Regeringsform (1634): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
== Första paragrafen == | == Första paragrafen == | ||
Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, [[Lilla | Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, [[Martin Luthers Lilla Katekes|Lutheri catechismo]], den oförandrade [[Augsburgska bekännelsen|augsburgiske confession]] förklarat och i [[Uppsala möte (1593)|Upsala conciliis]] sampt förre riksens beslut och försäkringar däröver stadgat är. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
[[Kategori:Religiösa skrifter]] | [[Kategori:Religiösa skrifter]] | ||
Versionen från 4 april 2024 kl. 13.53
1634 års regeringsform
Första paragrafen
Medan enighet i religionen och den rätta gudstiänsten är den kraftigste grundvalen till ett lofligt, samdrächtigt och varachtigt regemente, så skall härefter så väl konunger som alle embetsmän och undersåter i riket först och frembst blifva vid Guds rena och klara ord, såsom det i de prophetiske och apostoliske skrifter författat, uti christelige almännelige symbolis, Lutheri catechismo, den oförandrade augsburgiske confession förklarat och i Upsala conciliis sampt förre riksens beslut och försäkringar däröver stadgat är.