Sveno Benedicti Elfdalius: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Sveno Benedicti Elfdalius var son till kaplanen, sedermera kyrkoherden i Älvdalen (Klarälvdalen i Värmland) [[Benedictus Erici]] och Magdalena Svensdotter Brunia, och morbror till professor [[Erik Elfvedalius]]. | Sveno Benedicti Elfdalius var son till kaplanen, sedermera kyrkoherden i Älvdalen (Klarälvdalen i Värmland) [[Benedictus Erici]] och Magdalena Svensdotter Brunia, och morbror till professor [[Erik Elfvedalius]]. | ||
Efter studier | Efter studier vid Karlstad skola, sedan i Uppsala där han blev student den 24 augusti 1606. Han företog en studieresa till tyska universitet 1614-18. Han blev student vid Helmstedts universitet 1614 och disputerade där 24 juli 1617 på avhandlingen "'''De vero et bono eorumque oppositis falso et malo'''". Vid Greifswalds universitet blev han student 17 december 1617 och blev fil.mag där på våren 1618. | ||
Väl återkommen till Sverige prästvigdes han 1619. Samma år blev han rektor för sin gamla skola i Karlstad och grundade Karlstads gymnasium och även kyrkoherde i [[Hammarö prebendeförsamling]] 1619. Installerades som [[kyrkoherde]] i [[Fryksdalen]] 1626 och blev prost över [[Fryksdals prosteri]] 1632. Han var riksdagsman vid riksdagarna 1638, 1649, 1650, 1651, 1654, 1655 och 1658. Den 13 mars 1647 installerades han som [[superintendent]] med säte i Mariestad. Redan den 28 juli 1647 flyttades superintendenturen till Karlstad. 1650 blev han kyrkoherde i Kils pastorat. Han erhöll 11 maj 1658 brev på adlig frihet med namnet [[Camoenius]]. Sveno Benedicti Elfdalius var far till [[Benedictus Svenonis Camoenius]]. | Väl återkommen till Sverige prästvigdes han 1619. Samma år blev han rektor för sin gamla skola i Karlstad och grundade Karlstads gymnasium och även kyrkoherde i [[Hammarö prebendeförsamling]] 1619. Installerades som [[kyrkoherde]] i [[Fryksdalen]] 1626 och blev prost över [[Fryksdals prosteri]] 1632. Han var riksdagsman vid riksdagarna 1638, 1649, 1650, 1651, 1654, 1655 och 1658. Den 13 mars 1647 installerades han som [[superintendent]] med säte i Mariestad. Redan den 28 juli 1647 flyttades superintendenturen till Karlstad. 1650 blev han kyrkoherde i Kils pastorat. Han erhöll 11 maj 1658 brev på adlig frihet med namnet [[Camoenius]]. Sveno Benedicti Elfdalius var far till [[Benedictus Svenonis Camoenius]]. | ||
Versionen från 25 januari 2021 kl. 13.44
Sveno Benedicti Elfdalius, född 1588 i Älvdalen (Klarälvdalen i Värmland) och död 26 augusti 1666 i Karlstad, var en svensk superintendent och en av stamfäderna till släkten Caméen.
Biografi
Sveno Benedicti Elfdalius var son till kaplanen, sedermera kyrkoherden i Älvdalen (Klarälvdalen i Värmland) Benedictus Erici och Magdalena Svensdotter Brunia, och morbror till professor Erik Elfvedalius.
Efter studier vid Karlstad skola, sedan i Uppsala där han blev student den 24 augusti 1606. Han företog en studieresa till tyska universitet 1614-18. Han blev student vid Helmstedts universitet 1614 och disputerade där 24 juli 1617 på avhandlingen "De vero et bono eorumque oppositis falso et malo". Vid Greifswalds universitet blev han student 17 december 1617 och blev fil.mag där på våren 1618. Väl återkommen till Sverige prästvigdes han 1619. Samma år blev han rektor för sin gamla skola i Karlstad och grundade Karlstads gymnasium och även kyrkoherde i Hammarö prebendeförsamling 1619. Installerades som kyrkoherde i Fryksdalen 1626 och blev prost över Fryksdals prosteri 1632. Han var riksdagsman vid riksdagarna 1638, 1649, 1650, 1651, 1654, 1655 och 1658. Den 13 mars 1647 installerades han som superintendent med säte i Mariestad. Redan den 28 juli 1647 flyttades superintendenturen till Karlstad. 1650 blev han kyrkoherde i Kils pastorat. Han erhöll 11 maj 1658 brev på adlig frihet med namnet Camoenius. Sveno Benedicti Elfdalius var far till Benedictus Svenonis Camoenius.
Han gifte sig den 4 juli 1619 i Nor med Sara Norenia Erlandsdotter, född den 29 jan. 1598, död den 15 maj 1651, dotter till kyrkoherden i Nor och prosten över Västersysslets prosteri i Värmland Erlandus Gudmundi Den 28 september 1653 gifte han sig för andra gången med Maria Roman, född 1632, död den 28 januari 1681, dotter till landsbokhållaren i Värmland Arvid Persson Roman på Västervik och 1673 omgift med amiralitetskammarrådet Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz.