Leimontinus, Israel Olai: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) |
Haeffner (diskussion | bidrag) |
||
Rad 2: | Rad 2: | ||
== Biografi == | == Biografi == | ||
Israel Olai Leimontinus | Israel Olai Leimontinus blev 1653 [[konsistorienotarie]], 1677 [[kyrkoherde]] i [[Förlösa församling]].<ref>{{runeberg.org|kalmherd|0017.html }}</ref> | ||
År 1671 gav Leimontinus och provpsalmbok med noter till [[Kalmar domkapitel]]. Som bland annat innehöll egenkomponerade melodier. Psalmboken skickades vidare av biskop [[Henning Schütte]] till ärkebiskopen [[Johannes Baazius den yngre]] och [[Prästeståndet i Sverige|prästeståndet]] i riksdagen. Man valde att inte anta psalmboken då det skulle uppstå förvirring om varje del i landet skulle få ha sin egen psalmbok. Kyrkan hade sedan tidigare antagit [[Uppsalapsalmboken]]. Leimontinus är upphovsman till [[Rappehandskriften]].<ref name="Svenskt gudstjänstliv"/> | År 1671 gav Leimontinus och provpsalmbok med noter till [[Kalmar domkapitel]]. Som bland annat innehöll egenkomponerade melodier. Psalmboken skickades vidare av biskop [[Henning Schütte]] till ärkebiskopen [[Johannes Baazius den yngre]] och [[Prästeståndet i Sverige|prästeståndet]] i riksdagen. Man valde att inte anta psalmboken då det skulle uppstå förvirring om varje del i landet skulle få ha sin egen psalmbok. Kyrkan hade sedan tidigare antagit [[Uppsalapsalmboken]]. Leimontinus är upphovsman till [[Rappehandskriften]].<ref name="Svenskt gudstjänstliv"/> |
Versionen från 18 januari 2024 kl. 16.54
Israel Olai Leimontinus, född 1622 i Kalmar, död 1697, var en svensk präst i Förlösa församling. Han är upphovsman till Rappehandskriften.
Biografi
Israel Olai Leimontinus blev 1653 konsistorienotarie, 1677 kyrkoherde i Förlösa församling.[1]
År 1671 gav Leimontinus och provpsalmbok med noter till Kalmar domkapitel. Som bland annat innehöll egenkomponerade melodier. Psalmboken skickades vidare av biskop Henning Schütte till ärkebiskopen Johannes Baazius den yngre och prästeståndet i riksdagen. Man valde att inte anta psalmboken då det skulle uppstå förvirring om varje del i landet skulle få ha sin egen psalmbok. Kyrkan hade sedan tidigare antagit Uppsalapsalmboken. Leimontinus är upphovsman till Rappehandskriften.[2]
Leimontinus undervisade i sång och han införde instrumentalundervisning i Kalmar skola.[2]
Källor
- ↑ [1] i Gustaf Karlberg, Kalmar stifts herdaminne från äldsta till närvarande tid (1909)
- ↑ 2,0 2,1 [url=https://journals.lub.lu.se/sgl/article/view/13093/11690 Jan Redin (red) 1952, november, Svenskt gudstjänstliv volym 2 sid 40-45]