Snell, Johann: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Johann Snell''', Sveriges och Danmarks första [[boktryckare]], verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock i Tyskland. | '''Johann Snell''', Sveriges och Danmarks första [[boktryckare]], verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock i Tyskland. | ||
== | == Produktion == | ||
Johann Snell | Johann kom från Rostock i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. Biskop Jakob Ulvsson i Sverige engagerade Snell år 1483 för att trycka [[Uppsala stift]]s [[mässbok]], ''Missale Upsalense vetus''. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med [[anfang]]er i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och [[grotesk]]er, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika [[typsnitt]] för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484. | ||
Strax innan tryckte Johann Snell Sveriges första bok ''[[Dyalogus creaturarum]] moralizatus'', ("De skapade varelsernas moral-samtal"), en fabelsamling för predikobruk, som enligt slutskriften trycktes av magistern i boktryckarkonsten Johann Snell i Stockholm den 20 december 1483. Ovanför slutskriften finnes ett träsnitt, som i en av två lejon hållen sköld innehåller det svenska riksvapnet tre kronor samt nedtill i två på en gren hängande sköldar, den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Detta är sannolikt Snells [[bomärke]], och en hittills icke identifierad signet. | |||
Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller [[anfang]]er av [[träsnitt]] och metallgjutna, s.k. [[lombard]]er. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av [[Bartholomeus Ghotan]]. | Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller [[anfang]]er av [[träsnitt]] och metallgjutna, s.k. [[lombard]]er. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av [[Bartholomeus Ghotan]]. | ||
Snell tryckte även Danmarks första bok, [[Gilhelmus Caoursin]]s ''De obsidione et bello Rhodiano'', som handlar om [[johanniterorden|johanniternas]] försvar av [[Rhodos]] mot turkarna, och strax därefter ''Breviarium Ottoniense''. Dessa trycktes i Odense 1482. | Snell tryckte även Danmarks första bok, [[Gilhelmus Caoursin]]s ''De obsidione et bello Rhodiano'', som handlar om [[johanniterorden|johanniternas]] försvar av [[Rhodos]] mot turkarna, och strax därefter ''Breviarium Ottoniense''. Dessa trycktes i Odense 1482. | ||
Versionen från 22 augusti 2021 kl. 20.07
Johann Snell, Sveriges och Danmarks första boktryckare, verksam i länderna runt Östersjön, kom från Rostock i Tyskland.
Produktion
Johann kom från Rostock i Tyskland och sedan till Odense i Danmark på uppdrag av biskop Karl Rönnov. Biskop Jakob Ulvsson i Sverige engagerade Snell år 1483 för att trycka Uppsala stifts mässbok, Missale Upsalense vetus. Den är tryckt i svart och rött i 32-rader, med anfanger i fyra storlekar, varav de största upptar fyra rader och är dekorerade bl.a. med heraldiska rosor och grotesker, och de mindre, som markerar nya stycken, lätt kalligrafiska i avvikande färg. Det finns inget komplett exemplar bevarat: av Kungliga bibliotekets exemplar saknas 9 blad. Snell använder tre olika typsnitt för att markera olika textpartier. Förmodligen hade särskilda typer gjutits enkom för detta verk. Den var färdig år 1484.
Strax innan tryckte Johann Snell Sveriges första bok Dyalogus creaturarum moralizatus, ("De skapade varelsernas moral-samtal"), en fabelsamling för predikobruk, som enligt slutskriften trycktes av magistern i boktryckarkonsten Johann Snell i Stockholm den 20 december 1483. Ovanför slutskriften finnes ett träsnitt, som i en av två lejon hållen sköld innehåller det svenska riksvapnet tre kronor samt nedtill i två på en gren hängande sköldar, den ena skölden med tre blad, den andra ett symboliskt korsverk. Detta är sannolikt Snells bomärke, och en hittills icke identifierad signet.
Snell hade troligen själv skurit typerna i Stockholm då dessa inte återfinns någon annanstans. Boken innehåller anfanger av träsnitt och metallgjutna, s.k. lombarder. Utgåvan består av 157 blad. Hans tryckeri fanns på Gråmunkeholmen (nuv. Riddarholmen) vid något klosterhus. Han efterträddes där av Bartholomeus Ghotan.
Snell tryckte även Danmarks första bok, Gilhelmus Caoursins De obsidione et bello Rhodiano, som handlar om johanniternas försvar av Rhodos mot turkarna, och strax därefter Breviarium Ottoniense. Dessa trycktes i Odense 1482.
Källor
- Berömda svenska boktryckare, Nordqvist, N. Sällskapet bokvännerna (Sthlm 1972)
- Munkhammar, Lars, Böckerna på Gråmunkeholmen (Uppsala 2000) [1]
- Collijn: "Det svenska boktryckets historia under medeltiden och vasatiden"