Svea (tidskrift): Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
==Källor== | ==Källor== | ||
* {{runeberg.org|nfao|0486.html Svea, tidskrift för vetenskap och konst}} | * {{runeberg.org|nfao|0486.html Svea, tidskrift för vetenskap och konst}} | ||
* [http://www.ne.se Svea i Nationalencyklopedin] | * [http://www.ne.se Svea i Nationalencyklopedin. ENDAST prenumerant] | ||
* [http://psalmerna.se/Wiki1/A-egnadok/SveaTidskriftRegister.pdf Tidskriftens Register] | * [http://psalmerna.se/Wiki1/A-egnadok/SveaTidskriftRegister.pdf Tidskriftens Register] | ||
* [http://www.uu.se/om-uu/historia/uppsalaromantikerna Uppsalaromantikerna, på Uppsala universitets webbsida] | * [http://www.uu.se/om-uu/historia/uppsalaromantikerna Uppsalaromantikerna, på Uppsala universitets webbsida] | ||
[[Kategori:Svenskspråkiga tidskrifter]] | [[Kategori:Svenskspråkiga tidskrifter]] | ||
Versionen från 8 augusti 2021 kl. 07.05
Svea, tidskrift för vetenskap och konst, var en svensk tidskrift som utgavs 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 som organ för Uppsalaromantikerna.
Uppsalaromantikerna är ett vagt begrepp, men i regel brukar man avse en grupp intellektuellt inflytelserika personer i Uppsala omkring 1810–1850, samtliga födda i slutet av 1700-talet. Till dessa hör bland andra Erik Gustaf Geijer, P.D.A. Atterbom, Adolf Törneros, C.J. Boström och Israel Hwasser.
Under inflytande av den franska revolutionen hade andan hos studenter och yngre lärare på Uppsala universitet varit radikal men efter 1809 års omvälvningar blev den mera idealistisk, nationalistisk och rojalistisk. Det är betecknande att studentsången gör sin entré under dessa år.
Den var på sin tid Sveriges förnämsta och grundligaste litterära tidskrift. Förutom bokanmälningar innehöll den uppsatser av landets ypperste författare. Redaktör för tidskriften var Wilhelm Gumælius (1818-23) , V. F. Palmblad och P.D.A. Atterbom (1825-29) samt E. A. Schröder (1831-32).