Kyrkohandbok (1894): Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
Sv Kyrkan berättar ([[Oloph Bexell]]) | Sv Kyrkan berättar ([[Oloph Bexell]]) | ||
År 1894 kom en ny kyrkohandbok. Den ville återföra det svenska gudstjänstlivet till allmänkyrklig ordning och ”den lutherska kyrkans tidigare skick”. De moment som strukits 1811 återinfördes. Kyrkoårets omväxling markerades genom alternativa böner och som en nyhet kom den liturgiska musiken att ordnas i kyrkoårsvarierade serier. Det skulle vara en jämvikt mellan liturgi och predikan. Församlingen skulle aktivt delta i bekännelse, lovsång, tillbedjan och nattvardsgång. Gudstjänstens grundmönster sågs som ett möte och en dialog mellan Gud och kyrkan, det himmelska och det jordiska. | År 1894 kom en ny kyrkohandbok. Den ville återföra det svenska gudstjänstlivet till allmänkyrklig ordning och ”den lutherska kyrkans tidigare skick”. De moment som strukits 1811 återinfördes. Kyrkoårets omväxling markerades genom alternativa böner och som en nyhet kom den liturgiska musiken att ordnas i kyrkoårsvarierade serier. Det skulle vara en jämvikt mellan liturgi och predikan. Församlingen skulle aktivt delta i bekännelse, lovsång, tillbedjan och nattvardsgång. Gudstjänstens grundmönster sågs som ett möte och en dialog mellan Gud och kyrkan, det himmelska och det jordiska. | ||
== Se även == | |||
* [[Kyrkohandbok (1811)]] | |||
* [[Kyrkohandbok (1942)]] | |||
== Källor == | == Källor == | ||
[[Kategori:Kyrkohandböcker]] | [[Kategori:Kyrkohandböcker]] | ||
[[Kategori:Liturgi]] | [[Kategori:Liturgi]] | ||
[[Kategori:Svenska kyrkans historia]] | [[Kategori:Svenska kyrkans historia]] | ||
Versionen från 27 augusti 2021 kl. 07.00
Kyrkohandboken 1894
Sv Kyrkan berättar (Oloph Bexell) År 1894 kom en ny kyrkohandbok. Den ville återföra det svenska gudstjänstlivet till allmänkyrklig ordning och ”den lutherska kyrkans tidigare skick”. De moment som strukits 1811 återinfördes. Kyrkoårets omväxling markerades genom alternativa böner och som en nyhet kom den liturgiska musiken att ordnas i kyrkoårsvarierade serier. Det skulle vara en jämvikt mellan liturgi och predikan. Församlingen skulle aktivt delta i bekännelse, lovsång, tillbedjan och nattvardsgång. Gudstjänstens grundmönster sågs som ett möte och en dialog mellan Gud och kyrkan, det himmelska och det jordiska.