Sveriges kristna råd: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Sveriges kristna råd''' (SKR) är en samordnande [[ekumenik|ekumenisk]] organisation för [[kristendom|kristna]] [[trossamfund|samfund]], [[samfund]] och [[församling]]ar verksamma i Sverige. Sveriges kristna råd bildades den 15 december 1992 för att ersätta [[Svenska ekumeniska nämnden]] med en fastare struktur och ett mer aktivt och förpliktande medlemskap. Antalet medlemssamfund är 27 (2023), (samt tre observatörer), tillhörande de fyra kyrkofamiljerna | '''Sveriges kristna råd''' (SKR) är en samordnande [[ekumenik|ekumenisk]] organisation för [[kristendom|kristna]] [[trossamfund|samfund]], [[samfund]] och [[församling]]ar verksamma i Sverige. Sveriges kristna råd bildades den 15 december 1992 för att ersätta [[Svenska ekumeniska nämnden]] med en fastare struktur och ett mer aktivt och förpliktande medlemskap. Antalet medlemssamfund är 27 (2023), (samt tre observatörer), tillhörande de fyra kyrkofamiljerna: ''frikyrkliga, katolska, lutherska och ortodoxa''. | ||
Som "kyrkorna tillsammans i tro och handling" är Sveriges kristna råd en gemensam resurs för samfunden. Samtidigt stödjer Sveriges kristna råd samfunden i att vara resurser för varandra – i deras arbete med centrala uppgifter som [[teologi]]sk reflexion, mission/evangelisation, diakoni och socialt ansvar. Sveriges kristna råd har även till uppgift att samla samfunden för att tala med en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor genom exempelvis debattartiklar och möten med regeringsrepresentanter. Sveriges kristna råd fungerar också som remissinstans för riksdag och regering då kyrkorna gemensamt ger ett svar inom olika frågor och utredningar. | Som "kyrkorna tillsammans i tro och handling" är Sveriges kristna råd en gemensam resurs för samfunden. Samtidigt stödjer Sveriges kristna råd samfunden i att vara resurser för varandra – i deras arbete med centrala uppgifter som [[teologi]]sk reflexion, mission/evangelisation, diakoni och socialt ansvar. Sveriges kristna råd har även till uppgift att samla samfunden för att tala med en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor genom exempelvis debattartiklar och möten med regeringsrepresentanter. Sveriges kristna råd fungerar också som remissinstans för riksdag och regering då kyrkorna gemensamt ger ett svar inom olika frågor och utredningar. | ||
Ordförandeskapet cirkulerar årligen mellan de fyra kyrkofamiljer som rådet består av | Ordförandeskapet cirkulerar årligen mellan de fyra kyrkofamiljer som rådet består av , se ovan. Ordförande i Sveriges kristna råd för mandatperioden 2022-2023 är [[Benyamen Atas|Dioscoros Benjamin Atas]], Ärkebiskop i [[Syrisk-ortodoxa kyrkan|Syrisk ortodoxa kyrkan]]. Sedan maj 2021 är [[Sofia Camnerin]] generalsekreterare. | ||
2005 genomförde Sveriges kristna råd en namninsamling för en generösare flyktingpolitik. Namninsamlingen fick namnet [[Påskuppropet]] och genererade 157 | 2005 genomförde Sveriges kristna råd en namninsamling för en generösare flyktingpolitik. Namninsamlingen fick namnet [[Påskuppropet]] och genererade 157 tusen namnunderskrifter. I december 2016 genomfördes Juluppropet för human migrationspolitik som samlade 80 000 namnunderskrifter. | ||
== Medlemssamfund == | == Medlemssamfund == |
Nuvarande version från 19 oktober 2023 kl. 09.23
Sveriges kristna råd (SKR) är en samordnande ekumenisk organisation för kristna samfund, samfund och församlingar verksamma i Sverige. Sveriges kristna råd bildades den 15 december 1992 för att ersätta Svenska ekumeniska nämnden med en fastare struktur och ett mer aktivt och förpliktande medlemskap. Antalet medlemssamfund är 27 (2023), (samt tre observatörer), tillhörande de fyra kyrkofamiljerna: frikyrkliga, katolska, lutherska och ortodoxa.
