Apostoliska trosbekännelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|mini|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sank...')
 
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|mini|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sankt Olofs kyrka]] utanför Simrishamn.]]
[[Fil:Treenigheten i Sankt Olof.jpg|mini|Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i [[Sankt Olofs kyrka, Österlen|Sankt Olofs kyrka]] utanför Simrishamn.]]
'''Den apostoliska [[trosbekännelse]]n''' ([[latin]]: ''symbolum Apostolicum'' eller enbart ''Apostolicum''<ref>{{runeberg.org|nfba|0682.html Apostoliskt symbolum}}</ref>) är den äldsta av de tre så kallade [[ekumenik|ekumeniska]] [[symbola|huvudsymbola]]. Den har sitt ursprung i den [[fornkyrkan|fornkristna]] [[församling]]en i [[Rom]], [[200-talet]]s början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från [[Ambrosius av Milano|Ambrosius]] cirka [[390]]. Det är en längre version av den [[gammalromerska trosbekännelsen]].
'''Den apostoliska [[trosbekännelse]]n''' (latin: ''symbolum Apostolicum'' eller enbart ''Apostolicum''
<ref>{{runeberg.org|nfba|0682.html Apostoliskt symbolum}}</ref>)  
är den äldsta av de tre så kallade [[ekumenik|ekumeniska]] [[symbola|huvudsymbola]]. Den har sitt ursprung i den [[fornkyrkan|fornkristna]] [[församling]]en i [[Rom]], [[200-talet]]s början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från [[Ambrosius av Milano|Ambrosius]] cirka [[390]]. Det är en längre version av den [[gammalromerska trosbekännelsen]].


Den kallas [[Apostel#Begreppet_apostolisk|apostolisk]], eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av [[apostel|apostlarnas]] [[tro]] så som den uttrycks i [[Nya Testamentet]].<ref>[http://books.google.com/books?id=gqrEpBuBGIgC&pg=PA63&dq=Apostles%27+Creed+legend&hl=en&sa=X&ei=jlu9UaKRG8-v7AaD54HIAQ&redir_esc=y#v=onepage&q=Apostles'%20Creed%20legend&f=false Jack Rogers, ''Presbyterian Creeds'' (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63] {{ISBN|978-0-66425496-4}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http://www.reformed.org/documents/apostles_creed_orr.html |titel=James Orr: ''The Apostles' Creed'', in International Standard Bible Encyclopedia |utgivare=Reformed.org |datum= |hämtdatum=2011-05-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html |arkivdatum=juni 22, 2011 }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |titel=Apostles Creed |hämtdatum=2013-11-03 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |arkivdatum=2015-03-12 }}</ref> Texten bygger delvis på aposteln [[Paulus]] definition av kristen tro i [[Romarbrevet]]s [[wikisource:sv:Bibeln 1917/Romarbrevet#10:9|tionde kapitel, vers 9]] från [[60-talet]]: ”Ty om du med din mun bekänner att ''Jesus är herre,'' och i ditt hjärta tror att Gud har ''uppväckt'' honom ''från de döda,'' skall du bli räddad.” Klyftan mellan [[judendomen]] och den växande [[kristna]] rörelsen blev under [[100-talet]] allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel [[gnosticism]]en. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.
Den kallas [[Apostel#Begreppet_apostolisk|apostolisk]], eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av [[apostel|apostlarnas]] [[tro]] så som den uttrycks i [[Nya Testamentet]].
<ref>[http://books.google.com/books?id=gqrEpBuBGIgC&pg=PA63&dq=Apostles%27+Creed+legend&hl=en&sa=X&ei=jlu9UaKRG8-v7AaD54HIAQ&redir_esc=y#v=onepage&q=Apostles'%20Creed%20legend&f=false Jack Rogers, ''Presbyterian Creeds'' (Westminster John Knox Press 1985), pp. 62-63] {{ISBN|978-0-66425496-4}}</ref>
<ref>{{Webbref|url=http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http://www.reformed.org/documents/apostles_creed_orr.html |titel=James Orr: ''The Apostles' Creed'', in International Standard Bible Encyclopedia |utgivare=Reformed.org |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110622082715/http://www.reformed.org/documents/index.html?mainframe=http%3A%2F%2Fwww.reformed.org%2Fdocuments%2Fapostles_creed_orr.html }}</ref>
<ref>{{Webbref |url=http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm |titel=Apostles Creed |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150312193410/http://www.poee.org/documents/Other_Religions/Cult_of_the_One_God/apostles.htm}}</ref>  
Texten bygger delvis på aposteln [[Paulus]] definition av kristen tro i [[Romarbrevet]]s [[wikisource:sv:Bibeln 1917/Romarbrevet#10:9|tionde kapitel, vers 9]] från [[60-talet]]: ”Ty om du med din mun bekänner att ''Jesus är herre,'' och i ditt hjärta tror att Gud har ''uppväckt'' honom ''från de döda,'' skall du bli räddad.” Klyftan mellan [[judendomen]] och den växande [[kristna]] rörelsen blev under [[100-talet]] allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel [[gnosticism]]en. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.


Texten är belagd i ett par varianter, både på [[latin]] och [[koinégrekiska]], före år [[341]] och fick sin slutgiltiga språkliga form under [[700-talet]]. Den är okänd inom [[östkyrkan]], där man enbart använder den [[Nicaenska trosbekännelsen]]. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla [[kyrkosamfund]].
Texten är belagd i ett par varianter, både på [[latin]] och [[koinégrekiska]], före år [[341]] och fick sin slutgiltiga språkliga form under [[700-talet]]. Den är okänd inom [[östkyrkan]], där man enbart använder den [[Nicaenska trosbekännelsen]]. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla [[kyrkosamfund]].
<br />

Versionen från 29 augusti 2021 kl. 09.54

Trosbekännelsens tre artiklar beskriver de tre personerna i den kristna gudomen, här avbildade i Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn.

Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum [1]) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.

Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet. [2] [3] [4] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar.

Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.