Gustaf Edvard Klemming: Skillnad mellan sidversioner

Från Psalmer och Andliga Sånger
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
(Ersätter sidans innehåll med ''''Gustaf Edvard Klemming''' == Se vidare == [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Edvard_Klemming Se wikipedia] Kategori:Biografier')
Märke: Ersättning
 
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Gustavo Eduardo Klemming Pietas Amicorum.JPG|miniatyr|Gustaf Edvard Klemmings gravvård på [[Norra begravningsplatsen]] i [[Solna kommun]]. ''"Pietas Amicorum"'' står på vården.]]
'''Gustaf Edvard Klemming'''
'''Gustaf Edvard Klemming''', född [[5 september]] [[1823]] i [[Stockholm]], död [[31 augusti]] [[1893]] i Kesäter i [[Vingåker]], var överbibliotekarie vid [[Kungliga biblioteket]] och utgivare av bland annat [[Erikskrönikan]]s första tryckta version.


== Familjeförhållanden ==
== Se vidare ==
Klemmings föräldrar var bleckslagaråldermannen Carl Gustaf Klemming (1786–1851) och Ulrika Maria Holmström. Han gifte sig 16 augusti 1863 med Clara Louise Schönberg (1833–1913), dotter till sjötullvaktmästaren Fredrik Reinhold Schönberg och Christina Catharina, född Öberg. Makarna Klemming hade fyra döttrar, samtliga födda innan föräldrarna gifte sig, den första 1855.
[https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustaf_Edvard_Klemming Se wikipedia]
 
== Studier och yrkeskarriär ==
Klemming inskrevs 1841 som [[student]] vid [[Uppsala universitet]]. Han anställdes vid Kungliga biblioteket i januari 1844, inledningsvis utan lön. Efter [[kansliexamen]] vid Uppsala universitet 1846 fick han 1847 tjänst som extraordinarie [[amanuens]] vid Kungliga biblioteket. Klemming blev 1858 ordinarie amanuens där och blev redan samma år vice bibliotekarie. Samtidigt innehade han 1858–72 en tjänst som amanuens vid [[Myntkabinettet]]. I november 1860 blev Klemming tillförordnad chef för Kungliga biblioteket och 27 oktober 1865 blev han chef med titeln ''kungliga bibliotekarien''. Chefstiteln ändrades 1 januari 1878 till överbibliotekarie. Klemming avgick med [[pension]] 10 oktober 1890.
 
Gustaf Edvard Klemming grundlade till stor del sin karriär genom att 1856 donera sin privata boksamling, omfattande över 10 000 band svenska trycksaker och utländsk litteratur om Sverige, till Kungliga biblioteket. Fram till dess hade samlingen förvarats i föräldrahemmet på Drottninggatan 40, delvis i vedboden.
 
Som chef för Kungliga biblioteket blev Klemming huvudansvarig för två viktiga uppgifter; utbrytandet av den svenska litteraturen till en särskild avdelning och planerandet av den nya biblioteksbyggnad i [[Humlegården]] som öppnades 2 januari 1878 och ersatte Kungliga bibliotekets gamla och alltför små lokaler i kungliga slottet.
 
== Utgivningsarbetet ==
Redan som student träffade Klemming på Kungliga biblioteket den brittiske fornskriftsforskaren [[George Stephens (filolog)|George Stephens]] och de inledde en livslång vänskapsrelation med vittgående konsekvenser för utgivningen av gamla svenska handskrifter. Det var Stephens som tog initiativet till bildandet av [[Svenska fornskriftssällskapet]]. I sällskapets skriftserie kom Klemming att ge ut sammanlagt 28 band. Hans första utgivna arbete var en av [[Eufemiavisorna]], ''Flores och Blanzeflor''. Som det viktigaste av hans utgivna arbeten betraktas dock den svenska rimkrönikesviten från medeltiden.
 
