Tridentinska kyrkomötet

Från Psalmer och Andliga Sånger
Version från den 19 oktober 2021 kl. 05.21 av Haeffner (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'miniatyr|250px|En av '''tridentinska mötets''' sessioner. Målningen troligen av [[Tizian.]] '''Tridentinska kyrkomötet''' (även ''Tridentinum'') v...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En av tridentinska mötets sessioner. Målningen troligen av Tizian.

Tridentinska kyrkomötet (även Tridentinum) var det nittonde av den romersk-katolska kyrkans allmänna (ekumeniska) kyrkomöten. Det hölls i Trento (Trient) i norra Italien 1545–1563.

Efter konciliet i Konstanz (1414–1418) fanns förhoppningar om ett ”fritt kristet koncilium” som skulle genomföra den kyrkoreform som syntes behövas. 1500-talets reformatorer anslöt sig till dessa förhoppningar och menade, att ett sådant skulle kunna ena de olika parterna. När ett koncilium till slut sammanträdde i Trient, hade splittringen dock gått för långt. De inbjudna protestanterna infann sig inte (f.ö. hade också de svenska biskoparna inbjudits), varför mötet dominerades av dem som förblivit påven trogna under protestantismens första våg. Mötet beslutade dock om genomgripande reformer som kom att prägla de följande århundradena (tridentinska reformen).

Trientkonciliet fastställde en rad centrala romersk-katolska läror om framförallt rättfärdiggörelsen, mässan och eukaristin. Konciliefäderna beordrade jämväl en kodifiering av de olika latinska riterna, däribland den romerska riten.

Samtliga beslut underställdes 1570 påve Pius V för stadfästelse. De lades till grund för den tridentiska trosbekännelsen, Professio fidei Tridentinae, utgiven 1564, "förkortad" i Carechismus romanus 1566. Mötet föranledde även utgivning av breviariet 1568 och mässordningen 1570 (Missale romanum), vilken med få undantag har använts alltid och överallt i hela kyrkan ända till Andra vatikankonciliet på 1960-talet.

Källor