Psalmbokskommitté (1811): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Psalmbokskommitten''' som startades 1811. Originalnamn ''Psalmkomitén''. | '''Psalmbokskommitten''' som startades 1811. Originalnamn ''Psalmkomitén''. | ||
== Förarbeten == | |||
* [[Stockholm konsistorii förslag (1765)]] | |||
* Upsala domkapitels förslag (1793) | |||
* Pastoralutskottet (1809) | |||
== Arbetet == | |||
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., [[Sven Hof]], "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen [[H Benzelius]] uppdrag till [[Lohman]] att "rätta och omarbeta" psalmboken. Även prosten [[Luth]] inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, [[Samuel Troilius]] föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium. | |||
== Stockholm konsistorii förslag (1765) == | |||
Den 4 november 1763 utfärdar kungen, Adolf Fredrik, ''[[Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende]]''. Denna kommitté publicerar sig i [[Stockholm konsistorii förslag (1765)]]. | |||
=== Ledamöter === | |||
* [[Olof Celsius d.y.]], kyrkoherde i [[S:t Jakob och Johannes församling]], ordförande | |||
* [[Olof Röningk]], skolmästare i Katarina, kommitténs notarie | |||
* [[Jöran Schröder]], överhovpredikant, pastor primarius | |||
* [[Justus Christoffer Hausswolff]], kyrkoherde i [[S:t Jakob och Johannes församling]] | |||
* [[Olof Gråberg]], kyrkoherde i [[Ulrika Eleonora församling]] | |||
* [[Johan Miklin]], musikalisk rådgivare, domkyrkoorganist i Linköping | |||
== Kommitténs utgivna förslag == | |||
* Psalmbokskommitténs förslag (1812) | |||
* Psalmbokskommitténs förslag (1814) | |||
* Psalmbokskommitténs förslag (1816) | |||
* Psalmbokskommitténs förslag (1819) | |||
== Ledamöter == | == Ledamöter == |
Versionen från 16 augusti 2021 kl. 05.29
Psalmbokskommitten som startades 1811. Originalnamn Psalmkomitén.
Förarbeten
- Stockholm konsistorii förslag (1765)
- Upsala domkapitels förslag (1793)
- Pastoralutskottet (1809)
Arbetet
Redan 1755 utkom en skrift av S.H., Sven Hof, "Förklaring öfver besynnerliga ord i Svenska Psalmboken". Därför ger ärkebiskopen H Benzelius uppdrag till Lohman att "rätta och omarbeta" psalmboken. Även prosten Luth inger i riksdagen anmärkningar över psalmboken. Nästa ärkebiskop, Samuel Troilius föreslår tillsättande av ett "Psalmboks Collegium". Det verkar inte ha blivit någon större aktivitet i detta Collegium.
Stockholm konsistorii förslag (1765)
Den 4 november 1763 utfärdar kungen, Adolf Fredrik, Förordnande och Instruktion för committerade till Psalmbokens öfverseende. Denna kommitté publicerar sig i Stockholm konsistorii förslag (1765).
Ledamöter
- Olof Celsius d.y., kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling, ordförande
- Olof Röningk, skolmästare i Katarina, kommitténs notarie
- Jöran Schröder, överhovpredikant, pastor primarius
- Justus Christoffer Hausswolff, kyrkoherde i S:t Jakob och Johannes församling
- Olof Gråberg, kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling
- Johan Miklin, musikalisk rådgivare, domkyrkoorganist i Linköping
Kommitténs utgivna förslag
- Psalmbokskommitténs förslag (1812)
- Psalmbokskommitténs förslag (1814)
- Psalmbokskommitténs förslag (1816)
- Psalmbokskommitténs förslag (1819)
Ledamöter
I ett brev till Sv. Akademin från Kungl. Maj:t utses
- Jakob Axelson Lindblom, ärkebiskop, ordförande
- Johan Gabriel Oxenstierna, riksmarskalk, greve
- Gudmund Göran Adlerbeth, statsråd, friherre
- Carl Gustaf af Leopold, kansliråd
- Frans Michael Franzén, teologiae professor och kyrkoherde
- Johan Olof Wallin, lektor vid Krigsakademin
Av ärkebiskopen kallades dessutom
- Carl von Rosenstein, biskop
- Erik Mikael Fant, historieprofessor
- Samuel Ödmann, professor
- Mathias Stenhammar, kyrkoherde i Risinge
- Johan Adolf Tingstadius, biskop i Strängnäs, synes ha varit ledamot
Oxenstierna och Adlerbeth avlider 118 och då inkallas
- Rosenblad, greve
- Hagberg, överhovpredikant
- Georg Stolpe, kyrkoherde
För översyn av evangelieboken engagerades även
- J.J. Hedrén, överhovpredikant
- J. Åström, prost
- Jan Janzon, sekreterare
- Pehr Frigel, musikalisk rådgivare till 1818
- Johan Hjertén, kyrkoherde ??
Tidigare förslag
Förslag till nya psalmer och förändringar av 1695 års psalmbok förekommer redan i andra hälften av 1700-talet.
Källor
- Albin Hildebrand, Svenska Kyrkans Psalmbokskomiteér och Psalmboksförslag under 1700-talet och början af 1800-talet., A.V. Carlsons förlag, Stockholm, 1884. Finns i museet