Klemming var [[autodidakt]] som handskriftstolkare och hans brist på [[filologi|filologisk]] skolning märktes framför allt i kommentarer och variantapparaten. Hans styrka var en oerhörd noggrannhet och öga för detaljer. Klemmings arbeten har därför delvis behållit sin vetenskapliga användbarhet in i nutiden. Det enda av honom utgivna arbete som med nutida kriterier anses vetenskapligt helt undermåligt är ''Heliga Birgittas uppenbarelser''.
 
Åren 1865-68 utgav Klemming ''[[rimkrönika|Svenska medeltidens rimkönikor]]'' i tre band. Första bandet omfattade [[Erikskrönikan]], band 2 [[Karlskrönikan]] med den inarbetade [[Engelbrektskrönikan]] och slutligen i band 3 [[Sturekrönikan]]. Därmed blev dessa berättande källor för första gången tillgängliga för en större allmänhet.
 
Klemming utgav också ett stort antal andra för forskningen viktiga handskrifter, bland andra ''Svenska medeltidens bibelarbeten'' (1848–55), ''Skråordningar'' (1856), ''Swedenborgs drömmar 1744 jemte hans andra anteckningar'' (1859), ''[[Peder Svarts krönika|Peder Swarts krönika]]'' (1870), ''Bellmans poetiska arbeten'' (1872), ''Svenska medeltids dikter och rim'' (1881–83), ''Läke- och örte-böcker från Sveriges medeltid'' (1883–86) och ett urval ur [[Sumlen]] av [[Johannes Bureus]] (1886).
 
==Bibliografi över digitaliserade verk==
*{{bokref |titel=Förteckning öfver framl. biskopens i Wexjö, herr doctor Esaias Tegnérs efterlemnade boksamling|utgivare= A.G. Deurell|år=1847 |utgivningsort=Wexjö|språk=swe |libris=18641164|url=http://hdl.handle.net/2077/41013}}
*{{bokref |titel=Anteckningar om Rudbecks Atland |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-18100778 |år=1863 |utgivningsort=Stockholm |libris=22663546 }}
*{{bokref |titel=Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875 : bibliografi |url=https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/KlemmingGE/titlar/SverigesDramatiskaLitteraturTillOchMed1875/sida/5/faksimil |serie=Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet. Serie 1, Svenska skrifter, 0347-5026 ; 40 ; 55 ; 67 ; 71-72 |år=1863-1879 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |libris=7kcc5c5653vnt7f8 }}
*{{bokref |titel=Förteckning öfver Kongl. bibliothekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig jemte uppgift på saknade |url=http://hdl.handle.net/2027/nnc1.0036750867 |år=1867 |utgivare=Hæggströms boktr |utgivningsort=Stockholm |libris=12037417 }}
*{{bokref |titel=Försök till historia om Sveriges boktryckerier |url=http://runeberg.org/svhiboktr/ |år=1871-1877 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |libris=22549038 }}
*{{bokref |titel=Sveriges äldre liturgiska literatur : bibliografi |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-263713 |år=1879 |utgivare=P. A. Norstedt & söner |utgivningsort=Stockholm |libris=t46fjf11r28x1t57 }}
*{{bokref |titel=Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 : med inledande allmän öfversigt |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/KlemmingGE/titlar/SvenskBoktryckeri/info |år=1883 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |libris=19942175 }}
*{{bokref |titel=Ur en samlares anteckningar |url=https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2744532 |år=1883-1886 |utgivningsort=Stockholm |libris=9n8173907nvm3906 }}
*{{bokref |titel=Sveriges bibliografi 1481-1600 |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/KlemmingGE/titlar/SverigesBibliografi/info |serie=Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet. 10: 1-4 |år=1889-1927 |utgivningsort=Uppsala |libris=19103453 }}
*{{bokref |titel=Carl Snoilskys och G.E. Klemmings brefväxling |år=1919 |utgivare=Föreningen för bokhandtverk |utgivningsort=Stockholm |libris=366936 |url=https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SnoilskyC/titlar/KlemmingsBrefv%C3%A4xling/sida/I/faksimil?om-boken }}
 
