Ziervogel, Evald

Evald Ziervogel, född den 23 september 1728, död den 13 juni 1765 i Uppsala, var en svensk numismatiker och historisk läroboksförfattare. Hans föräldrar var Egidius Ziervogel och Margareta Elisabet Ribe. Han var halvbrors sonson till läkaren Johan Martin Ziervogel och kusin till Pehr Ziervogels far.

Ziervogel blev filosofie magister i Uppsala 1749 och vice bibliotekarie där 1757, med uppdrag att förestå Uppsala universitets myntkabinett, samt förordnades 1752 av universitetskanslern greve Ehrenpreus att hålla föreläsningar i numismatik och erhöll 1758 professors titel. Han förestod dessutom den av universitetet förvärvade ehrenpreusska myntsamlingen och var tillika akademiboktryckare. Ziervogel populariserade myntkännedomen, men förde den inte framåt i vetenskapligt hänseende.

Publikationer

Hans avhandlingar var De re nummaria 1745–54, Nummophylacium Academ. Upsal. 1753. Han skrev bland annat Myntkunskapen i gemen och den svenska myntkunskapen i synnerhet, i anledning af det Ehrenpreusska myntkabinettet (1757), Utkast till offentliga föreläsningar öfver svenska myntkunskapen (1753), Trettio historiska afhandlingar om svenska mynt och medaljer (1755) och Föreläsningar öfver Upsala Academies myntsamling (1772, posthumt).

Inom ett annat område utgav han Anvisning till en synchronistisk universalhistoria i minnestaflor sammanfattad (1754) och Utförligt begrepp af then allmänna historien (1757-60, där han behandlar Portugal och Spanien), för vilket arbete rikets ständer tillerkände honom "ett öre k. m. för hvart matlag i riket".

Källor

• Ziervogel, 2. Evald i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)