Kanon (religion): Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '{{Religionshänvisning}} '''Kanon''' (av grekiska ''κανών'' / ''kanon'' och latinets ''canon''; 'rättesnöre', 'regel'), det eller de för en religion...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
{{Religionshänvisning}}
{{Religionshänvisning}}
'''Kanon''' (av [[grekiska]] ''κανών'' / ''kanon'' och [[Latin|latinets]] ''canon''; 'rättesnöre', 'regel'), det eller de för en [[religion]] grundläggande rättesnören, regler, normer och liknande vilka återfinns i [[helig skrift]], [[muntlig tradition]] och annat.
'''Kanon''' (av grekiska ''κανών'' / ''kanon'' och latinets ''canon''; 'rättesnöre', 'regel'), det eller de för en [[religion]] grundläggande rättesnören, regler, normer och liknande vilka återfinns i [[helig skrift]], [[muntlig tradition]] och annat.


== Kanon inom katolicismen ==
== Kanon inom katolicismen ==

Versionen från 12 januari 2021 kl. 16.22

Religion
Världreligionerna symboler

Kanon (av grekiska κανών / kanon och latinets canon; 'rättesnöre', 'regel'), det eller de för en religion grundläggande rättesnören, regler, normer och liknande vilka återfinns i helig skrift, muntlig tradition och annat.

Kanon inom katolicismen

Inom romersk-katolska kyrkan med den snävare betydelsen av kyrkligt påbud, i synnerhet mötens beslut och påvliga förordningar (se här kanonisk rätt), den del av katolska högmässan som knyter sig till konsekrationen av brödet och vinet, och som är oföränderlig året om (se här mässkanon), samt förteckningen på de kanoniserade (se här artikeln helgon).

Kanon inom protestantismen

Inom de protestantiska kyrkorna avvisas i allmänhet kanon i den här betydelsen, d.v.s. den kanoniska rätten, där kyrkan med gudomlig auktoritet och på naturliga lagens grund kan meddela föreskrifter för t.ex. präster och för hur mässan skall firas. Inom den ekumeniska rörelsen för man ett fortlöpande samtal kring dessa frågor.[1]

Övrig användning

Begreppet har även lånats till att få liknande betydelser inom kulturhistoria (så kallad kulturell kanon) och fiktion (kanonisk fiktion).

Referenser

  1. Gustaf Aulén: Reformation och katolicitet, Stockholm, 1959.

Se även