Piae cantiones (1582): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:Piae Cantiones 1.gif|miniatyr|Titelbladet till utgåvan från 1582. | [[Fil:Piae Cantiones 1.gif|miniatyr|Titelbladet till utgåvan från 1582. | ||
<ref>[http://jyk.jyu.fi/jyk/kokoelmat/cantiones/deutsch/page8.shtml ]</ref>]] | <ref>[http://jyk.jyu.fi/jyk/kokoelmat/cantiones/deutsch/page8.shtml Titelblad 1582]</ref>]] | ||
[[Fil:Piae Cantiones 2.gif|miniatyr|Titelbladet till utgåvan från 1616. | [[Fil:Piae Cantiones 2.gif|miniatyr|Titelbladet till utgåvan från 1616. | ||
<ref>[http://jyk.jyu.fi/jyk/kokoelmat/cantiones/deutsch/page10.shtml ]</ref>]] | <ref>[http://jyk.jyu.fi/jyk/kokoelmat/cantiones/deutsch/page10.shtml Titelblad 1616]</ref>]] | ||
'''Piæ Cantiones''' (latin: 'fromma sånger') eller Piæ Cantiones ecclesiasticæ et scholasticæ veterum episcoporum ('De gamla biskoparnas fromma kyrko- och skolsånger') är en sångsamling med senmedeltida andliga sånger, i huvudsak på latin. | '''Piæ Cantiones''' (latin: 'fromma sånger') eller Piæ Cantiones ecclesiasticæ et scholasticæ veterum episcoporum ('De gamla biskoparnas fromma kyrko- och skolsånger') är en sångsamling med senmedeltida andliga sånger, i huvudsak på latin. |
Nuvarande version från 10 augusti 2021 kl. 09.57
Piæ Cantiones (latin: 'fromma sånger') eller Piæ Cantiones ecclesiasticæ et scholasticæ veterum episcoporum ('De gamla biskoparnas fromma kyrko- och skolsånger') är en sångsamling med senmedeltida andliga sånger, i huvudsak på latin.
Den kompletta titeln lyder:
"PIÆ CANTIONES ECCLESIASTICÆ ET SCHOLASTICÆ VETERUM EPISCOPORUM, in Inclyto Regno Sueciæ passim usurpatæ, nuper studio viri cuiusdam Reverendissimi de Ecclesia Dei et Schola Aboënsi in Finlandia optime meriti accurate a mendis correctæ, et nunc typis commissæ, opera THEODORICI PETRI Nylandensis.
His adiecti sunt aliquot ex psalmis recentioribus.
Imprimebatur Gryphisuualdiæ, per Augustinum Ferberum."
På svenska:
De gamla biskoparnas fromma kyrko- och skolsånger, vida berömda och använda över hela Sverige, noggrant korrigerade och godkända av förnäma och berömda personer vid Guds kyrka och skola i Åbo i Finland, och nu nedtecknade av Theodoricus Petri Nylandensis.
Till dessa har lagts ett antal nya psalmer.
Tryckt i Greifswald av Augustini Ferberi.
Den anses vara Nordens äldsta sångbok. Den gavs ut 1582 i Greifswald av den nyländska studenten Teodoricus Petri Rutha. Den har förmodligen redigerats av Jacobus Petri Finno som var rektor för Åbo Katedralskola. Han gallrade ut några som han ansåg vara alltför katolska. Själv sades han ha varit moderat reformatorisk. I den första upplagan ingick 74 sånger, varav 2 fyrstämmiga, 3 trestämmiga och 7 tvåstämmiga, främst jul-, påsk- och pingstsånger
Visorna brukade sjungas av djäknarna, eleverna, i Katedralskolan i Åbo på 1200- och 1300-talet, då de genom att framföra sångerna fick allmosor, mat och kläder för att kunna finansiera studierna.
Sångerna i Piae cantiones har en påtagligt medeltida prägel och ger en enastående kännedom om den andliga sångrepertoaren i skola och kyrka i Sverige-Finland. Många av sångerna har sitt ursprung i Centraleuropa men en del har antagligen kommit till i Norden och har inte påträffats i äldre källor. Piae Cantiones sjöngs i finländska skolor fram till 1800-talet, men föll småningom alltmer i glömska. På 1900-talet vaknade ett nytt intresse för medeltida musik och sångerna utgavs i England 1910. Idag är de en naturlig del av den nordiska sångskatten och många körer har dem på sin standardrepertoar. Till exempel Gaudete och Puer natus in Betlehem är välkända över hela Europa, och skulle förmodligen inte längre kunnat avnjutas om de inte nedtecknats av en entusiastisk yngling i yttersta utkanten av Europa, i vad som då var Sverige.
En av sångerna är Tempus adest floridum vars latinska text anses ligga till grund för vår allra
kändaste sommarpsalm "Den blomstertid nu kommer".
Melodin har också använts till den kända engelska julsången Good king Wencelas looked out.
Utgåvor
- 1582 – Flera exemplar av originalutgåvan från 1582[3] finns på bibliotek i Finland och Sverige, bland annat på Nationalbiblioteket, Kungliga biblioteket, Uppsala universitetsbibliotek samt Linköpings stifts- och landsbibliotek. Sammanlagt finns 22 exemplar bevarade.
- 1616 – År 1616 kom en upplaga översatt till finska av Hemmingius Henrici Hollo, kyrkoherde i Masko.[4] Utgåvan på finska finns även den på Nationalbiblioteket (också som mikrofilm) och Kungliga biblioteket. Av den finska utgåvan finns fem exemplar bevarade. En faksimilutgåva finns (Otava 1927).
