Keyser den äldre, Henrik: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Henrik Keyser d.ä.''' var en svensk boktryckare. | '''Henrik Keyser d.ä.''' var en svensk boktryckare. | ||
Han var son till [[Henrik Keyser den äldste]] | Han var son till [[Henrik Keyser den äldste]] och pappa till [[Henrik Keyser d.y.]]. Han var född 1640 och avled 1699. | ||
Han blev bokbindarmästare 1664 och övertog 1670 1600-talets största förlagsrörelse och kungligt privilegierat tryckeri. Hans mor drev [[Keysers boktryckeri]] från makens död 1663 till 1670. Han hade ett häftigt temperament och råkade ofta i konflikter <ref>Schück 1900, Herdin, Silfverstolpe</ref>. 1685—95 var Keyser [[akademiboktryckare]] i Uppsala, där han startade en filial till tryckeriet i Stockholm. | Han blev bokbindarmästare 1664 och övertog 1670 1600-talets största förlagsrörelse och kungligt privilegierat tryckeri. Hans mor drev [[Keysers boktryckeri]] från makens död 1663 till 1670. Han hade ett häftigt temperament och råkade ofta i konflikter <ref>Schück 1900, Herdin, Silfverstolpe</ref>. 1685—95 var Keyser [[akademiboktryckare]] i Uppsala, där han startade en filial till tryckeriet i Stockholm. | ||
Versionen från 27 januari 2022 kl. 17.43
Henrik Keyser d.ä. var en svensk boktryckare. Han var son till Henrik Keyser den äldste och pappa till Henrik Keyser d.y.. Han var född 1640 och avled 1699.
Han blev bokbindarmästare 1664 och övertog 1670 1600-talets största förlagsrörelse och kungligt privilegierat tryckeri. Hans mor drev Keysers boktryckeri från makens död 1663 till 1670. Han hade ett häftigt temperament och råkade ofta i konflikter [1]. 1685—95 var Keyser akademiboktryckare i Uppsala, där han startade en filial till tryckeriet i Stockholm.
Han är mest känd genom en 1691 utgiven samling stilprov och genom att han började planeringen av Karl XII:s bibel, som dock ej blev tryckt förrän 1703.
Han utvidgade även förlagsrörelsen.
Se även
Källor
- ↑ Schück 1900, Herdin, Silfverstolpe