.>Paracel63 |
.>KitayamaBot |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| {{Hänvisning|stift i allmänhet|Svenska kyrkans stift|Svenska kyrkans stift}} | | {{wiktionary-box}} |
| Ett '''stift''' eller '''biskopsdöme''' är en [[administrativ region]] i [[kyrkoprovins]]er i vissa [[kristendomen|kristna]] samfund. Det geografiska stiftet leds av en [[biskop]], men i [[romersk-katolska kyrkan]] kan ett stift även vara ett kloster som leds av ett kapitel av [[munk]]ar och en [[abbot]]. Ibland förekom/förekommer även en kombination av biskopssäte och kloster (se artikeln [[Børglums kloster]]), där klostrets munkar utgjorde [[domkapitel]].
| | '''Stift''' kan avse: |
|
| |
|
| Flera stift tillsammans leds av en [[ärkebiskop]] (och kallas inom den romersk-katolska kyrkan för [[kyrkoprovins]]), vars eget stift kallas [[ärkestift]]. Stiften är i sin tur indelade [[kontrakt]] och [[församling]]ar, som är den minsta enheten i alla kristna kyrkor. En sådan indelning gäller i synnerhet inom romersk-katolska kyrkan och inom de nationella [[lutherska kyrkan|evangelisk-lutherska kyrkor]] som övertog dess roll efter [[reformationen]]. Stiftens organisation kan variera mellan olika kristna samfund och olika länder.
| | * [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)]] –en administrativ region i kyrkoprovinser |
| | | * [[Stift (kyrklig korporation)]] - inom katolska kyrkan ett domkapitel, kollegiatkapitel eller kloster i egenskap av egendomsbesittande korporation |
| == Etymologi ==
| | * [[Häftstift]] – en liten spik med bred, färgad hatt |
| ''Stift'', är ett lånord från [[lågtyska]]ns ''sticht'', "stift", av ''stichten'', "stifta" eller "instifta", kyrkligt förvaltningsområde under ledning av en [[biskop]]. Termen kommer från [[Romerska riket]]s senare tid, då man delade in [[provinser]] i mindre administrativa enheter, som på [[latin]] kallas ''dioecesis'', från [[klassisk grekiska|grekiskans]] term διοίκησις som betyder ''administration''.
| | * Blyertsstift – se [[blyertspenna]] |
| | | *[[Ritstift]] – tunn blyertsstift som används för [[Stiftpenna|stiftpennor]] |
| == Historia ==
| | * [[Stift (grammofon)]] – följer skivans spår och får ett membran att vibrera, se [[grammofon]] |
| === Antiken ===
| | * [[Stift (pistill)]] – inom botaniken [[pistill]]ens mellersta del |
| [[Fil:Roman Empire about 395.jpg|miniatyr|Karta över [[Romerska riket]] ca. 395 e.Kr., som och praetoriska prefekturer som [[Gallien]], [[Italien]], [[Illyricum]] och [[Oriens]] ([[latin]] för "Östern"), vars indelning i sammanlagt tolv mindre delar (som motsvarade de äldre provinserna) blev en förebild för den första stiftsindelningen. De praetoriska prefekturerna överensstämmer grovt med [[tetrark]]ernas fyra delar efter [[Diocletianus]] reform.]]
| | {{förgrening}} |
| När [[Diocletianus]] (284–305) blev [[kejsare]] hade det romerska riket plågats av långa inbördeskrig och för att lösa problemet omorganiserade han riket i fyra lika delar med fyra ''med-kejsare'', [[tetrark]]er ([[grek.]] ''tetrarches'' av ''tetra-'' "fyra" och ''archo'' "härska"). Tetrarkatet gick snabbt under, men [[Konstantin den store|Kejsar Konstantin]] upprättade år 318 e.Kr. samma administrativa indelning i form av fyra praetorianska [[prefektur]]er. Den gamla romerska indelningen med [[provins]]er omorganiserades samtidigt till tolv stift (latin: ''dioecesis'') och varje stift skulle ledas av en [[vicarius]]. Konstantin blev ensam kejsare över det romerska riket 324 e.Kr. och favoriserade [[kristendomen]] för att söka enhet och en ny identitet, men i och med flytten av rikets huvudstad österut till Bysans fortsatte splittringen inom riket.
