Östra Smålands Missionsförening: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
'''Östra Smålands missionsförening''' bildades 1863 som ''Nordöstra Smålands missionsförening'' och fick det nuvarande namnet 1875.  
'''Östra Smålands missionsförening''' bildades 1863 som ''Nordöstra Smålands missionsförening'' och fick det nuvarande namnet 1875.  


Föreningen startade som en paraplyorganisation för flera mindre missionsföreningar som bildats och så möjliggöra anställning av en predikant.
Föreningen startade som en paraplyorganisation för flera mindre missionsföreningar som bildats och så möjliggöra anställning av en predikant. Den första predikanten var [[S.P. Jonsson]]. Andra namn som kan förknippas med ÖSM är [[P.A. Ahlberg]], [[O.A. Ottander]], [[Adolph Stackelberg]], [[O.A. Welin]], [[A.V. Isaksson]], [[Karl Karlsson]] (KK-n) och [[Alfred Engström]].


Föreningen hade sina rötter i den [[Carl Olof Rosenius|rosenianska väckelsen]] och [[herrnhutism]]en, som hade många aktiva i Västervikstrakten. En centralgestalt i sammanhanget var [[Olof August Welin]].  
Föreningen hade sina rötter i den [[Carl Olof Rosenius|rosenianska väckelsen]] och [[herrnhutism]]en, som hade många aktiva i Västervikstrakten. En centralgestalt i sammanhanget var [[Olof August Welin]].  
Rad 9: Rad 9:
Läromässigt är Östra Smålands missionsförening en inomkyrklig [[evangelisk-luthersk]] förening. De bekännelseskrifter som man bekänner sig till är samma som för [[Svenska kyrkan]].  
Läromässigt är Östra Smålands missionsförening en inomkyrklig [[evangelisk-luthersk]] förening. De bekännelseskrifter som man bekänner sig till är samma som för [[Svenska kyrkan]].  


Sångboken, som används sedan 1935, heter "[[Guds lov 1935|Guds lov]]", och senaste utgåvan är från 1959. Föreningen ger ut jultidningen ''[[Julbudskapet]]'', och ''[[Östra Smålands Missionsblad]]'', oftast benämnd endast som Missionsbladet.
Sångboken, som används sedan 1935, heter "[[Guds lov 1935|Guds lov]]", och senaste utgåvan är från 1959. Föreningen ger ut på det egna förlaget [[Ö.S.M. ─ Förlag]], jultidningen ''[[Julbudskapet]]'', och ''[[Östra Smålands Missionsblad]]'', oftast benämnd endast som Missionsbladet.


Föreningens storhetstid var från starten och fram till andra världskriget, därefter har föreningen minskat långsamt. Medlemmarna kallas traditionellt ''nordöstringar'', efter det första namnet.
Föreningens storhetstid var från starten och fram till andra världskriget, därefter har föreningen minskat långsamt. Medlemmarna kallas traditionellt ''nordöstringar'', efter det första namnet.

Versionen från 28 juli 2021 kl. 07.25

Östra Smålands missionsförening bildades 1863 som Nordöstra Smålands missionsförening och fick det nuvarande namnet 1875.

Föreningen startade som en paraplyorganisation för flera mindre missionsföreningar som bildats och så möjliggöra anställning av en predikant. Den första predikanten var S.P. Jonsson. Andra namn som kan förknippas med ÖSM är P.A. Ahlberg, O.A. Ottander, Adolph Stackelberg, O.A. Welin, A.V. Isaksson, Karl Karlsson (KK-n) och Alfred Engström.

Föreningen hade sina rötter i den rosenianska väckelsen och herrnhutismen, som hade många aktiva i Västervikstrakten. En centralgestalt i sammanhanget var Olof August Welin.

Linköpings stift var inledningsmässigt avvaktande men från slutet av 1880-talet öppnades kyrkorna och även församlingarnas präster fick medverka i föreningens möten.

Läromässigt är Östra Smålands missionsförening en inomkyrklig evangelisk-luthersk förening. De bekännelseskrifter som man bekänner sig till är samma som för Svenska kyrkan.

Sångboken, som används sedan 1935, heter "Guds lov", och senaste utgåvan är från 1959. Föreningen ger ut på det egna förlaget Ö.S.M. ─ Förlag, jultidningen Julbudskapet, och Östra Smålands Missionsblad, oftast benämnd endast som Missionsbladet.

Föreningens storhetstid var från starten och fram till andra världskriget, därefter har föreningen minskat långsamt. Medlemmarna kallas traditionellt nordöstringar, efter det första namnet.

Källor