarande psalmbok från 1986. Andra utgåvan ges ut 1530 med namnet Någre gudhelige wijsor

Flera olika lokala

Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526. 1536 1582 1650 1688

Första gemensamma 1694/95/97

Pietism och herrnhutism

Pietism

Nåd, helgelse, passion.

Herrnhutism

Sår- och blodsdyrkan

Wallinska 1819

Frikyrkliga och samfundslösa

Tillägg 1921

Kyrkomötet, riksdagens skrivelse, kungens beslut.

Kvinnliga psalmförfattare

Eklundska 1937

Ekumeniska 1986

Sammanfattning

Biblar

Svenska kyrkan

Luthers översättning av Nya Testamentet trycktes 1522 och redan fyra år senare utkom NT på svenska, 1526.

Frikyrkliga och samfundslösa