| |
| | |
| I [[Östrom]] gick kyrkans integrering i den civila förvaltningen mycket fortare än i väst. Vid [[koncilium|konciliet]] i [[Antiokia]] år 341 e.Kr. bestämdes enligt östromersk [[kanonisk]] lag att kyrkan skulle överta samma administration som den civila med provinser och stift, vilka kom att ledas av [[metropolit]]er och biskopar. När det [[Osmanska riket]] slutligen erövrade det [[Bysantinska riket]] på 1400-talet, övertog de östromerska biskoparna där hela den politiska rollen från den romerska civila administrationen som gick under. I modern tid har många gamla stift, trots att de senare har delats in i flera nya stift, bevarat sina ursprungliga gränser från det länge försvunna Romerska riket.<ref>Denna del av artikeln är en omarbetning från den engelska artikeln [[:en:Roman diocese|stift]].</ref>
| |
| | |
| Då det [[Västromerska riket]] gick under på 400-talet tog västromerska biskopar över den romerska [[prefekt]]ens administrativa roll och bevarade den geografiska enheten ''dioecesis'' (lat. för stift). Övergången från sekulärt till kyrkligt ledarskap var naturlig genom att båda ledarskapen var så starkt integrerade med varandra. Religion var en naturlig del av den romerska civila förvaltningen och kristendomen hade blivit statsreligion år 385 e.Kr.
| |
| | |
| === Medeltiden ===
| |
| Det moderna bruket av att stift brukar ledas av biskopar (till skillnad från abbotar) stammar från det [[Karolingiska riket]] på 700-talet då stiften utgjorde feodala områden (och därför snarare borde kallas biskopsdöme). Vissa stift blev rena biskopsdömen ledda av [[furstbiskop]]ar, som ofta blev tillsatta av den [[tysk-romersk kejsare|tysk-romerske kejsaren]], till exempel i [[Andorra]] (som än idag har en furstbiskop) eller [[Liege]]. Rätten att utse biskopar blev en tvistefråga mellan påvestolen och [[kejsare]]n som ledde fram till [[investiturstriden]] i slutet på 1000-talet.
| |
| | |
| Tvisten började med den gregorianska reformrörelsen, som ville att kyrkan skulle skilja sig från det världsliga ledarskapet. Påven [[Gregorius VII|Gregorius VII]] förbjöd [[lekman]]nainvestitur, som innebar att man inte kunde utnämna andra än präster till prästämbeten. Den tyske kungen [[Henrik IV (tysk-romersk kejsare)|Henrik IV]] svarade med att avsätta påven, men tvangs själv göra avbön efter att ha blivit bannlyst, varvid han gjorde sin berömda färd till [[Canossa]]. Tvisten löstes genom en kompromiss i [[Wormskonkordatet]] år 1122, vilken innebar både en andlig och en världslig utnämningsceremoni av biskopar.<ref>[[Nationalencyklopedin]]s artikel om [[investiturstriden]] på länken [http://nationalencyklopedin.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=212898]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
| |
| | |
| Ett sätt för påvestolen att kontrollera utnämningen av biskopar var att skapa nationella [[kyrkoprovins]]er med ärkebiskopar som lydde under [[påve]]n. I Norden märktes stridigheterna om kyrkan och utnämningar till exempel i [[Skåne]], som under en kort tid hade två [[domkyrka|domkyrkor]] och stift. Ett i [[Dalby]] från 1060-talet med [[biskop]] [[Egino]], som lydde under ärkebiskopen i [[Hamburg-Bremen]], och ett i [[Lund]] från 1050-talet under den anglosaxiske missionsbiskopen [[biskop Henrik, Lund|biskop Henrik]], som hade starka förbindelser med [[ärkebiskopen av Canterbury]].<ref>Nationalencyklopedins artikel i ämnet på länken [http://nationalencyklopedin.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=159328]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Denne hade inte samma band till kejsaren som ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, utan snarare mer med påven, eftersom [[England]] inte lydde under kejsaren, vilket Hamburg-Bremen gjorde.
