Konsistorium: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Exempel på vissa specialfall av konsistorier med mera: | Exempel på vissa specialfall av konsistorier med mera: | ||
* ''[[Consistorium regni]]'' (rikskonsistoriet) var under | * ''[[Consistorium regni]]'' (rikskonsistoriet) var under 1500-talet och 1600-talet en central myndighet som sammanträdde i anslutning till riksdagarna. Deltagare var de biskopar och präster som hade rest till riksdagen. | ||
* ''[[Consistorium generale]]'' (allmänna konsistoriet) var en kyrklig överstyrelse på förslag under [[Gustav II Adolf]]s och [[drottning Kristina]]s tid. Det genomfördes emellertid aldrig på grund av prästerskapets motstånd. | * ''[[Consistorium generale]]'' (allmänna konsistoriet) var en kyrklig överstyrelse på förslag under [[Gustav II Adolf]]s och [[drottning Kristina]]s tid. Det genomfördes emellertid aldrig på grund av prästerskapets motstånd. | ||
* [[Fältkonsistoriet]] inrättades [[1621]]. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades [[fältpräst]]er. Den militära själavården fick en modern form [[1962]] genom bestämmelser utfärdade av Försvarets personalvårdsnämnd och ett [[Kungligt brev]]. | * [[Fältkonsistoriet]] inrättades [[1621]]. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades [[fältpräst]]er. Den militära själavården fick en modern form [[1962]] genom bestämmelser utfärdade av Försvarets personalvårdsnämnd och ett [[Kungligt brev]]. | ||
Nuvarande version från 30 april 2024 kl. 05.30
Konsistorium (av ett latinskt ord som betyder församlingsställe) är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården. I Svenska kyrkan och i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, samt i Romersk-katolska kyrkan och i de anglikanska kyrkorna kallas konsistorierna normalt sett domkapitel. I övriga Norden (i det dåvarande dansk-norska riket) avskaffades domkapitlen definitivt efter reformationen och finns inte kvar där.
Exempel på vissa specialfall av konsistorier med mera:
- Consistorium regni (rikskonsistoriet) var under 1500-talet och 1600-talet en central myndighet som sammanträdde i anslutning till riksdagarna. Deltagare var de biskopar och präster som hade rest till riksdagen.
- Consistorium generale (allmänna konsistoriet) var en kyrklig överstyrelse på förslag under Gustav II Adolfs och drottning Kristinas tid. Det genomfördes emellertid aldrig på grund av prästerskapets motstånd.
- Fältkonsistoriet inrättades 1621. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades fältpräster. Den militära själavården fick en modern form 1962 genom bestämmelser utfärdade av Försvarets personalvårdsnämnd och ett Kungligt brev.
- Akademiskt konsistorium var tidigare beteckningen för ett beslutande organ på central nivå vid svenska universitet. Motsvarigheten idag är respektive lärosätes styrelse. Vid Uppsala universitet och Karolinska institutet brukas fortfarande namnet "konsistorium", även om detta organ rent förvaltningsrättsligt är en myndighetsstyrelse.
- Hovkonsistoriet är det organ som fullgör domkapitlets uppgifter gentemot Hovförsamlingen.
- Konsistorienotarie var en gammal benämning på en ämbetsman som tjänstgjorde vid ett konsistorium, alltså ett domkapitel. 1928 ändrades titeln till stiftssekreterare, en hög juridisk befattning. Befattningens benämning har alltjämt behållits för den juridiskt skolade tjänstemannen i hovkonsistoriet.
- Konsistorium är även en annan benämning på kardinalsmöte.
- Stockholms konsistorium fungerade som domkapitel för församlingar inom Stockholms stad.