Kyrkohandbok (1811)

Sv Kyrkan skriver (Oloph Bexell)

På ett sätt som inte tog hänsyn till den stora liturgiska traditionen ströks eller omformulerades flera av högmässans liturgiska moment och en tung botstämning kom att dominera. I nattvardsmässan uteslöts prefationen. När akten på predikstolen samtidigt utökades kraftigt kom predikan att dominera och församlingen passiviserades. Förutom bibelläsningen, dagens bön och psalmerna tillgick högmässans liturgi exakt likadant varje söndag. En ordning för högmässa utan nattvard infördes. Också i dopritualet ströks flera liturgiska bruk och böner och talet om dophandlingen som Guds nyskapelse tonades ned. En för framtiden bestående nyhet var att en ordning för konfirmation infördes.

Kritiken blev hård och ledde först till en rad partiella reformer, men inte förrän 1894 kom en ny kyrkohandbok.