Som "kyrkorna tillsammans i tro och handling" är Sveriges kristna råd en gemensam resurs för samfunden. Samtidigt stödjer Sveriges kristna råd samfunden i att vara resurser för varandra – i deras arbete med centrala uppgifter som teologisk reflexion, mission/evangelisation, diakoni och socialt ansvar. Sveriges kristna råd har även till uppgift att samla samfunden för att tala med en gemensam röst i viktiga samhällsfrågor genom exempelvis debattartiklar och möten med regeringsrepresentanter. Sveriges kristna råd fungerar också som remissinstans för riksdag och regering då kyrkorna gemensamt ger ett svar inom olika frågor och utredningar.
Ordförandeskapet cirkulerar årligen mellan de fyra kyrkofamiljer som rådet består av , se ovan. Ordförande i Sveriges kristna råd för mandatperioden 2022-2023 är Dioscoros Benjamin Atas, Ärkebiskop i Syrisk ortodoxa kyrkan. Sedan maj 2021 är Sofia Camnerin generalsekreterare.
2005 genomförde Sveriges kristna råd en namninsamling för en generösare flyktingpolitik. Namninsamlingen fick namnet Påskuppropet och genererade 157 tusen namnunderskrifter. I december 2016 genomfördes Juluppropet för human migrationspolitik som samlade 80 000 namnunderskrifter.
Medlemssamfund
Frikyrkofamiljen
- Evangeliska Frikyrkan
- Equmeniakyrkan
- Frälsningsarmén
- Pingst – Fria församlingar i samverkan
- Svenska Alliansmissionen
- Vineyard Norden
Katolska kyrkofamiljen
Lutherska kyrkofamiljen
- Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
- Lettlands evangelisk-lutherska kyrka
- Svenska kyrkan
- Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
- Ungerska evangelikala-lutherska kyrkan
Ortodoxa och österländska kyrkofamiljen
Inom SKR räknas de östortodoxa och de orientaliskt kristna till samma kyrkofamilj.
- Armeniska apostoliska kyrkan
- Bulgarisk-ortodoxa kyrkan
- Eritreanska-ortodoxa Tewahedokyrkan i Skandinavien
- Etiopiska ortodoxa kyrkan
- Finska ortodoxa församlingen
- Grekisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia
- Grekisk-ortodoxa metropolitdömet Sverige och Skandinavien
- Koptiska ortodoxa kyrkan
- Makedonska ortodoxa kyrkan
- Kristi Förklarings ortodoxa kyrka i rysk tradition
- Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet))
- Serbisk-ortodoxa kyrkan
- Syrisk-ortodoxa kyrkan Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige
- Syrisk-ortodoxa ärkestiftet av Sverige och övriga Skandinavien
- Österns assyriska kyrka
- Österns gamla kyrka
Observatörer
Tidigare medlemssamfund
- Estniska ortodoxa kyrkan
- Franska reformerta kyrkan
- Fribaptistsamfundet, uppngick i Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet och senare av Evangeliska Frikyrkan
- Helgelseförbundet, ingick i bildandet av Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet och senare av Evangeliska Frikyrkan
- Metodistkyrkan i Sverige, uppgick i Equmeniakyrkan
- Rumänsk-ortodoxa kyrkan, begärde utträde hösten 2016[1]
- Svenska Baptistsamfundet, uppngick i Equmeniakyrkan
- Svenska Missionskyrkan, tidigare Svenska Missionsförbundet, uppngick i Equmeniakyrkan
- Örebromissionen, uppngick i Evangeliska Frikyrkan
Se även
Källor
|