Köpfel, Wolfgang: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Wolfgang Köpfel''' (även Köpffel, Köpphel, Cephal[a]eus), känd sedan 1522, död tidigast 1554, var en boktryckare i Strassburg under tidig [[reformation]]. | '''Wolfgang Köpfel''' (även Köpffel, Köpphel, Cephal[a]eus), kanske född 1478, känd sedan 1522, död tidigast 1554, var en boktryckare i Strassburg under tidig [[reformation]]. | ||
Köpfel finns i annalerna först som assistent till [[boktryckaren]] [[Thomas Wolff]] i Basel, Schweiz år 1522. Samma år bosatte han sig i Strassburg. Han anses ha varit den mest betydelefulle reformationsboktryckaren i Strassburg. Han använde även [[Johann Prüss den yngre]]s och [[Georg Messerschmidt]]s tryckerier som "lånetryckeri". | Köpfel finns i annalerna först som assistent till [[boktryckaren]] [[Thomas Wolff]] i Basel, Schweiz år 1522. Samma år bosatte han sig i Strassburg. Han anses ha varit den mest betydelefulle reformationsboktryckaren i Strassburg. Han använde även [[Johann Prüss den yngre]]s och [[Georg Messerschmidt]]s tryckerier som "lånetryckeri". | ||
Sönerna Paul och Philipp övertog [[officin]]en och flyttade den till Worms, 1557. De var "lånetryckeri" åt S Feyerabend och W Han i Frankfurt. Från 1561 finns bara Philipp dokumenterad och 1565 upphör tryckeriet. | |||
Literatur | |||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Versionen från 16 augusti 2023 kl. 14.58
Wolfgang Köpfel (även Köpffel, Köpphel, Cephal[a]eus), kanske född 1478, känd sedan 1522, död tidigast 1554, var en boktryckare i Strassburg under tidig reformation.
Köpfel finns i annalerna först som assistent till boktryckaren Thomas Wolff i Basel, Schweiz år 1522. Samma år bosatte han sig i Strassburg. Han anses ha varit den mest betydelefulle reformationsboktryckaren i Strassburg. Han använde även Johann Prüss den yngres och Georg Messerschmidts tryckerier som "lånetryckeri".
Sönerna Paul och Philipp övertog officinen och flyttade den till Worms, 1557. De var "lånetryckeri" åt S Feyerabend och W Han i Frankfurt. Från 1561 finns bara Philipp dokumenterad och 1565 upphör tryckeriet.
Literatur
Publikationer
- Verk av Martin Luther, utgör en tredjedel av Köpfels verk..[1][2]
- Zur förderung des heiligen wort gottes, Köpfels första tryck 1523. Ett brev från Martin Luther till den strikt bibeltrogne riddaren Hartmuth von Cronberg
- Christliche Verantwortung, 1523
- De abroganda missae på tyska av Martin Luther 1523 trots påvligt förbud
- Die Teutsche Meß, 1524, 2:a upplagan, ((Strassburgs kyrkoordning)
- Ordnung und Inhalt teutscher Meß und Vesper, 1524, 3:e utgåvan. Den innehöll även en bilaga med översättning av gamla kyrkosånger, (Kyrie eleison, Gloria, Credo, Psaltarpsalmer) och kunde därför saluföras som husandaktsböcker.
- Strassburger Teutsch Kirchenampt, två delar 1525
- Nya Testamentet, översatt av Martin Luther, 1525
- Libellus Imperatorum Romanorum av humanisten och historikern J. Huttich. Till denna skapade Hans Weiditz ca 50 träsnitt ur antika mytologin.
- Tyska bibelutgåvor, avsedda för läsning i evangeliska församlingar.
- En fullständig Bibel utgavs 1530 men eftersom Luthers översättning inte var fullständig använde han Peter Schöffers utgåva av äldre översättningar från Mainz 1529. Illustrerad av Heinrich Vogtherr
- En fullständig Bibel utgavs 1535 men inte heller då användes Luthers översättning från 1534.
- Luthers Bibel, komplett, 1538 i oktavformat. Av Köpfel försedd med upplysningar för att göra den förståelig för det "oberdeutschen Sprachgebiet"
- Sångböcker av Matthäus Zell, psaltarpsalmer.
- Hosea av Capito, 1527
- New Auserlesen Gesangbuchlein, 1545
Källor
- ↑ Köpf(f)el, Wolfgang at Mall:Url, based on: Lülfing, Hans. "Köpffel, Wolfgang", pp. 366–368 in Vol. 12 of Neue Deutsche Biographie, 1979.
- ↑ Jakob Franck. "Köpfel, Wolfgang", pp. 659–661 in Vol. 16 of Allgemeine Deutsche Biographie. Historical Commission of the Bavarian Academy of Sciences, 1882.