Akademiboktryckeri: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 12: | Rad 12: | ||
1765 tar [[Johan Fr. Edman]] över akademiboktryckeriet. Han driver tryckeriet till sin död 1791, varefter änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]] tar över till 1794 då sonen [[Johan Fredrik Edman]] tar över. | 1765 tar [[Johan Fr. Edman]] över akademiboktryckeriet. Han driver tryckeriet till sin död 1791, varefter änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]] tar över till 1794 då sonen [[Johan Fredrik Edman]] tar över. | ||
=== Belägenhet === | |||
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden. | |||
== Källor == | == Källor == |
Versionen från 13 april 2021 kl. 10.49
Akademiboktryckeri är ett tryckeri ägt av en akademiboktryckare och har kungligt privilegium att trycka vissa böcker, vanligen skolböcker, akademiska avhandlingar etc. Privilegiet innebar monopol på att trycka vissa böcker i hela landet.
1810 införs tryckfrihetsförordningen och tryckeriprivilegiet upphör.
Upsala Akademiboktryckeri
1605 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala. 1613 fick boktryckaren Eskil Matsson fullmakt som universitetets boktryckare. Eskil avsattes och ersattes av Henric Curio. Här uppstod många stridigheter, där bl.a. professor Olof Rudbeck var inblandad. Han avsattes slutligen 1685.
1685, efter många stridigheter, accepterade stockholmaren Henrik Keyser d.ä. att driva tryckeriet och efter 10 år följes han av sonen med samma namn.
1701 får Johan Henric Werner, ägare av det Kongl. Tryckeriet i Stockholm kontrakt på akademitryckeriet.
1765 tar Johan Fr. Edman över akademiboktryckeriet. Han driver tryckeriet till sin död 1791, varefter änkan Catharina Elisabeth Broocman tar över till 1794 då sonen Johan Fredrik Edman tar över.
Belägenhet
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.