Grefingska tryckeriet: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Grefingska tryckeriet''' uppstod när [[Lorentz Grefing]] döpte om det [[Schneiderska tryckeriet]] 1739. Grefing var tidigare [[konstförvant]] hos [[B.G. Schneider]] och övertog det tryckeriet genom att gifta sig med Schneiders änka, [[Rachel Speck]]. | '''Grefingska tryckeriet''' uppstod när [[Lorentz Grefing]] döpte om det [[Schneiderska tryckeriet]] 1739. Grefing var tidigare [[konstförvant]] hos [[B.G. Schneider]] och övertog det tryckeriet genom att gifta sig med Schneiders änka, [[Rachel Speck]] den 15 juni, 1739. | ||
Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. | Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. | ||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
== Publikationer == | == Publikationer == | ||
Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den första ABC-boken i antikva 1758 och första utgåvan av [[Cajsa Warg]]s ''Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber''. Mestadels dock religiösa skrifter | Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den | ||
* första ABC-boken i antikva 1758 och | |||
* första utgåvan av [[Cajsa Warg]]s ''Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber''. | |||
* Mestadels dock religiösa skrifter | |||
* [[Johann Arndt]]s skrifter, flera utgåvor | |||
* skönlitteratur. | |||
Då [[Henrik Fougt]] på 1760-talet vinna privilegium på sin metod att trycka noter hörde Grefing till en av de starkaste motståndarna och lyckades stoppa dennes försök att etablera sig i Stockholm och tvingade honom att i stället etablera sig i England. Några månader efter Grefings död dog dock även hans änka, och genom testamente tillföll då tryckeriet Peter Momma, som i sin tur överlät det på sin svärson Fougt, som därigenom kunde etablera ett tryckeri i Stockholm. | Då [[Henrik Fougt]] på 1760-talet vinna privilegium på sin metod att trycka noter hörde Grefing till en av de starkaste motståndarna och lyckades stoppa dennes försök att etablera sig i Stockholm och tvingade honom att i stället etablera sig i England. Några månader efter Grefings död dog dock även hans änka, och genom testamente tillföll då tryckeriet Peter Momma, som i sin tur överlät det på sin svärson Henrik Fougt, som därigenom kunde etablera ett tryckeri i Stockholm. | ||
== Källor == | == Källor == | ||
[https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13172 Sv Biografiskt Lexikon] | |||
[[Kategori:Tryckerier]] | [[Kategori:Tryckerier]] | ||
Versionen från 24 augusti 2021 kl. 15.08
Grefingska tryckeriet uppstod när Lorentz Grefing döpte om det Schneiderska tryckeriet 1739. Grefing var tidigare konstförvant hos B.G. Schneider och övertog det tryckeriet genom att gifta sig med Schneiders änka, Rachel Speck den 15 juni, 1739.
Han svarade för Vetenskapsakademins övergång från frakturstil till antikva i sina handlingar. 1741 bjöd han över Peter Momma och kunde därigenom bli Svenska Akademiens boktryckare, ett kontrakt an fick betala 1800 daler årligen för. Då han försökte sänka sitt bud 1747 förlorade han dock kontraktet till Lars Salvius.
Publikationer
Grefing kom att trycka flera betydelsefulla böcker, bland annat tryckte han den
- första ABC-boken i antikva 1758 och
- första utgåvan av Cajsa Wargs Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber.
- Mestadels dock religiösa skrifter
- Johann Arndts skrifter, flera utgåvor
- skönlitteratur.
Då Henrik Fougt på 1760-talet vinna privilegium på sin metod att trycka noter hörde Grefing till en av de starkaste motståndarna och lyckades stoppa dennes försök att etablera sig i Stockholm och tvingade honom att i stället etablera sig i England. Några månader efter Grefings död dog dock även hans änka, och genom testamente tillföll då tryckeriet Peter Momma, som i sin tur överlät det på sin svärson Henrik Fougt, som därigenom kunde etablera ett tryckeri i Stockholm.