== Samtidens och eftervärldens bedömningar ==
Bevarade samtida uttalanden vittnar, liksom antalet utgivna skrifter och hopsamlade volymer, om Klemmings enorma arbetskapacitet. Hans excentriska läggning och uttalade intresse för mysticism och [[spiritism]] ledde, i kombination med hans uppseendeväckande utseende, vissa till uppfattningen att hans "personliga egenheter o svagheter äro därjämte så betydliga, delvis monstruösa, att det är alldeles omöjligt att han kan vara en lämplig chef" (Herman Wikblad i brev till Snoilsky). Det är kanske inte så konstigt att [[August Strindberg]] i en intervju 1909 betecknade Klemming som en av de personer som "gjort det allra största intrycket på honom". Uppenbarligen var Klemmings personliga egenskaper sammantaget av den art som krävdes för att skapa ett svenskt riksbibliotek. Förutom handskrifterna utgav han bibliografier och förteckningar över privata boksamlingar med mera. Men han blev också känd för att inte sky några medel för att tillskansa sig verk han ville ha till biblioteket. En [[anekdot]] berättar att efter varje besök hos konsthandlaren [[Henryk Bukowski]] brukade denne omfamna Klemming till avsked för att känna efter att denne inte hade stulit någon bok av honom under besöket.<ref>{{Webbref|titel=Ambas­sa­dö­rens försenade lån|url=https://www.kb.se/hitta-och-bestall/samlingsbloggen/blogginlagg/2020-11-11-ambassadorens-forsenade-lan.html|verk=www.kb.se|hämtdatum=2021-02-04|språk=sv}}</ref>
 
Klemming blev den första privatpersonen i Sverige som fick en [[festskrift]] utgiven till sin ära: ''Ur några antecknares samlingar, gärd af tacksamhet och vänskap till mästaren i svensk bokkunskap G. E. Klemming'' (Uppsala 1891). Boken bekostades av Bukowski och framställdes av [[Aksel Andersson]] (red), [[Carl Snoilsky]], [[Henrik Schück]], [[Carl Silfverstolpe]] och [[Claes Annerstedt]].
 
Sedan 1988 finns en studentförening vid namn [[Klubb Klemming]] på [[Högskolan i Borås]] som en hyllning till Klemming<ref>{{Webbref|titel=Klubb Klemming|url=https://www.facebook.com/klubbklemming/|verk=www.facebook.com|hämtdatum=2019-09-11|språk=sv}}</ref>.
 
{{successionsbox
|titel=[[Riksbibliotekarie]]
|föregångare=[[Johan Erik Rydqvist]]
|år = 1865 - 1890
|efterträdare=[[Carl Snoilsky]]}}
 
== Se även ==
*[[Klemming]], släkt.
{{wikisource|Kategori:Gustaf Edvard Klemming}}
 
==Källor==
* {{SBL|11582|namn=Gustaf E Klemming|år=1975-1977|författare=[[Ulla_Ehrensvärd|Ehrensvärd, Ulla]]}}
=== Noter ===
<references/>
 
==Vidare läsning==
* {{SBL|11582|namn=Gustaf E Klemming|år=1975-1977|författare=[[Ulla_Ehrensvärd|Ehrensvärd, Ulla]]}}
* [http://www.dramawebben.se/forfattare/gustaf-edvard-klemming Gustaf Edvard Klemming på Dramawebben]
 
== Externa länkar ==
* {{Libris namn|förnamn=Gustaf Edvard|efternamn=Klemming|år=1823-1893|namn=Klemming, Gustaf Edvard|auth=193823}}
 
{{STANDARDSORTERING:Klemming, Gustaf}}
{{Auktoritetsdata}}


[[Kategori:Biografier]]
[[Kategori:Biografier]]

Nuvarande version från 27 september 2021 kl. 14.50

Gustaf Edvard Klemming

Se vidare

Se wikipedia

Hämtad från "https://psalmerna.se/Wikiny/index.php?title=Gustaf_Edvard_Klemming&oldid=8782"