Mariestads superintendentur: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, var hertig över Värmland och Wadsbo härad. Dessa tillhörde det enormt stora [[Skara stift]]. Hans bror, Johan III (1537-92), blev kung 1569 och var gift med Katarina Jagellonica, en katolsk drottning. Även Johan hade vissa katolska preferenser och gav ut den "[[Röda Boken]]". Detta var regler för gudstjänstens genomförande och innehöll flera katolska drag. Hertig Carl var inte förtjust i Röda Boken och vid ett prästmöte den 17 september 1579 i Nyköping där prästerna "förbundo sig att aldrig antaga Liturgien". | Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, var hertig över Värmland och Wadsbo härad. Dessa tillhörde det enormt stora [[Skara stift]]. Hans bror, Johan III (1537-92), blev kung 1569 och var gift med Katarina Jagellonica, en katolsk drottning. Även Johan hade vissa katolska preferenser och gav ut den "[[Röda Boken]]". Detta var regler för gudstjänstens genomförande och innehöll flera katolska drag. Hertig Carl var inte förtjust i Röda Boken och vid ett prästmöte den 17 september 1579 i Nyköping där prästerna "förbundo sig att aldrig antaga Liturgien". | ||
Dessutom var Hertig Carl missnöjd med superintendenten i Skara, [[Jacob Johannis]], som använde Johan III:s Röda Bok. Carl bestämde därför att hans hertigdöme, som omfattade Värmland samt Wadsbo och Walla härader, skulle bilda en egen superintendentur i Wadsbo härad. Den inrättades 1580 med kyrkoherden i Ullarva, [[Jesper Marci]], som superintendent. När staden Mariestad anlades 1583 flyttades superintendenturen dit och fick en egen [[Mariestads domkyrka|domkyrka]] byggd 1593-1619. | Dessutom var Hertig Carl missnöjd med superintendenten i Skara, [[Jacob Johannis]], som använde Johan III:s Röda Bok. Carl bestämde därför att hans hertigdöme, som omfattade Värmland samt Wadsbo och Walla härader, skulle bilda en egen superintendentur i Wadsbo härad. Den inrättades 1580 med kyrkoherden i Ullarva, [[Jesper Marci]], som superintendent. När staden Mariestad anlades 1583 flyttades superintendenturen dit och fick en egen [[Mariestads domkyrka|domkyrka]] byggd 1593-1619, under två senare superintendenter. | ||
1586 sammankallades alla Värmlands präster till Örebro och där bekräftade man detta beslut. Kung Johan III blev uppretad av detta beslut och förklarade två år senare samtliga Värmlands präster fredlösa om de vistades utanför hertigdömet (skrivelse från Calmar den 12 februari 1588). | 1586 sammankallades alla Värmlands präster till Örebro och där bekräftade man detta beslut. Kung Johan III blev uppretad av detta beslut och förklarade två år senare samtliga Värmlands präster fredlösa om de vistades utanför hertigdömet (skrivelse från Calmar den 12 februari 1588). | ||
Versionen från 25 januari 2021 kl. 19.17
| Mariestads stift | |
 | |
| Inrättat | 1580 |
|---|---|
| Upplöst | 1646 |
| Samfund | Svenska kyrkan |
| Biskopssäte | Mariestad,  Sverige |
| Domkyrka | 30px |
Mariestads superintendentur var en superintendentur inom Svenska kyrkan från år 1580 fram till och med 1646, då den gick upp i Karlstads stift.
Historia
Hertig Karl, sedermera kung Karl IX, var hertig över Värmland och Wadsbo härad. Dessa tillhörde det enormt stora Skara stift. Hans bror, Johan III (1537-92), blev kung 1569 och var gift med Katarina Jagellonica, en katolsk drottning. Även Johan hade vissa katolska preferenser och gav ut den "Röda Boken". Detta var regler för gudstjänstens genomförande och innehöll flera katolska drag. Hertig Carl var inte förtjust i Röda Boken och vid ett prästmöte den 17 september 1579 i Nyköping där prästerna "förbundo sig att aldrig antaga Liturgien".
Dessutom var Hertig Carl missnöjd med superintendenten i Skara, Jacob Johannis, som använde Johan III:s Röda Bok. Carl bestämde därför att hans hertigdöme, som omfattade Värmland samt Wadsbo och Walla härader, skulle bilda en egen superintendentur i Wadsbo härad. Den inrättades 1580 med kyrkoherden i Ullarva, Jesper Marci, som superintendent. När staden Mariestad anlades 1583 flyttades superintendenturen dit och fick en egen domkyrka byggd 1593-1619, under två senare superintendenter.
1586 sammankallades alla Värmlands präster till Örebro och där bekräftade man detta beslut. Kung Johan III blev uppretad av detta beslut och förklarade två år senare samtliga Värmlands präster fredlösa om de vistades utanför hertigdömet (skrivelse från Calmar den 12 februari 1588).
Superintendenter
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1580-1591 | Jesper Marci | Död 1591 | |
| 1592-1603 | Matthias Marci | 1560-1603 | |
| 1605-1610 | Petrus Henrici Melartopaeus | Död 1610 | |
| 1612-1646 | Jonas Oriensulanus | Död 1646[1] |
Källor
- Hammarin Carlstads Stifts Herdaminne 1845
- Reinhold Lannér: Mariestad. Minnesskrift vid firandet av stadens 350-årsjubileum 19 21/6 1935 (1935)
- Sven-Erik Brodd: "Superintendent som ersättning för och komplement till biskopsämbetet i Svenska kyrkan 1539–1631" i Reformationens konsolidering i det nordiska länderna 1540–1610. (Skrifter utg. av Nordiskt institut för kyrkohistorisk forskning 6.) 1990, sidorna 198-239.
Referenser
Noter
- ↑ Geni.com: Jonas Oriensulanus, läst 7 april 2019