Fougts tryckeri
Fougts tryckeri skapades när Henrik Fougt 1772 döpte om det Grefingska tryckeriet som han ägt sedan 2/3 av tryckeriet överlåtits av svärfadern, boktryckare Peter Momma 1872.
Från november 1770 trycktes de kungliga förordningarna på detta tryckeri, varför tryckeriet i augusti 1771 upptog titeln kongliga boktryckeriet. I maj 1773 erhöll Fougt privilegium att trycka allt, som utgavs av Kungl. Maj:t och de offentliga verken. Svärfadern hade detta privilegium tidigare och Fougts svåger, Wilhelm Momma, hade övertagit privilegiet men tvingades i landsflykt för att undkomma sina fordringsägare. Från början av 1772 drev Fougt tryckeriet under eget namn,
Fougt gjorde även allt för att förtjäna en förmånen han fått. Han anskaffade de vackraste stilarna och det bästa pappret samt vinnlade sig om ett utmärkt tryck, så att de alster, som utgått från hans tryckeri, långt senare ansetts hedrande för svenska boktryckerikonsten. Fougt introducerade i Sverige ett typsnitt efter Englands mest berömde stilskapare, John Baskerville. Det var första gången detta än i dag så viktiga typsnitt begagnades utanför England. Att den gustavianska typografien kom att skilja sig från frihetstidens genom sin vida högre nivå, var Fougts förtjänst, och han blev ej endast en utomordentlig representant för den tidigare gustavianska smaken inom bokkonsten utan också dess främste initiativtagare.
Han försökte även verka för tidningspressens förbättring genom utvidgandet av den för sin tid goda redaktionen av Stockholms Veckoblads senaste årgångar 1774-1779.
Fought experimenterade med föga framgång inom stilgjuteriet; mest känt är han försök att med lösa stilar avtrycka noter.