Württenbergpietism: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Württembergpietism''' är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av [[Johann Albrecht Bengel]], under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av [[Johann Tobias Beck]]. | '''Württembergpietism''' är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av [[Johann Albrecht Bengel]], under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av [[Johann Tobias Beck]]. | ||
Württembergpietismen var förankrad i [[Bibel]]n, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska [[ | Württembergpietismen var förankrad i [[Bibel]]n, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den [[lutherska]] [[folkkyrka]]n. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. [[Stunden]] ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre [[mission]]en. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet. | ||
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen [[Magnus Friedrich Roos]] (1727–1803), som bl.a. via [[schartauanism]]en blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna. | I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen [[Magnus Friedrich Roos]] (1727–1803), som bl.a. via [[schartauanism]]en blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna. | ||
Nuvarande version från 8 mars 2024 kl. 12.27
Württembergpietism är en sydtysk gren av 1700-talets inomkyrkliga pietism, framför allt präglad av Johann Albrecht Bengel, under 1800-talet teologiskt vidareutvecklad av Johann Tobias Beck.
Württembergpietismen var förankrad i Bibeln, som av Bengel tolkades både exegetiskt och spekulativt; enligt hans beräkningar skulle t.ex. Kristus komma tillbaka 1836. Rörelsen tog socialt och politiskt ansvar och var väl integrerad i den lutherska folkkyrkan. Den praktiserade böne- och bibelstudiemöten, s.k. Stunden ('timmar'), och tog aktiv del i den yttre missionen. I Württemberg präglar den alltjämt det lutherska kyrkolivet.
I Sverige har Württembergpietismen haft inflytande inte minst genom teologen Magnus Friedrich Roos (1727–1803), som bl.a. via schartauanismen blev en av de mest lästa uppbyggelseförfattarna.