Tetragrammaton: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 9: | Rad 9: | ||
jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. | jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. | ||
<ref>Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"</ref> | <ref>Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"</ref> | ||
Oftare står i Bibeln omskrivningar, som ''[[Adonaj]]'' ("Herren") och det är också det ordet – eller ibland ''Ha-Shem'' (hebr: השם, ''Namnet'') – judar sade när de stötte på JHVH i texten. <ref name="Bowker, John 1997"/>,<ref>Ewald sid 228 - Uppslagsord: "JHVH"</ref> Ordet JHVH har med all sannolikhet uttalats [jahvae] baserat på samaritansk uttalstradition och grekisk transkription.<ref> Egnell:Hebreisk grammatik</ref> | Oftare står i Bibeln omskrivningar, som ''[[Adonaj]]'' ("Herren") och det är också det ordet – eller ibland ''Ha-Shem'' (hebr: השם, ''Namnet'') – judar sade när de stötte på JHVH i texten. <ref name="Bowker, John 1997"/>,<ref>Ewald sid 228 - Uppslagsord: "JHVH"</ref> Ordet JHVH har med all sannolikhet uttalats [jahvae] baserat på samaritansk uttalstradition och grekisk transkription.<ref> Egnell:Hebreisk grammatik</ref> Andra omskrivningar för Gudsnamnet är ''Elohim''. | ||
Bokstäverna, från höger till vänster, är: | Bokstäverna, från höger till vänster, är: | ||
Versionen från 2 september 2022 kl. 14.43
Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, '[ord på] fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav") är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen). På svenska transkriberas dessa vanligen JHVH och på engelska YHWH.
Judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "Jag Är" [1] , eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. [2] jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. [3] Oftare står i Bibeln omskrivningar, som Adonaj ("Herren") och det är också det ordet – eller ibland Ha-Shem (hebr: השם, Namnet) – judar sade när de stötte på JHVH i texten. [1],[4] Ordet JHVH har med all sannolikhet uttalats [jahvae] baserat på samaritansk uttalstradition och grekisk transkription.[5] Andra omskrivningar för Gudsnamnet är Elohim.
Bokstäverna, från höger till vänster, är:
Liksom andra semitiska språk (arabiska, arameiska med flera) är hebreiskan ovokaliserad; det vill säga endast konsonanter skrivs ut, varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta vokalerna vid uppläsningen av texten. I synnerhet vav (ו) och yod (י) användes i hebreiskan som "vilbokstäver" och indikerar att föregående vokal uttalas längre. När man efterhand gick över till att tala arameiska blev man tvungen att infoga tecken i de heliga skrifterna för att markera vilken vokal som skulle användas. Vokalsystemet utarbetades av masoreterna under 600-900-talet v.t.
Därför råder oklarheter kring exakt vilket vokalljud (eller vokalkvalité) som är det rätta att fylla ut med mellan dessa fyra konsonanter. Exakt hur Guds namn skall uttalas enligt äldre hebreiska är således inte fullt klarlagt; på arameiska står det Yheva(v)(h)e (/iǽvaahɛ/). När texten vid övergången till arameiska vokaliserades, förde man in vokalerna från ordet Adonaj mellan bokstäverna, dvs A-O-A mellan konsonanterna JHVH, för att påminna om att man skulle uttala "Adonai" i stället för det som står. Under tidig medeltid läste kristna ordet med vokaltecken och ansåg att det var ETT ord, och läste det som "Jehova", en form som alltså aldrig existerat eftersom konsonanterna och vokalerna inteär från samma ord. Detta namn används av en del bibelöversättare, t ex Helge Åkeson och Jehovas vittnen. Jehovas vittnen går så långt att de kallar judarnas respekt för Gudsnamnet för "vidskepelse" [6]
Namnet יהוה förekommer över 6800 gånger i TaNaK, den hebreiska Bibeln.
Källor
- ↑ 1,0 1,1 John Bowker, 1997 The Oxford Dictionary of World Religions, "God, name of in Judaism", Oxford University Press
- ↑ Stefan Ewald, Stefan, Denzler, G., Lohner, A. & Graf, W (sv. bearbetn. & granskn: Beskow, Per & Svensson, Jonas. Bidrag fr. Bryder, Peter, Vramming, Ylva & Peterson, Bengt) tysk originalupplaga 1990; svensk upplaga 1996) Religionslexikonet, Stockholm: Bokförlaget Forum, isbn 91-37-11539-1, sid 361 - Uppslagsord: "Mose"
- ↑ Ewald sid 49 - Uppslagsord: "babyloniska fångenskapen"
- ↑ Ewald sid 228 - Uppslagsord: "JHVH"
- ↑ Egnell:Hebreisk grammatik
- ↑ JV artikel 1972