- 1625 – På Jyväskylä universitet finns den utökade utgåvan från 1625 i ett mycket välbevarat halvfranskt band, tryckt i Rostock.[5][6] Exemplar finns också bland annat på Nationalbiblioteket.
- 1853 – År 1853 återvände den dåvarande brittiske ambassadören i Sverige, G.J.R. Gordon, till England och medförde ett exemplar av utgåvan från 1582. Han visade det för John Mason Neale som var välkänd för sitt intresse för tidig musik. Denne gav det till Thomas Helmore som han visste var expert på mensuralnotskrift. Efter att ha fått tillbaka melodierna i modern notskrift översatte Neal texterna till engelska och skrev i en del fall nya texter. Neale och Helmore publicerade samma år 12 av dessa som Carols for Christmastide ('julsånger'), och följande år ytterligare 12 med titeln Carols for Eastertide ('påsksånger').
- 1910 – År 1910 gavs originalet ut i England med titeln Piae Cantiones: A Collection of Church & School Song, chiefly Ancient Swedish, originally published in A.D. 1582 by Theodoric Petri of Nyland av the Plainsong and Medieval Music Society med förord och kommentarer av George Ratcliffe Woodward.[7]
- 1967 – År 1967 gav Fazer ut en faksimilutgåva och en utgåva med moderniserad notskrift redigerad av Harald Andersén och Timo Mäkinen.[8]
Innehåll
|
|
Källor
- Artikeln är till stor del översatt från engelska och finska Wikipedia.
- yumpu med översättning av Ole Torvalds
- ↑ Titelblad 1582
- ↑ Titelblad 1616
- ↑ Ruuta Didrik Persson, Jacobus Petri Finno, red (1582) (på latin). Piæ cantiones ecclesiasticæ et scholasticæ vetervm episcoporum, in inclyto regno Sueciæ paszim vsurpatæ, nuper studio viri cuiusdam reuerendisz. de ecclesia Dei & schola Aboënsi in Finlandia optimè meriti accuratè à mendis correctæ, & nunc typis commissæ, opera Theodorici Petri Nylandensis. Hic adiecti sunt aliquot ex psalmis recentioribus.. Imprimebatur Gryphisuualdiæ, per Augustinum Ferberum [kolofon:] Gryphisvvaldiæ typis Augustini Ferberi. Anno 1582.. Libris 2588920
- ↑ (på finska) Vanhain Suomen maan piispain, ja kircon esimiesten latinan kielised laulud, ... M. Jacobilda Finnolda .... Stocholmisa. 1616. Libris 2514368
- ↑ http://jyk.jyu.fi/jyk/kokoelmat/cantiones/deutsch/page1.shtml Mall:De
- ↑ (på latin) Cantiones piæ et antiquæ, veterum episcoporum & pastorum in inclyto regno Sveciæ, præsertim in Magno Ducatu Finlandiæ usurpatæ, & primum operâ ... Theodorici Petri Rwtha, anno 1582, typis commissæ. Nunc autem sumptibus ... Johannis & Bartholdi Petri Rwtha ; item Jacobi, Petri & Theobaldi Bartholdi Rwtha, fratrum, fratrueliumq' p. m. Theoderici Rwtha, denuò cum quibusdam marginalibus & locis s. scripturam à ... Diœcesis Wijburg: illustratæ prodeunt, his accesserunt etjam cantiones quædam nova.. Rostochii, anno M. DC. XXV.. 1625. Libris 2514366
- ↑ Piae cantiones ecclesiasticae... (1910) (på engelska). Piae Cantones.: A collection of church & school song chiefly ancient Swedish, originally published in A.D. 1582 by Theodoric Petri of Nyland. Rev. and re-ed., with preface and explanatory notes, by G.R. Woodward for the Plainson & mediæval music society.. London. Libris 2589054
- ↑ Andersén Harald, Mäkinen Timo, red (1967). Piae cantiones vanhoja kirkko- ja koululauluja. Helsinki: Skriptfel: Modulen "String" finns inte.. Libris 9645579
Tryckta källor
Vidare läsning
- Bohlin, Folke (2004). ”Norlind och Woodward om Piae Cantiones.”. Om Tobias Norlind : en pionjär inom musikforskningen (2004): sid. 23–27. Libris 9632129
- Hallhagen, Kajsa (1995). ”"Piæ cantiones": slitstarka sånger”. Musik (Stockholm) (Stockholm : Svenska rikskonserter, 1994-1998) 1995:10,: sid. 18–19. ISSN 1104-957X. ISSN 1104-957X ISSN 1104-957X. Libris 2684314
- Nordman, Anna-Maria (1998). ”Två sånger ur Piae cantiones: en sångbarhetsanalys”. Meter, mål, medel / Marianne Nordman (red.) (Vaasa : Yliop., 1998): sid. 109–120. Libris 3208287
- Norlind, Tobias (1909). Latinska skolsånger i Sverige och Finland. Lunds universitets årsskrift. Första avdelningen, Teologi, juridik och humanistiska ämnen, 99-0507131-8 ; 5:2. Lund. Libris 1224029
- Viergutz, Gudrun (1996). ”Der Rostocker Kantor Daniel Friderici und sein anteil an der zweiten lateinischsprachigen Ausgabe des schwedisch-finnischen Liederbuches "Piae Cantiones".” (på tyska). Musica Baltica / herausgegeben von Ekkehard Ochs ... (Sankt Augustin : Academia Verlag, 1996): sid. 190–195. Libris 2902912