Akademiboktryckeriet i Uppsala: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'd') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
d | == Ägare == | ||
1605 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | |||
1613 fick boktryckaren Eskil Matsson fullmakt som universitetets boktryckare. Eskil avsattes och ersattes av Henric Curio. Här uppstod många stridigheter, där bl.a. professor Olof Rudbeck var inblandad. Han avsattes slutligen 1685. | |||
1685, efter många stridigheter, accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser d.ä.]] att driva tryckeriet och efter 10 år följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik d.y.|namn]]. | |||
År 1701 skrevs kontrakt med [[Johan Henrik Werner]], ägare av det [[Kongl. Tryckeriet i Stockholm]]. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733. Han änka tog därefter över verksamheten till 1748 då en son gick in. När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. [[Evald Ziervogel]] som förblev akademins boktryckare fram till 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av [[Johan Edman]] till hans död 1791. Under åren 1791-1794 skedde det i änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]]s namn och därefter av sonen [[Johan Fredrik Edman]], som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet. | |||
== Belägenhet == | |||
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden. | |||
== Källor == | |||
* [http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/akademitryckeriet/ Uppsala industriminnesförening] | |||
[[Kategori:Tryckeri]] | |||
Versionen från 16 april 2021 kl. 10.49
Ägare
1605 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala. 1613 fick boktryckaren Eskil Matsson fullmakt som universitetets boktryckare. Eskil avsattes och ersattes av Henric Curio. Här uppstod många stridigheter, där bl.a. professor Olof Rudbeck var inblandad. Han avsattes slutligen 1685.
1685, efter många stridigheter, accepterade stockholmaren Henrik Keyser d.ä. att driva tryckeriet och efter 10 år följes han av sonen med samma namn.
År 1701 skrevs kontrakt med Johan Henrik Werner, ägare av det Kongl. Tryckeriet i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733. Han änka tog därefter över verksamheten till 1748 då en son gick in. När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. Evald Ziervogel som förblev akademins boktryckare fram till 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av Johan Edman till hans död 1791. Under åren 1791-1794 skedde det i änkan Catharina Elisabeth Broocmans namn och därefter av sonen Johan Fredrik Edman, som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet.
Belägenhet
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.