Marci, Matthias: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
Rad 24: | Rad 24: | ||
== Källor == | == Källor == | ||
* {{runeberg.org|sbh|b0126.html Marci, Mattias}} | * {{runeberg.org|sbh|b0126.html Marci, Mattias}} | ||
* Matthias Marci, urn:sbl:9175, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Danielson), hämtad 2021-01-26. | |||
* {{sbl|9175|författare=[[Christer Danielson]]}} | * {{sbl|9175|författare=[[Christer Danielson]]}} | ||
* Matthias Marcis självbiografi | * Matthias Marcis självbiografi |
Versionen från 26 januari 2021 kl. 07.38
Matthias Marci, född i mitten av 1500-talet, troligen på Åland, död den 23 augusti 1603 i Mariestad, var en svensk superintendent.
Han studerade vid katedralskolan i Åbo, blev inskriven vid universitetet i Rostock i maj 77 och blev fil. mag. där den 2 mars 1581 och privatdocent där 1581–83. Från 1584 var han i hertig Carls tjänst. Han utnämndes till biktfader och hovpredikant hos hertig Karl 13 februari 1585. Den 30 november 1585 skrevs han in vid universitetet i Helmstedt. År 1587 vänder sig prästerskapet i Strängnäs stift till Hertig Carl för att få hjälp i sitt motstånd mot den nya liturgin (kung Johan III:s Röda Bok 1576) och då blev Marci hans förbindelselänk med domkapitlet där. Marci besökte Strängnäs flera gånger under våren och deltog i prästmötet där i maj–juni. Vid detta avfattades en "protestatio" mot den nya liturgin, som är känd i flera avskrifter och även refererats av Joannes Baazius (bd 2) i hans kyrkohistoria. Uppfattningarna om Marcis insats vid skrivelsens tillkomst går något isär. Enligt Laurentius Raimundius, som senare behandlat liturgistriden, skulle underlaget för den gemensamma protestaktionen ha utarbetats av Marci och skolmästaren i Nyköping Olaus Martini. Denna uppfattning har delats av flera senare forskare men har ej stått oemotsagd. H Lundström (bd 24), som på 1890-talet framdrog de enskilda protestsedlarna, anser att Marcis och Olaus Martini sedel är alldeles för kort för att kunna ligga till grund för den gemensamma protestskrivelsen.
Hertig Carl utnämner honom till rektor vid katedralskolan i Strängnäs den 17 januari 1588. Han var medlem i den tiomannakommitté som i mars 1588 sammanträdde i Örebro med anledning av kung Johan III:s hårda brev från Kalmar till prästerskapet i Mariestads superintendentur den 12 februari samma år, kallat Johans hårda patent. Tillsammans med superintendenten Jesper Marci besökte han hertig Carl den 12 april 1588 för att inhämta dennes åsikt i frågan om liturgin och rapporterade sedan muntligt inför domkapitlet i Strängnäs.
Superintendenten i Mariestad, Jesper Marci, hade blivit svårt sjuk och den 15 november 1591 efterträddes han av Matthias Marci. I denna befattning deltog han i Uppsala mötes presidium och biträdde den anbefallda nya översättningen av Bibeln.
Marci skrev under riksdagsbeslutet i Arboga 1597 och bevistade riksdagen i Linköping 1600. Sveriges biskopar examinerade hertig Karls hovpredikant Theodoricus Micronius i samband med riksdagen i Stockholm 1602. Micronius var kalvinist och dagen efter förhöret uppvaktade en 4-mannadelegation, där Marci deltog, hertig Carl med begäran om att Micronius skulle utvisas ur riket.
Han var ledamot av kommissionen för revision av kyrkohandboken 1598–99 som trycktes 1614.
I maj 1600 fick han befallning att bege sig till Strängnäs för att, tillsammans med biskopen där Petrus Jonae, kyrkoherden i Nyköping Olaus Martini och kyrkoherden i Strängnäs Nils Petri verkställa en revision av 1541 års bibel. I detta arbete skulle M svara för hebreiskan. Om denna kommission, vars resultat går under namnet Observationes Strengnenses, vet vi genom Marcis självbiografiska anteckningar att den sammanträdde 18 maj 1600, våren 1601 och avslutade sitt arbete 21 april sistnämnda år. Marci uppger också vilka verk och kommentarer kommissionen använde vid sitt arbete.
Sommaren 1601 visiterade Marci hela Värmland och avskaffade många missbruk och införde uniformitet i kyrkoceremonierna.
Den 25 april 1593 lade Marci grundstenen till den nya domkyrkan i Mariestad och predikade den 3 oktober 1602 för första gången i den nya kyrkan, utan att den alls var färdig. Den invigdes först 1625.
G 9 febr 1589 på Marieholm, Leksberg, Skar, m Malin Eriksdtr, dtr till kontraktsprosten Ericus Olai Kaxe o Maria Svensdtr samt omg m borgmästaren Amund Jönsson.
Han visiterade flitigt församlingarna i stiftet och införde enhet i kyrkobruken. Genom hans omsorg inrättades Mariestads trivialskola och försåg den med tillräckligt med lärarpersonal. Han ivrade jämväl mycket för Mariestads domkyrka, men dog av pesten innan den nått sin fullbordan (1619).
Källor
- Marci, Mattias i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Matthias Marci, urn:sbl:9175, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christer Danielson), hämtad 2021-01-26.
- Christer Danielson: Marci, Matthias i Svenskt biografiskt lexikon
- Matthias Marcis självbiografi