Mariestads superintendentur: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 17: Rad 17:
|bildtext=[[Mariestads domkyrka]]
|bildtext=[[Mariestads domkyrka]]
}}
}}
'''Mariestads stift''' var ett [[stift]] inom [[Svenska kyrkan]] från år 1580 fram till och med 1646, då det gick upp i [[Karlstads stift]]. Stiftet bildades genom en utbrytning ur [[Skara stift]] varvid [[Värmland]] och två av de nordligast belägna häradena i Västergötland, Vadsbo och Valla, kom att tillhöra Mariestads stift. Stiftet leddes av en [[superintendent]]. År 1646 flyttades superintendenturen till Karlstad varvid [[Karlstads stift]] bildades.
'''Mariestads superintendentur''' var en [[superintendentur]] inom [[Svenska kyrkan]] från år 1580 fram till och med 1646, då den gick upp i [[Karlstads stift]].  


== Historia ==
Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, var hertig över Värmland och Vadsbo härad. Dessa tillhörde det enormt stora [[Skara stift]]. Hans bror, Johan III (1537-92), blev kung 1569 och var gift med Katarina Jagellonica, en katolsk droppning. Även Johan hade vissa katolska preferenser och gav ut den "[[Röda Boken]]". Detta var regler för gudstjänstens genomförande och innehöll flera katolska drag. Hertig Carl var inte förtjust i Röda Boken och vid ett prästmöte den 17 september 1579 i Nyköping där prästerna "förbundo sig att aldrig antaga Liturgien".
Dessutom var Hertig Carl missnöjd med superintendenten i Skara, Jacob Johannis, som använde Johan III:s Röda Bok. Carl bestämde därför att hans hertigdöme, som omfattade Värmland samt Wadsbo och Walla härader, skulle bilda en egen superintendentur i Wadsbo härad. Den inrättades 1580 med kyrkoherden i Ullarva, Jesper Marci, som superintendent. När staden Mariestad anlades 1583 flyttades superintendenturen dit och fick en egen domkyrka byggd 1593-1619.
1586 sammankallades alla Värmlands präster till Örebro och där bekräftade man detta beslut. Kung Johan III blev uppretad av detta beslut och förklarade två år senare samtliga Värmlands präster fredlösa om de vistades utanför hertigdömet (skrivelse från Calmar den 12 februari 1588).


== Superintendenter ==
== Superintendenter ==
Rad 35: Rad 41:
|}
|}


== Vidare läsning ==
== Källor ==
*Reinhold  Lannér: ''Mariestad. Minnesskrift vid firandet av stadens 350-årsjubileum 19 21/6 1935'' (1935)
* [http://runeberg.org/carlstadsh/1/0016.html Hammarin Carlstads Stifts Herdaminne 1845]
*Sven-Erik Brodd: "Superintendent som ersättning för och komplement till biskopsämbetet i Svenska kyrkan 1539–1631"  i ''Reformationens konsolidering i det nordiska länderna 1540–1610.'' (Skrifter utg. av Nordiskt institut för kyrkohistorisk forskning 6.) 1990, sidorna 198-239.
* Reinhold  Lannér: ''Mariestad. Minnesskrift vid firandet av stadens 350-årsjubileum 19 21/6 1935'' (1935)
* Sven-Erik Brodd: "Superintendent som ersättning för och komplement till biskopsämbetet i Svenska kyrkan 1539–1631"  i ''Reformationens konsolidering i det nordiska länderna 1540–1610.'' (Skrifter utg. av Nordiskt institut för kyrkohistorisk forskning 6.) 1990, sidorna 198-239.


==Referenser==
==Referenser==

Versionen från 25 januari 2021 kl. 19.13

Mariestads stift
Mariestad torg.jpg
Inrättat1580
Upplöst1646
SamfundSvenska kyrkan
BiskopssäteMariestad, Sverige Sverige
Domkyrka30px

Mariestads superintendentur var en superintendentur inom Svenska kyrkan från år 1580 fram till och med 1646, då den gick upp i Karlstads stift.

Historia

Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, var hertig över Värmland och Vadsbo härad. Dessa tillhörde det enormt stora Skara stift. Hans bror, Johan III (1537-92), blev kung 1569 och var gift med Katarina Jagellonica, en katolsk droppning. Även Johan hade vissa katolska preferenser och gav ut den "Röda Boken". Detta var regler för gudstjänstens genomförande och innehöll flera katolska drag. Hertig Carl var inte förtjust i Röda Boken och vid ett prästmöte den 17 september 1579 i Nyköping där prästerna "förbundo sig att aldrig antaga Liturgien".

Dessutom var Hertig Carl missnöjd med superintendenten i Skara, Jacob Johannis, som använde Johan III:s Röda Bok. Carl bestämde därför att hans hertigdöme, som omfattade Värmland samt Wadsbo och Walla härader, skulle bilda en egen superintendentur i Wadsbo härad. Den inrättades 1580 med kyrkoherden i Ullarva, Jesper Marci, som superintendent. När staden Mariestad anlades 1583 flyttades superintendenturen dit och fick en egen domkyrka byggd 1593-1619.

1586 sammankallades alla Värmlands präster till Örebro och där bekräftade man detta beslut. Kung Johan III blev uppretad av detta beslut och förklarade två år senare samtliga Värmlands präster fredlösa om de vistades utanför hertigdömet (skrivelse från Calmar den 12 februari 1588).

Superintendenter

Ämbetstid Namn Levnadstid Övrigt
1580-1591 Jesper Marci Död 1591
1592-1603 Matthias Marci 1560-1603
1605-1610 Petrus Henrici Melartopaeus Död 1610
1612-1646 Jonas Oriensulanus Död 1646[1]

Källor

  • Hammarin Carlstads Stifts Herdaminne 1845
  • Reinhold Lannér: Mariestad. Minnesskrift vid firandet av stadens 350-årsjubileum 19 21/6 1935 (1935)
  • Sven-Erik Brodd: "Superintendent som ersättning för och komplement till biskopsämbetet i Svenska kyrkan 1539–1631" i Reformationens konsolidering i det nordiska länderna 1540–1610. (Skrifter utg. av Nordiskt institut för kyrkohistorisk forskning 6.) 1990, sidorna 198-239.

Referenser

Noter

  1. ↑ Geni.com: Jonas Oriensulanus, läst 7 april 2019
Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Mariestads_superintendentur&oldid=4277"