| |
| | |
| När biskop Henrik dog år 1066 flyttade Egino till Lund, som blev den enda [[stiftsstad]]en i Skåne. 1103 upphöjdes Norden som en egen kyrkoprovins med Lund som ärkestift och därmed förlorade Hamburg-Bremen sitt inflytande. Skapandet av en kyrkoprovins i Sverige dröjde till 1164 på grund av tvister om ärkestiftets placering. Den [[Sverkerska ätten]] gynnade påvestolen och en stark katolsk kyrka medan den [[Erikska ätten]] stod för en mer lokalt knuten kyrka med kungens och stormännens rätt att utse bikopar. Den gregorianska linjen med kyrkoreformer, som prästens celibat och påvens rätt att utse biskopar vann slutligen genom kyrkomötet i [[Skänninge möte|Skänninge]] 1248.
| |
| | |
| [[Fil:Domkyrkan i Uppsalas stadsbild.jpg|miniatyr|stående|[[Uppsala domkyrka]].]]
| |
| [[Fil:skara_Domkyrka_2005.jpg|miniatyr|stående|[[Skara domkyrka]].]]
| |
| [[Fil:Gamla Uppsala kyrka klockstapel mur Sverige.jpg|miniatyr|stående|[[Gamla Uppsala kyrka]].]]
| |
| [[Fil:Husaby kyrka ext 2005-08-10.jpg|miniatyr|stående|[[Husaby kyrka]].]]
| |
| | |
| == Svenska kyrkans stift ==
| |
| {{Fördjupning|Svenska kyrkans stift}}
| |
| '''[[Svenska kyrkan]]''' är en [[evangelisk-luthersk]] kyrka, räknas som en [[folkkyrka]] och är Sveriges största trossamfund. Svenska kyrkan har 13 [[stift (religion)|stift]] varav Uppsala är [[ärkestift]] med två biskopar (ärkebiskopen och biskopen i Uppsala stift). Stiftets verksamhet styrs av [[stiftsfullmäktige]] som väljs vid [[direkta kyrkliga val]] vart fjärde år.
| |
| | |
| === Sveriges stiftshistoria ===
| |
| Som det äldsta stiftet i Sverige räknas [[Skara stift]] som fick sin förste [[biskop]] 1014 med biskop [[Thurgot]], som formellt omfattade hela Götaland och mer såsom [[mission]]sstift (se artikeln om biskop [[Thurgot]]). Men [[Skara]] blev inte definitivt centrum i stiftet förrän omkring år 1060 (under biskop [[Adalvard den äldre]]), innan dess låg [[biskopssäte]]t i [[Husaby]]. Under tidigt 1100-tal upprättades också [[Linköpings stift]], [[Strängnäs stift]], [[Västerås stift]], [[Eskilstuna stift]] och [[Sigtuna stift]]. Även [[Birka]] och [[Hälsingland]] finns omnämnda som stift, men det är osäkert om vilka områden det gällde. Alla dessa stift lydde under Nordens [[kyrkoprovins]], som hade sitt centrum i [[Lund]]. Det blev [[ärkebiskopssäte]] under påvligt beskydd efter ett påvligt beslut 1103. Tidigare hade regionen lytt under biskopen i [[Hamburg-Bremen]] under den tysk-romerske kejsarens beskydd.<ref>Läs mer i artikeln [[Investiturstriden]].</ref>
| |
| | |
| Runt 1130 förlorar [[Sigtuna]] sin strategiska plats som utpost i Svealand, troligtvis på grund av att kyrkan nu kunde flytta till [[Gamla Uppsala]] och på grund av att landhöjningen gjorde [[Norrström]] till en mer strategisk hamnplats. [[Biskopssäte]]t flyttade alltså till Uppsala med [[Gamla Uppsala kyrka]] som domkyrka. Konkurrensen mellan götar och svear gjorde att man inte kunde enas om ett ärkestift i Sverige, därför stannade [[påve]]ns sändebud i [[Lund]], som var [[kyrkoprovins]]en Sverige-Danmarks huvudsäte, vid [[kardinal]]besöket år 1153. Då lär Linköping ha varit föreslaget som [[ärkebiskop]]säte för blivande [[kyrkoprovins]]en Sverige.<ref name=Petren>{{harvnb|Petrén|2000|p=17–19}}</ref>
| |
| | |
| Men det blev Uppsala som upphöjdes till ärkebiskopstift 1164, men ända fram till [[reformationen]] bibehöll ärkebiskopen i Lund viss överhöghet som [[kyrkoprovins]]ens överhuvud (så kallad [[Primas (biskop)|primas]]).<ref>''Lilla Uppslagsboken'' 1974, band 10, spalt 990 (artikeln om ärkebiskop).</ref> Linköping fick rangplats som stift nummer två och det omfattade Östergötland, Småland, Öland och Gotland.<ref name=Petren/> Det äldre Skara stift som omfattade Västra Sverige blev nummer tre i rangordningen.<ref name=Lilla>''Lilla Uppslagsboken'' 1974, band 9, spalt 518 (artikeln om Sverige, lista över stiften under rubriken "Religiösa förhållanden"), samt kartan över de medeltida stiften på baksidan av kartplanschen vid spalt 525.</ref>. Samtidigt slogs Eskilstuna stift ihop med Strängnäs stift och [[Växjö stift]] upprättades som ett eget stift, som då först omfattade enbart [[Värend]], med [[Växjö]] som stiftsstad. Strängnäs, Västerås och Växjö stift blev nummer fyra, fem och sex i rangordningen av Sveriges då sammanlagt sex stift.<ref name=Lilla/>
| |
| | |
| I Sverige ingick senare [[Finland]] som rikets östra rikshalva och där bildas under sent 1100-tal [[Åbo stift]]. Under reformationen avdelade Gustav Vasa de östra delarna som bildade [[Viborgs stift 1554–1723|Viborgs stift]] 1554.
| |
| | |
| Den minsta enheten under stiften under alla dessa tider var [[socken|socknen]], ett ord som hör samman med [[svenska]]ns "söka" och "rannsaka", och betydde alltså det område där man sökte sig till samma [[kyrka|kyrkplats]]. Detta begrepp motsvarar katolska kyrkans och latinets begrepp ''parochia'', liksom [[Engelska kyrkan]]s och [[engelska]]ns ''parish''.
| |
| | |
| Vid [[Västerås riksdag]] 1527 bröt Sverige med påvestolen och landet upphörde att vara en romersk-katolsk kyrkoprovins. Kyrkan behöll dock administrationen med stift, ärkestift och [[domkapitel]] (även kallat [[konsistorium]]). Under [[reformationen]] utgjorde de mäktiga biskoparna ett hot mot kungamakten och Gustav Vasa ville splittra kyrkan och utsåg [[Ordinarius|ordinarier]] som kyrkliga ledare istället för biskoparna och ej underlydande dem i andra städer än stiftsstäderna som Stockholm, Gävle, Örebro och Skövde. Stiften delades alltså in i mindre enheter. Under stormaktstiden bildades nya stift både i Sverige och i erövrade områden kring Östersjön och dessa nya stift kom att ledas av [[superintendent]]er istället för biskopar. Denna titel var i princip likvärdig med ett biskopsämbete.
| |
| | |
| Det rådde fortfarande rädsla för katolska kyrkan och biskoparnas makt och ortodoxa lutheraner ansåg att titeln superintendent var mer teologiskt korrekt, eftersom den skilde sig från katolska kyrkan. 1772 ersattes dock den sista superintendenturen i [[Karlstads stift]] med ett biskopsämbete (dessförinnan bland annat i [[Göteborgs stift]] 1665).
| |
| | |
| 1915 slogs [[Kalmar stift]] ihop med [[Växjö stift]]. Stockholm hade sedan [[medeltiden]] haft en egen styrelse, ett konsistorium (domkapitel) för Stockholms stad med [[Pastor primarius]] ([[Storkyrkoförsamlingen]]s [[kyrkoherde]]) som ordförande. Pastor pimarius är en sorts motsvarighet till [[domprost]]ämbetet. Staden var dock ändå formellt delad mellan Uppsala stift i norr och Strängnäs stift i söder (med gräns i [[Söderström]], nuvarande [[Slussen, Stockholm|Slussen]]), men 1942 bildades slutligen ett eget stift.
| |
| | |
| == Danska folkkyrkan ==
| |
| [[Danska folkkyrkan]] ([[Danska|Da]]:''Folkekirken'') är [[Danmark]]s [[evangelisk-luthersk]]a [[statskyrka]] som har 12 stift men inget ärkestift.
| |
| | |
| == Norge ==
| |
| [[Norska kyrkan]] är [[Norge]]s [[evangelisk-luthersk]]a [[statskyrka]] och har 11 stift, där biskopen i [[Nidaros stift]]([[Trondheim]]) har en särställning.
| |
| | |
| [[Fil:Åbo domkyrka och bron över Aura å under den svenska tiden..jpg|miniatyr|stående|[[Åbo domkyrka]] under den svenska tiden.]]
| |
| | |
| == Finland ==
| |
| [[Finland]] har två folkkyrkor:
| |
| * [[Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland]] som har nio stift med [[Åbo stift|Åbo]] som ärkestift. Borgå stift är svenskspråkigt. | |
| * [[Finska ortodoxa kyrkan]] har tre stift och 25 församlingar. Ärkebiskopsätet (Patriarkatet) är i Karelen, övriga biskopar tilltalas [[Metropolit]]. 1923 blev Finska ortodoxa kyrkan ett autonomt ärkebiskopdöme under [[Konstantinopels patriarkat]] från att tidigare lytt under den [[Ryska ortodoxa kyrkan]].
| |
| | |
| == Isländska kyrkan ==
| |
| [[Isländska kyrkan]], ''Þjóðkirkjan'', är [[Island]]s [[evangelisk-luthersk]]a [[statskyrka]] sedan 1944, då den bröt sig ur den [[Danska folkkyrkan]].
| |
| | |
| == Se även ==
| |
| * [[Kyrkoprovins]]
| |
| * [[Patriark (kyrkligt ämbete)|Patriark]]
| |
| * [[Patriarkat (kristendom)|Patriarkat]]
| |
| * [[Metropolit]]
| |
| * [[Exark]]
| |
| * [[Eparki]]
| |
| * [[Påve]]
| |
| * [[Ärkebiskop]]
| |
| * [[Biskop]]
| |
| | |
| ==Referenser==
| |
| === Noter ===
| |
| <references/>
| |
| === Källförteckning ===
| |
| * {{bokref
| |
| |efternamn = Petrén
| |
| |förnamn = Erik
| |
| |år = 2000
| |
| |titel = Kyrka och makt
| |
| |utgivare = Universitetstryckeriet Uppsala
| |
| |isbn = 91-631-0063-0
| |
| }} | |
| * [[Nationalencyklopedin]].
| |
| * ''Lilla Uppslagsboken'', Förlagshuset Norden AB, Förlagshuset Nordens Boktryckeri, Malmö 1974.
| |
| | |
| == Externa länkar ==
| |
| {{Commonscat|Dioceses}}
| |
| * [http://www.katolskakyrkan.se Stockholms katolska stift]
| |
| * [https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=637938 Kyrkoordningen]
| |
| * [http://www.stiftshistoriska.se/ Stiftshistoriska sällskap]
| |
| | |
| [[Kategori:Organisation inom religion]]
| |
| [[Kategori:Stift| ]]
| |
