Lekman: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Lekman''' (av [[grekiska]]ns λαϊκός, ''laikos'', "som tillhör folket") avser en inom kunskapsområdet oskolad person, ungefär synonymt med [[amatör]]. Särskilt inom [[juridik]] används ordet om icke-juridikutbildade personer (till exempel [[Nämndeman|nämndemän]] eller [[jury]]ledamöter; nämndemän i Sverige genomgår dock en grundläggande juridisk utbildning). Ursprungligen syftade det på en person inom den [[Kristendom|kristna]] gemenskapen som inte hörde till [[Prästerskap#Kristendomen|prästerskapet]].<ref name=ugglan/> | '''Lekman''' (av [[grekiska]]ns λαϊκός, ''laikos'', "som tillhör folket") avser en inom kunskapsområdet oskolad person, ungefär synonymt med [[amatör]]. Särskilt inom [[juridik]] används ordet om icke-juridikutbildade personer (till exempel [[Nämndeman|nämndemän]] eller [[jury]]ledamöter; nämndemän i Sverige genomgår dock en grundläggande juridisk utbildning). Ursprungligen syftade det på en person inom den [[Kristendom|kristna]] gemenskapen som inte hörde till [[Prästerskap#Kristendomen|prästerskapet]].<ref name=ugglan/> | ||
Medverkan av lekmän är en allt viktigare del av [[Svenska kyrkan]]s verklighet idag. Med sjunkande medlemsantal minskar utrymmet för anställning av personer. Intresserade och kunniga personer kan ta över enskilda uppgifter inom kyrkan. [[Kyrkvärd]] är ett exempel på [[lekmannamedverkan]]. En person med intresse och kunskap i [[predikokonsten]] kan av [[biskop]] få [[venia]], dvs tillstånd att leda [[gudstjänst]] och [[predika]]. Det finns också andra uppgifter som lekmän kan utföra. I små församlingar kanske man inte har råd med en husmor och då kan detta lösas med en rotation mellan intresserade personer utan läneanspråk. | Medverkan av lekmän är en allt viktigare del av [[Svenska kyrkan]]s verklighet idag. Med sjunkande medlemsantal minskar utrymmet för anställning av personer. Intresserade och kunniga personer kan ta över enskilda uppgifter inom kyrkan. [[Kyrkvärd]] är ett exempel på [[lekmannamedverkan]]. En person med intresse och kunskap i [[predikokonsten]] kan av [[kyrkoherde]] eller [[biskop]] få [[venia]], dvs tillstånd att leda [[gudstjänst]] och [[predika]]. Det finns också andra uppgifter som lekmän kan utföra. I små församlingar kanske man inte har råd med en husmor och då kan detta lösas med en rotation mellan intresserade personer utan läneanspråk. | ||
== Se även == | == Se även == | ||
Versionen från 21 maj 2024 kl. 17.53
Lekman (av grekiskans λαϊκός, laikos, "som tillhör folket") avser en inom kunskapsområdet oskolad person, ungefär synonymt med amatör. Särskilt inom juridik används ordet om icke-juridikutbildade personer (till exempel nämndemän eller juryledamöter; nämndemän i Sverige genomgår dock en grundläggande juridisk utbildning). Ursprungligen syftade det på en person inom den kristna gemenskapen som inte hörde till prästerskapet.[1]
Medverkan av lekmän är en allt viktigare del av Svenska kyrkans verklighet idag. Med sjunkande medlemsantal minskar utrymmet för anställning av personer. Intresserade och kunniga personer kan ta över enskilda uppgifter inom kyrkan. Kyrkvärd är ett exempel på lekmannamedverkan. En person med intresse och kunskap i predikokonsten kan av kyrkoherde eller biskop få venia, dvs tillstånd att leda gudstjänst och predika. Det finns också andra uppgifter som lekmän kan utföra. I små församlingar kanske man inte har råd med en husmor och då kan detta lösas med en rotation mellan intresserade personer utan läneanspråk.
Se även
- Tegborg, Lennart (1990). "Från 'lekman' till 'lekmannaskap'. Reflektioner kring en ordboksartikel." I: Med engagemang och medansvar. En bok om lekmannaskapet i Svenska kyrkan. Festskrift till Carl Henrik Martling Libris 7411428
Källor
- ↑ Lekman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)