Akademiboktryckeriet i Uppsala: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Ägare) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
== Ägare == | == Ägare == | ||
1605 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | * 1605 var [[Pofwel Grijs]] [[akademiboktryckare]] i Uppsala. | ||
1613 fick boktryckaren Eskil Matsson | * 1613 efterträddes han av fick boktryckaren Eskil Matsson. | ||
* Henric Curio ersatte den avsatte Eskil. Här uppstod många stridigheter, där bl.a. professor Olof Rudbeck var inblandad. Även han avsattes slutligen 1685. | |||
1685 | * 1685 accepterade stockholmaren [[Henrik Keyser d.ä.]] att driva tryckeriet. | ||
* 1695 följes han av sonen med samma [[Keyser, Henrik d.y.|namn]]. | |||
* 1701 kontrakterades [[Johan Henrik Werner]], ägare av det [[Kongl. Tryckeriet i Stockholm]]. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733. | |||
* 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748. | |||
* 1748 övertog en son. | |||
' När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. [[Evald Ziervogel]] som förblev akademins boktryckare fram till | |||
* 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av [[Johan Edman]] till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan [[Catharina Elisabeth Broocman]]s namn | |||
* 1794 [[Johan Fredrik Edman]], som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet. | |||
== Belägenhet == | == Belägenhet == | ||
Versionen från 16 april 2021 kl. 10.55
Ägare
- 1605 var Pofwel Grijs akademiboktryckare i Uppsala.
- 1613 efterträddes han av fick boktryckaren Eskil Matsson.
- Henric Curio ersatte den avsatte Eskil. Här uppstod många stridigheter, där bl.a. professor Olof Rudbeck var inblandad. Även han avsattes slutligen 1685.
- 1685 accepterade stockholmaren Henrik Keyser d.ä. att driva tryckeriet.
- 1695 följes han av sonen med samma namn.
- 1701 kontrakterades Johan Henrik Werner, ägare av det Kongl. Tryckeriet i Stockholm. Han fortsatte som akademiboktryckare, dock utan att flytta till Uppsala, till sin död år 1733.
- 1733 övertog Keysers änka verksamheten till 1748.
- 1748 övertog en son.
' När denne son dog övertogs tryckeriet i sin tur av prof. Evald Ziervogel som förblev akademins boktryckare fram till
- 1765 då boktryckarfamiljen Edman trädde in. Först drevs verksamheten av Johan Edman till hans död 1791. * * 1791-1794 skedde det i änkan Catharina Elisabeth Broocmans namn
- 1794 Johan Fredrik Edman, som blev den siste boktryckaren med bibehållet privilegium eftersom tryckfrihetsförordningen av 1810 avslutade privilegiet.
Belägenhet
Academie Boktryckeriet låg (enligt Annerstedt) ursprungligen i det gamla domprosthuset, den gamla byggnad som låg där ärkebiskopsgården nu ligger. Tryckeriet måste lämna detta 1638 och inrymdes först i det gamla kommunitetshuset (på tomten mellan Rundelsgränd, nuvarande S:t Olofsgatan och S:t Larsgatan) för att någon gång kring 1654 flytta till en mindre byggnad på Gustavianums gård. Efter eldsvådan år 1702 flyttade det upp i universitetets stallbyggnad och var nu det enda tryckeriet i staden. Det tryckeri som Rudbeck startat hade förstörts i branden.