Targum: Skillnad mellan sidversioner
Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|2 Mose 12:25-31, i manuskript från 1000-talet '''Targum''' (aram.-nyhebr. ''targum'', "tolkning", plur. ''targumim'') är den arameiska översättningen av Gamla Testamentet. Då efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen (omkring 460 fvt) arameiskan småningom blev judarnas folkspråk med undanträngande av hebreiskan, som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppko...') |
Haeffner (diskussion | bidrag) (→Källor) |
||
Rad 12: | Rad 12: | ||
<references/> | <references/> | ||
[[Kategori:Gamla | [[Kategori:Gamla Testamentet]] |
Nuvarande version från 10 september 2024 kl. 10.13
Targum (aram.-nyhebr. targum, "tolkning", plur. targumim) är den arameiska översättningen av Gamla Testamentet.
Då efter återkomsten från den babyloniska fångenskapen (omkring 460 fvt) arameiskan småningom blev judarnas folkspråk med undanträngande av hebreiskan, som knappt förstods av andra än de skriftlärda, uppkom den seden, att de stycken av bibeltexten, som upplästes vid synagogans gudstjänst, av en särskild meturgeman ("tolkare", plur. meturgemanin) översattes för församlingen på arameiska.
Denna tolkning var dock inte en ordagrann översättning. Den var en parafraserande förklaring som syftade till att göra folket förtroget med andan i de nya lagbud, som av de skriftlärda anknöts till textorden. Den skulle också motverka den samaritanska sekterismen. Den var ett försök att bringa de religiösa lärorna, och i synnerhet gudsbegreppet, i närmare överensstämmelse med en nyare tids ideellare uppfattning, den som påverkats av hellensk filosofi.Det mest karakteristiska draget i dessa targumer är också den omsorg, varmed de genom bildlig uppfattning och omskrivning undviker bibeltextens naiva antropomorfismer och antropopatismer.