Freder, Johannes: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'mini|Johannes Freder (der Ältere) '''Johannes Freder''', genannt ''der Ältere'', auch ''Fret(h)er'', ''Frederus'', ''Fretter'' oder ''Irenaeus...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Fil:JohannFrederÄ1510.jpg|mini|Johannes Freder (der Ältere)]] | [[Fil:JohannFrederÄ1510.jpg|mini|Johannes Freder (der Ältere)]] | ||
'''Johannes Freder''', genannt ''der Ältere'', auch ''Fret(h)er'', ''Frederus'', ''Fretter'' oder ''Irenaeus'', född 29 Augusti 1510 i Köslin, död 25 Januari 1562 i Wismar) var en tysk, [[luteransk]] [[teolog]] och [[psalmförfattare]]. | '''Johannes Freder''', genannt ''der Ältere'', auch ''Fret(h)er'', ''Frederus'', ''Fretter'' oder ''Irenaeus'', född 29 Augusti 1510 i Köslin, död 25 Januari 1562 i Wismar) var en tysk, [[luteransk]] [[teologi|teolog]] och [[psalmförfattare]]. | ||
== Biografi == | == Biografi == |
Versionen från 24 oktober 2021 kl. 10.56
Johannes Freder, genannt der Ältere, auch Fret(h)er, Frederus, Fretter oder Irenaeus, född 29 Augusti 1510 i Köslin, död 25 Januari 1562 i Wismar) var en tysk, luteransk teolog och psalmförfattare.
Biografi
Student vid Wittebergs universitet 1524, magistergraden där 1533. 1537 rektor för en skola i Hamburg och 1540 pastor i Hamburgs domkyrka. 1547 superintendent i Stralsund men efter ändrad inställning till Augsburgska bekännelsen avskedades han och fick i stället 1549 en professorstjänst vid universitet i Greifswald. 1550 blev han superintendent på Rügen. Som sådan utvecklade han en samhörighet med biskopen i Roskilde. Han översatte flera av Martin Luthers skrifter och skrev flera lågtyska psalmer.
Verk
- Philippi Pomeranum ducis et Mariae ducissae Saxioniae epithalamium, Wittenberg 1536
- Loff und Vnschuldt der Frowen
Se även
Källor
- ↑ Philipp Wackernagel: Das deutsche Kirchenlied von der ältesten Zeit bis zu Anfang des XVII. Jahrhunderts. 3. Band. Teubner, Leipzig 1870, S. 206–225 (Mall:Google Buch).