Faksimil: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '[https://sv.wikipedia.org/wiki/Faksimil Wikipedia]') |
Haeffner (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[https:// | [[Fil:Atheneotitle.jpg|thumb|En faksimilbild återger alla ålderdomligheter och misstag i typografin, vilket ger läsaren en känsla av äkthet. Man kan även välja en papperskvalitet som förstärker äkthetskänslan]] | ||
'''Faksimil''' (från latinets ''fac simile'' "göra lik": fac, [[imperativ]] av ''facere'', "att göra", och ''simile'', [[neutrum]] av ''similis'', "lik"), <ref>[https://www.saob.se/artikel/?unik=F_0001-0089.Xp1C-0001 faksimile, 1921 [[SAOB]]]</ref> betecknar olika typer av [[kopia|kopior]]. Ordet kan användas i flera sammanhang. | |||
En litterär '''faksimilupplaga''' eller '''-utgåva''' är en nyutgåva som grafiskt avbildar en tidigare originalutgåva eller handskrift, inte bara bokstav för bokstav, utan även med bibehållande av typsnitt och radbrytning samt papperskvalitet med mera. I stället för ny typsättning används fotoreproduktion eller andra grafiska tekniker för att åstadkomma faksimiltryck. Den första faksimilutgåvan anses vara ''Martyrologium Hieronymanum'' från [[Echternach]], som [[Balthasar Moretus]] under åren 1626–1633 utförde i [[kopparstick]]. | |||
Den första svenska utgåva som kan kallas faksimil är [[Olaus Petri]], ''[[Tobiae Comedia]]'' (1550), utgiven 1849 i hundra exemplar av [[Gustaf Edvard Klemming]]. Från och med 1863 gav Klemming ut faksimil i [[fotolitografisk]]a tryck. Det året kom tre utgåvor, bland annat [[Olof Rudbeck d ä]] och [[Olof Rudbeck d y]], ''Campi Elysii liber primus'' (1702). Mera spridd är faksimilen av ''[[Dialogus creaturum]]'', som 1983 utgavs till 500-årsminnet av den första boken som trycktes i Sverige. | |||
== Bildöverföring == | |||
Faksimilöverföring via tråd eller radio (telefaksimil eller bildtelegrafi) innebär att en bild överförs i stället för att ett meddelande bokstaveras och telegraferas. Bildöverföring av detta slag har förekommit åtminstone sedan 1920-talet. Tekniken fann tidigt sin tillämpning för journalistiska fotografier. I yrkes[[jargong]]en förenklades ordet faksimil till ''fax''. | |||
En bredare användning fick [[telefax]] över allmänna telefonnätet på 1980-talet, men redan under 1990-talet förlorade det snabbt i användning i samband med genombrottet för [[elektronisk post]]. | |||
== Se även == | |||
* [[Skärmdump]] | |||
== Källor == | |||
* [[Nationalencyklopedin]] | |||
<references/> | |||
[[Kategori:Bokväsen]] | |||
Nuvarande version från 15 juni 2024 kl. 05.09
Faksimil (från latinets fac simile "göra lik": fac, imperativ av facere, "att göra", och simile, neutrum av similis, "lik"), [1] betecknar olika typer av kopior. Ordet kan användas i flera sammanhang.
En litterär faksimilupplaga eller -utgåva är en nyutgåva som grafiskt avbildar en tidigare originalutgåva eller handskrift, inte bara bokstav för bokstav, utan även med bibehållande av typsnitt och radbrytning samt papperskvalitet med mera. I stället för ny typsättning används fotoreproduktion eller andra grafiska tekniker för att åstadkomma faksimiltryck. Den första faksimilutgåvan anses vara Martyrologium Hieronymanum från Echternach, som Balthasar Moretus under åren 1626–1633 utförde i kopparstick.
Den första svenska utgåva som kan kallas faksimil är Olaus Petri, Tobiae Comedia (1550), utgiven 1849 i hundra exemplar av Gustaf Edvard Klemming. Från och med 1863 gav Klemming ut faksimil i fotolitografiska tryck. Det året kom tre utgåvor, bland annat Olof Rudbeck d ä och Olof Rudbeck d y, Campi Elysii liber primus (1702). Mera spridd är faksimilen av Dialogus creaturum, som 1983 utgavs till 500-årsminnet av den första boken som trycktes i Sverige.
Bildöverföring
Faksimilöverföring via tråd eller radio (telefaksimil eller bildtelegrafi) innebär att en bild överförs i stället för att ett meddelande bokstaveras och telegraferas. Bildöverföring av detta slag har förekommit åtminstone sedan 1920-talet. Tekniken fann tidigt sin tillämpning för journalistiska fotografier. I yrkesjargongen förenklades ordet faksimil till fax.
En bredare användning fick telefax över allmänna telefonnätet på 1980-talet, men redan under 1990-talet förlorade det snabbt i användning i samband med genombrottet för elektronisk post.